Inför Lill-Skruttans start i nya rummet nästa vecka var både M och jag ganska nyfikna på de "nya" lärarna. De tidigare åren har endast 2 av lärarna i de respektive rummen kommit, men den här gången kom alla tre ordinarie lärare. Vi pratade om Lill-Skruttan såklart. Om vad hon tycker om att göra, att hon pratar två språk, om att situationen för henne kommer förändras ganska drastiskt nu (sett från hennes egen synvinkel) i och med att alla hennes vänner utom R kommer att flyttas till andra rum samt att hon kommer att bli äldst istället för näst yngst. Självklart kom det även upp att hon inte alls vill flytta till Orange Room överhuvudtaget. Att hon varje gång vi tar upp ämnet blir väldigt upprörd eller ledsen. Att hon konstant säger att hon inte vill dit utan istället vill till Ruby Room (det rum vilket är ett s.k "pre-school room" dit de flesta av hennes vänner ska flytta). Vi berättade även en del om att hon den senaste tiden utvecklat en rädsla för många vardagliga saker som fåglar, insekter med mera. Jag tror att den här rädslan delvis kan bottna i att hon vet och känner på sig at det är en större förändring på gång. Och det gör henne osäker och rädd inför det okända. Allt detta lyssnade de noga till och både M och jag fick verkligen en bra magkänsla beträffande alla tre lärarna. De verkade väldigt öppna inför våra tankar och funderingar. Dessutom kändes det som om de hade rätt bra koll själva också. De har ju trots allt träffat Lill-Skruttan en hel del eftersom de två rummen ligger bredvid varandra på dagis.
Vad de själva berättade om Orange Room var att det rent generellt kommer att vara väldigt likt Pink Room på så vis att det ju fortfarande är ett "Toddler Room". Man har alltså fortfarande musik en gång i veckan samt "movement" en gång i veckan. Ingen förändring där. Den enda skillnaden kommer troligen vara den att de kommer göra lite längre utflykter. En av anledningarna är såklart att barngruppen nu kommer att vara äldre, men jag har tidigare under året sneglat lite på just Orange Room och sett att de även då gjort fler och längre utflykter än Pink Room. Så en del beror det nog på att huvudläraren där tycker att sådana aktiviteter är bra. Detta är något jag själv verkligen ser positivt på. Särskilt nu när Lill-Skruttan är större.
Vi fick båda intrycket att huvudläraren i Orange Room är ganska olik huvudläraren i Pink Room. Mer "rak" och inte lika "krusidullig" på något vis. Jag tycker helt klart att det känns rätt att de olika rummen och huvudlärarna delat upp åldrarna på barngrupperna på det här viset. Det känns som om det kommer bli bra med en mer "framåt" och lite mer "gå-påig" lärare nu när barnen är äldre. Jag menar alltså att hon är detta på ett positivt sätt. Vad som framförallt kändes bra efter det här mötet är att de alla tre verkade vara öppna för våra tankar och frågor. En bra kommunikation mellan föräldrar och lärare tycker jag är det allra viktigaste och det känns det som om det kan komma att bli.
På det hela taget känns det som sagt bra. Jag tror att själva inskolningen kan bli rätt jobbig, samt första tiden efter den. Just för att vår lilla tjej har lite extra svårt med just omställningar och förändringar. Nya barn och nya lärare. Det kommer hetl klart att ta lite tid för henne gissar jag. Men i slutänden tror jag verkligen detta år kommer att bli riktigt bra. Jag ser fram emot det och tycker det ska bli väldigt roligt att få följa hennes tredje år på dagis. Nu i Orange Room.
19 kommentarer:
Jag tycker det låter seriöst när man gör hembesök, det måste vara bra för både läraren att ser hur Ella fungerar hemma i hennes egna miljö men också att ni får möjlighet att prata mer avslappat med henne-7honom.
Jag förstår din oro om att inskolningen kan bli jobbig, men jag hoppas det ska gå så bra det bara kan.
Tänk vad tiden går det var inte längesedan hon låg där i sängen,, så liten och nu har denna lilla tjej blivit lilla stora tjejen.
