Lill-Skruttan har druckit sin mjölk som hon alltid vill ha i soffan framför något på TVn. Jag har fixat middag. Sedan ut i soffan hos Lill-Skruttan. Där lägger hon sig på rygg och tar tag i min tröja. "Kom mamma kom" uppmanar hon ihärdigt, och vill att jag ska böja mig ner över henne. Snart ansikte mot ansikte. Hennes mörka ögon som tittar djupt och forskande i mina. Sedan fattar hon runt mitt ansikte med sina små händer. För mitt huvud intill hennes. Släpper mig inte med blicken utan tittar stint in i mina ögon. Och gör precis som när hon var en liten bebis. Gnuggar sin panna mot min. Inte helt mjukt utan mer hårt och intensivt. Som då. Men sedan när vi gnuggat klart så tar hon mitt huvud igen och denna gången blir det en puss. Mitt på munnen. Så kiknar hon av skratt. Detta upprepas sedan hur många gånger som helst. Och jag bara förundras. Över all Kärlek som strömmar emot mig. Och över all Kärlek som väller upp ur mig. Ett tag känns det nästan som om värmen mellan oss går att se. Den känns så verklig. Som ett band man kan ta på. Dra med fingret längs och liksom förundras över hur starkt, smidigt och varmt det känns mot huden. Mellan oss.
Fantastiskt.
Lite senare vid middagsbordet:
Lill-Skruttan i sin stol och jag intill. "Kom sitt här mamma!" säger hon och pekar alldeles bredvid sig. Jag flyttar stolen ett par decimeter så vi sitter så när det nu går på varsin stol. Hon tittar på mig. Jag säger "Jag älskar dig!" och smeker henne över det mjuka håret. Som så många många gånger förut. Men skillnaden denna gång är svaret. De hundratusentals andra gångerna jag sagt det har det mest varit en monolog. Men denna gången kommer det; "Jag älskar dig mamma!" Och i hennes ögon kan jag se den. Kärleken.
Sedan vill hon pussas lite igen.
Goa goa gullunge! Lilla Skruttan. Min Älskade Gosetjej.
Lycka är ett band man kan ta på. Dra med fingret längs och liksom förundras över hur starkt, smidigt och varmt det känns mot huden.
Mellan oss.
Fantastiskt.
Inlägg
35 kommentarer:
Men Åh! Jag blir alldeles varm när jag läser det :) PRECIS så är det ju :) Tänk vilken kärlek man får tillbaka, så äkta, så ren, så underbar och så stark! Bara så där! Nu vill jag gå och pussa på mina lilla :)
Far tarar i ogonen nar jag laser, jag kanner igen det dar! Den oandliga karleken som bara blir starkare. Joli och jag brukar gnugga vara sma koreanska (ja, hon har arvt min nasa) mot varandra och skratta, hon alskar det. Aven sonen nar han ska lagga sig brukar fa fram ett: jag alskar dig mamma, innan ogonlocken stangs. Da behover man inget mer i livet, da ar det perfekt.
Kram!
Underbart!! Vad fint du har satt ord på känslan jag så väl känner igen!
Trillingnöten,
ja visst är det helt otroligt!! Jag är så tacksam över att få uppleva det. Haha hoppas N fick en puss!! :-)
Kram!
ExPIAtriate wife,
ja det är en helt sanslös styrka i kärleken till sitt/sina barn! Och du E har än så länge min näsa hon med!! :-)
Kram!!
Malin,
tack!!
Och jag jag tror nästan alla föräldrar känner just såhär ibland. :-)
Härligt! :) Och så fint beskrivet. Kram!
Åh jag känner värmen som sprider sig i mitt hjärta av att bara läsa detta. Vilket otroligt fint och mysigt inlägg.
Kram!
Vet du vad, jag blev helt lipig av det har inlagget. Kanner sa val igen vad du beskriven. Vilken lycka och starka kanslor! Stor kram!
Underbart och går inte att jämföra med något annat.
Villkorslös kärlek.
Den kan man stå på hela livet.
Jag vet det för jag fick den av mamma och pappa och njuter ännu av känslan trots att de för länge sedan är borta från denna världen.
Kram från eva i Tyresö
Älskade lilla barn!
Kram
WOW! Jag blir alldeles rörd! Vilken härlig okomplicerad kärlek. Bättre kan det inte bli!
Åååååh underbart!!! Är ju världens mamma-gris själv så jag förstår hur mycket detta betyder för dig. Njut, njut, njut och stoppa sedan ner det i en minnes-ask i hjärtat, så du kan ta fram och njuta av detta när du behöver extra kärlek!
