torsdag, augusti 19, 2010

Strandhugg och kompisträff

I måndags var vädret bättre igen så vi bestämde att göra en liten utflykt. En fikakorg samt Lill-Skruttans badkläder packades och så åkte vi iväg till en av de stränder som ligger lite utanför staden. När vi kom dit var det öde och solen var fortfarande dold av slöjmoln. Men vartefter tiden gick tittade både sol och fler folk fram. Lill-Skruttan var i sitt esse när hon fick plaska runt i vattenbrynet och leka i sanden. Själv njöt jag av känslan av svensk sommar igen. Sol och vind i ansiktet. Kaffe och kanelbulle att fika på. Segel- och motorbåtar som passerade ute i farleden. Det blev verkligen en riktigt lyckad utflykt.
På väg mot stranden.


Är det Ferdinand...?


Att plocka och lukta på blommorna tycket Lill-Skruttan var riktigt intressant.


Fotbad


Innan jag hann få av henne kläderna och sätta på hennes badkläder hade hon redan hunnit bli ganska våt. Men det var varmt i luften så det gjorde inte så mycket. Det plaskades med "mommo" och det ritades födelsdagstårtor i sanden.




Här var "vattentröjan".


Finns det något bättre än fika ute nära vatten?!


O skulle ha en blomma bakom örat tyckte Lill-Skruttan.


Själv ville hon också ha en.


Så småningom var det dags att ta sig hemåt igen.


På eftermiddagen åkte sedan jag och Lill-Skruttan till några av våra vänner för att hälsa på. Det var de som var och hälsade på oss i april. Så roligt att ses igen! Jag hade ju dessutom inte träffat den yngste familjemedlemmen eftersom han inte var med på deras NYC-resa, så det var extra roligt att få stifta lite bekantskap med den underbara solstrålen R. Tack för en mysig kväll och för den goda middagen!

I en trebarnsfamilj finns det en hel del kul saker att leka med.


Middag


Sedan blev det lite te. Här är min kompis K med lille R.


När vi skulle hem så följde K och R med oss till tåget. Det blev en lagom promenad och K och jag fick än mer tid att prata. Även om det som vanligt känns som om man bara är uppvärmd när det är dags att säga hejdå. Men jag är jätteglad att vi fick tid att träffas ändå. Även om det blev kort.


På tågresan hem var det en mycket trött Lill-Skrutta som satt bredvid mig. Med Labolina i ena handen och "Blankie" i den andra satt hon och tittade på "Spöket Laban" på min iPhone. Så söt!

9 kommentarer:

Anna, Fair and True sa...

Vilken strand var ni på?

Millan sa...

Harligt med lite strandliv!! Jag saknade det i ar maste jag saga. Och visst ar det sa att fika aldrig smakar sa gott som utomhus.
Japp.. nu ar jag Mrs Saunders :-).
Kram

Katarina sa...

Å vilka härliga bilder
Vilkn trevlig dag tillsammans..Lilla E, ser ut att bara älska vatten...

Desiree sa...

Underbart att vädret blev bättre så att ni fick njuta av lite strand och bad. Låter bara så himla gott med svenskt fika som kanelbulle och kaffe, mmmmm. Men snart får även vi njuta av detta. Ha det fortsatt bra.
Kram!

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
Brandalsund. :-)


Millan,
ja det var himla mysigt! Och du Grattis igen!!!!
Kram!


Katarina,
jo Lill-Skruttan gillar vatten väldigt mycket. Så länge hon slipper få det över huvudet...


Desiree,
ja det är så mysigt att kunna få mer "sommarväder" också. Även om jag faktiskt NJUTER av att det INTE är så varmt här längre...! ;-)
Kram!

Anna, Fair and True sa...

Å där har jag inte varit på åratal!

Annika sa...

Najsigt strandliv...
men SALTIS!!!
HAR DU SKAFFAT iPHONE!!!???? Trodde jag aldrig skulle hända!
DU som var så kär i din lilla Nokia...
HIHI!!!
KRAM!!!

Karin sa...

Tack för besöket!!!!!!!! Det var alltför kort, men jag var glad för pratstunden på väg till pendeln. Jag känner att det måste bli en resa med lille R till NYC snart, han skulle älska central park och han gillade ju E (fast hon verkade inte så impad... T var mer i hennes smak tror jag - äldre grabbar ;-)).
Än en gång tack för Äppelresan också. En underbar bok!
Kramar

Saltistjejen sa...

Anna fair and True,
haha nej inte jag heller. Senaste gången var nog runt studenten eller så....


Annika
japp, nu är jag iPhoneägare. Blev övertalad av M och inför resan tänkte jag att det nog skule bli bra för Lill-Skruttan. Och det blev det så jag är hur njd som helst. Utom det att jag tycker den ä för stor... haha!
Min förra mobil var ju sååå liten o smidig. fast det var ingen Nokia utan en Ericsson! :-)
Kram!


Karin,
ja promenaden till pendeln var super! Att få lite mer tid till "bara prat". Och ja ni är alltid välkomna att hälsa på oss! Så länge vi nu kommer bo här.
Kramar!!!!