Kram
Vad skönt att besäket gick bra och att ni kände en bra vibb från lärarna! Det
är klart att saker och ting förändras och bör förändras då barnen växer och blir större och mognare :) deras inställning verkar helt rätt! Hur många barn kommer de att ha i Orange Room?
Kram!!
Katarina,
ja det låter seriöst men det kändes väldigt avslappnat och bra. Naturligt. Och inskolnngen ja, vi får se hur den går. Jag förbreder mig på det bärsta men hoppas såklart på den bästa. Så kasnke det blir ngt däremellan. :-)
Kram!!
Trillingnöten,
ja det känns himla bra att lärarna verkade vara så bra som vi hoppats. Hittills har vi vöverlag varit väldigt nöjda med de lärare hon haft men man vet ju aldrig. Nu kändes det iallafall som om det kommer gå bra under året med kommunikationen mellan oss och dem.
Jag tror de kommer bli 10 barn i Orange Room så som de varit i Pink Room.
Kram!
Håller tummarna! Tänker be Ella att hon visar mig Orange Room, liksom hon gjorde med Pink Room.
Bra med hembesok tycker jag!! Kanns bra att lararna sett hur ni har det hemma och kan relatera till Ella pa ett annat satt. Det hela later ju valdigt bra, men usch ja... inskolningar ar inte roliga. Nils borjar forsta klass har i morgon och han ar SA ledsen. Grater och vill INTE dit! Jag fasar infor morgondagen. De byter bade klass och larare imorgon sa jag forstar att han ar orolig. Men det loser sig nog ...
Kram!
Återigen är det bara att gratulera till ert jättefina dagis!
Vad bra att de gör hembesök. Det är nog så BRA för barnen att se lärarna i hemmiljö.
Tror nog det blir ett jättebra år för Ellan!
Kram!!!
Olgakatt,
DET tror jag nog hon kommer vilja! :-)
Kram!
Millan,
ja det är inte lätt. Självklart är det stora omställningar för dem. Särskilt när de inte får med sig sina gamla vänner och lärare men för Lill-Skruttans del har hon iallafall R vilket känns bra. Men jag vet att hon kommer vara ledsen över att en del av hennes andra vänner inte följer med. Vi får helt enkelt försöka stötta så mycket vi kan och ofta tror jag det blir bra när de väl inser att de faktiskt FÅR nya kompisar och att det inte var så läskigt ändå.
Kram och Lycka till för er och Nils!!!
Annika,
japp dagiset är kalas! Det känns otroligt bra! Oh det var roligt att träffa de nya lärarna och dessutom se att vi verkade fungera bra ihop. Så mycket som man nu kan känna det på en kortare visit, men ändå. Man får ju en del vibbar iallafall och de kändes bra.
Kramar!
Det låter jättebra med hembesök. Härligt att magkänslan var bra:)
Det ska bli spännande att följa Ellas tredje år.
KRAM!
Äsch, de där hembesökande lärarna vill bara passa på att snoka lite i folks badrumsskåp.
Har du kollat att parfymflaskan finns kvar?
Vad skönt att ni fick den här känslan. För visst känner man på sig om det klickar mellan en själv och läraren/dagispersonalen. Så himla viktigt, både för E och för er. Tänk att behöva lämna och känna en oro. Det smittar ju av sig på en gång. Nu kommer E att känna att ni är trygga med bytet och då kommer hon säkerligen efter ett tag märka att det är inte så farligt.
Kramar och lycka till med förberedelserna!
Det låter helt suveränt och att alla tre lärarna kom på hembesök också. Det måste betyda oerhört mycket för er som föräldrar att känna så bra inför personalen, att känna man komunicerar med varann på ett sätt där man faktiskt blir "hörd" och "sedd", att ens funderingar tas på allvar osv. Det underlättar säkert väldigt mycket.
Som du säger, även om det kan bli lite inskolning i början så är jag säker på att det på lite längre sikt kommer gå super. Vips, så har en liten tid gått och Lill-Skruttan har etablerat sig i nya gruppen, blivit trygg och van med sin nya miljö. Kanske hon kommer överraska både sig själv och er med att faktiskt komma in i det mycket enklare och snabbare än ni tror. Kanske det här förarbetet som skett i hennes hjärna under en tid nu då hon förstått och känt till att förändringar väntar, kanske det varit en bra period av att vänja sig också, och sen när det verkligen blir av och hon börjar i nya orange room så har hon redan då bearbetat det ett tag och därför snabbare kommer att komma in i det, själv kommer hon att märka att det var ju inte så farligt i alla fall, inte så läskigt utan rätt kul och enkelt.