Kramen
Anne-Marie,
:-)
Kram!
Desiree,
å tack!
Kram!
Millan,
haha oj, ja du så kan det bli. Ibland är det ju bra att man liksom påminns om det fantastiska mitt bland all trots, snuvor, blöjbyten etc... ;-)
Kram!!
Eva,
å vad fint!!!
:-)
Kramar!
Mallis,
:-)
franziengland,
tack!
Nej bättre kan det verkligen inte bli :-)
Jenny,
haha ja det är de här stunderna man lever på när det är kräknätter, trots och andra mindre roliga saker... ;-)
Kram!
FINT, Saltis, så FINT!!!
Och så vackert skrivet!
KRAMAR!!!!
Annika,
tack!!
:-)
Kramar!!
UNDERBART!! Och den känslan kan man inte läsa sig till i någon bok.
KRAM!!
Åhhh vad härligt! Blir alldeles tårögd.
Kram
Lapinette
UNDERBART!!!!
bettankax,
nej det är något man måste uppleva för att verkligen förstå styrkan av.
:-)
kram!
Lappis,
:-)
Vänta du bara...! ;-)
kraaam!
Ulrika,
tack!
Jag tror inte jag sett dig kommentera förut?? Vill iallafall hälsa dig välkomen och berätta att jag tycker det är jättekul att du vill skriva en kommentar!
:-)
Kram!!
Det är KÄRLEK det!
KRAM
Taina,
jadu det är det!!! :-) :-)
Och du upplever det X 3! :-)
Kramar!!!
Vilket fantastiskt inlägg! Det går rakt från skärmen in i själen, underbar läsning...
Kram!
Mrs Clapper,
tack!!!
Kram!
Åhhh så härligt! Själv har man inte upplevt den sortens kärlek ännu! :) Man blir helt varm inombords när man läser ditt inlägg!
kramar
Blir alldeles varm i hjärtat!!!!
Stef,
vad fint. Varm inombords är en skön känsla! :-)
tack!!
kramar!
Västmanländskan,
:-)
Åhh så fint du skrev om detta fina. Nästan så man kunde känna känslan ni delade. Vet ju hur det är med mina barn. FANTASTISKT. Det är KÄRLEK. Nåt annat behöver man inte leta efter än just den känslan:)Tack för du delade med dig av det Saltis.
Hon är ju en sån gullunge. Lilla E
Kram
/Susanne
Suzesan,
ja det är en sådan speciell kärlkel den man har till sitt/sina barn. Svårt at beskriva ändå tycker jag. Orden räcker oftast inte till.
Kramar!
Åh, vad fint du skriver. Jag blir alldeles tårögd.
KRAMAR!
Marianne,
å tack vännen! :-)
De allra bästa inläggen som du skriver, verkar vara författade då du har tid och ro, lugn och känner igen dina känslor! Och wow, så fin texten då blir! Som så många andra ggr får du mig att gråta en skvätt, vilken underbar kärlek mellan dig och E. Jag unnar dig verkligen att få stanna upp lite och få uppleva dessa fantastiska ögonblick! Tack A för att du delade med dig <3
Lia,
å tack vännen! Så är det nog. ibland har man tid eller snarare tar sig tid och liksom känner efter vad livet egentligen är. Då kommer det ofta tankar och känslor och ibland präntar jag ner dem här i bloggen. :-)
Visst är det en obeskrivlig känsla man känner inför sitt barn. Det går liksom inte riktigt att återberätta rättvist, men ja man gör sitt bästa. ;-)
Stor kram!!!!
Du skriver underbart, men det har jag ju sagt flera gånger:-)
Tack att du delar med dig.
Min snart 25-åriga dotter skickar ibland SMS där det bara står "jag älskar dig"...det värmer i mammahjärtat.
Hur som helst hoppas jag ni får behålla kärleken mellan er...trots att det kommer tider då man inte är nr ett:-)
Kram, Bea i WI
Bea,
å tack vad glad jag blir!
Jag förstår att du blir glad av sådana sms. vem skulle inte bli det?!? :-)
Avstånd är inte alltid fråga om meter eller km utan det kan vara just som du beskriver det med din dotter, en fråga om att finnas för varandra och visa det. Då krymper avståndet markant!
Kram!
Vad gulligt! Och fantastiskt!
Anna Fair and True,
:-)
Ja det är verkligen det mest fantastiska ma kan tänka sig tycker jag. En känsla som är svår att beskriva.
Skicka en kommentar