Så kan det ju vara även för oss vuxna tycker jag, det är INNAN man kommit igång med det nya, när man vet det snart ska ske som man gruvar sig, är orolig och inte mår riktigt bra. Men sen när man väl börjat det nya, då brukar det på sätt och vis vara en lättnad och man brukar ofta kunna känna och märka att det här var ju inget att oroa sig för, det gick riktigt bra och var dessutom roligt.
Hoppas att det ska gå så för er alla nu! KRAMAR
Tycker allt låter jättebra, från att de gör hemmabesök till deras gehör för era tankar och funderingar. De kommer nog bli jättebra även om det kan bli en jobbig period under inskolningen. Eller så går det jättebra och så kommer en liten backlash senare vilket också är normalt. Kram!
Låter ju jättebra med hembesök! Det är ju en stor förändring för Ella och jag förstår att hon är orolig. Tur för er och henne att hon pratar så bra, så att ni förstår vad som oroar henne!
Kramar!!!!
Jag tycker också att det verkar jättebra med hembesök, då får de en helt annan uppfattning om hela familjen. Så gör man väl inte i Sverige? Haha, skulle tro att svenskar skulle uppfatta det som integritetskränkande ...
Jag håller tummarna för att hon ska komma in i Orange Room snabbt och att hon kommer att trivas.
Kramar!
Vi vill veta vad som har hänt med Alien in Californien!
Solstrålen,
haha! Ja kanske det. fast hos oss stt de bara på vardagsrumsgolvet, pratade med oss samt drack vatten.... :-)
Vi varkade nog alldeles för trista för att de skulle ens orka gå en tur till badrummet...! ;-)
Taina.
ja det är så skönt när man har tillit till dagispersonalen och tycker det känns som om man kan prata om saker med dem.
Kram!
Anne,
ja det känns väldigt bra nu! Vi var ju itne oroliga innan beäsket heller eftersom dagiset rent generellt är så bra, men visst känns det lite extra bra när man känner att man "klickar" med lärarna. och du har rätt i att det KAN bli lättare än vi trott med inskolningen. Vi pratar om det varje dag men hon blir bara arg eller eldsen. Men det är ju också ett sätt för henne att bearbeta det hela som du säger. I vilket fall som helst blir det säkerligen bra så småningom. Det är jag nästan säker på.
Kram!
Anna Fair and True,
ja vi får ju se hur det hela går men jag hoppas såklart på det bästa.
kramar!
Karin,
ja att hon pratar såpass bra är verkligen en otrolig fördel! Jag känner att hon nu har åtminstone vissa verktyg som hon kan använda för att uttrycka sin oro och det underlättar såklart för oss som föräldrar också.
Kramar!!!
Marianne,
i Sverige vet jag inte alls hur man gör. Här underlättar det såklart att majoriteten av alla barn på dagiset bor väldigt nära själva dagis så det tar j inte en massa tid för lärarna att transportera sig runt. Men visst, det är säkert också en sak de prioriterar och därmed lägger en del tid på vilket ju är bra.
Kramar!!!
Anonym,
jag vet faktiskt inte riktigt. Det var evigheter sedan hon bloggade. Tror senast i april.... Men jag vet att hon ibland gör så. Bloggar jättemycket en period och har sedan uppehåll en period.
Kanske kommer hon snart igen nu när sommaren är över och hösten är här.
Hej!!
Vårt dagis gör också hembesök som avstamp för inskolningen, toppen!! Tänk att det är dags för Erik nu i mitten på oktober, hjälp vad tiden går!!!
Jag har förresten mailat dig på din hotmail-adress, hittar inte den andra.
KRAM Kristina
Kristina,
å jag såg ditt mail nysss! Ska svara på det snart. Och visst går tiden fort. Men det går säkert bra för Erik tror jag. Har han inte brorsan på samma dagis också`Kanske kan det underlätta inskolningen?
Kramar!!
Skicka en kommentar