söndag, januari 02, 2011

Uppesittarkväll

Sen lördagskväll. När jag skriver detta är det faktiskt egentligen redan söndag. Klockan i hörnet av dataskärmen visar 1.25. På natten. Har just tittat på 2:a avsnittet av Dexter Säsong 3. Ett bra sätt att försöka rensa ur huvudet lite. Eftermiddagen och kvällen har nämligen gått i flitens tecken. Känner mig riktigt tillfreds med dagens insats på skrivfronten. Fortfarande är det långt kvar till mållinjen, men dagens timmar på jobbet kändes ändå bra. Det var lugnt och tyst. Träffade inte en enda av kollegorna trots att de annars arbetar de mest konstiga tider på dygnet och under i stort sett veckans alla dagar. Nyårsdagen mellan fyra och halv tio verkade de ändå vara lediga. Bra för dem! Dock är det alltid någon där. På jobbet. Jag hälsade på ett par stycken från andra labb som jag mötte i korridorerna. Men till större delen fick jag väldigt bra skrivro.

Vid halvtiotiden drog jag mig hemåt. Ville så gärna natta Lill-Skruttan för att få lite gostid med henne. Hon var pigg som en mört. En mycket sen eftermiddagsvila bäddade för en väldigt lång nattningsprocedur. Själv led jag inte nämnvärt eftersom jag verkligen njöt av att få ligga där bredvid henne i sängen och småprata, sjunga och sedan snusa på henne. Sedan säger vi Godnatt. Då fortsätter nästa fas i nattningen. Att ligga och känna hennes barfotafötter sparka under täcket. Hennes lilla hand som kommer och söker min. Lyssna på när hon viskpratar för sig själv och viftar med armarna ovanför sitt huvud. Är det en sång eller en berättelse? Jag vet inte, men det känns mysigt. Efter ett tag börjar dock magen störa. Min alltså. På grund av att jag inte ätit något sedan halv tvåtiden idag. Och nu är klockan över elva på kvällen. Hungern börjar sätta in. Kurr kurr. Till slut när jag är på gränsen att ge upp stillnar hennes lilla rastlösa kropp ändå och hon kommer till ro. Andetagen blir lugna och regelbundna. Ett par hårslingor lite svettfuktiga mot pannan. Ett snusande ljud från näsan. Lilla goa Snorungen min.

Det tog lite drygt 1,5 timme ikväll. Om det inte varit för hungern i magen hade det varit enbart mysigt. Att vara tvungen att jobba mycket under sin "lediga tid" gör att man längtar och saknar de där stunderna som man ibland i sin vardag helst skulle slippa. Man inser med kraft att det är de här vardagsbestyren som är så värdefulla. Kärlek i vardagen. Att ge och att få. Vad mer kan man egentligen begära av livet?

Jag kan enbart konstatera att det nya året har börjat bra.
Det gläder mig. Hoppas det fortsätter så.

15 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Jag vet exakt vad du pratar om! Jag älskar för det mesta att natta N, speciellt när jag jobbat under dagen och knappt sett henne. Då är det härligt att få lite mystid :)
Skönt också att du fick bra skrivet! Kram

Katarina på Filippinerna sa...

Låter som en bra start på ert nya år! Jag hoppas verkligen detts ka bli året med det lilla extra goda.

Ha de gott.. Har ni fortf. full vinter i NY?

Victoria sa...

Åh, så mysigt!!
Det är klart att 2011 komer bli det bästa året någonsin, det tycker jag vi bestämmer!!
Många kramar//Vic

Saltistjejen sa...

Trillingnöten,
ja just när man inte har setts på länge eller så är det extra mysigt med de stunder man kan få tillsammans. Igår var jag förvisso med Lill-Skruttan hela dagen fram till 16-tiden när jag gick till jobbet, men det kändes ändå mysigt på kvällen när jag kom hem igen, att få gostid tillsammans.
Kram!


Katarina,
tack! Ja det får man hoppas. Detsamma till dig och maken!
Här har snön smält bort. Iallafall det mesta. igår var det 11 plusgrader!!!! Det är som det brukar tycker jag. Snöskyfal ena dagen och vårtemperaturer ett par dagar senare...
Kram!


Vic,
javisst bestämmer vi det!! ;-)
KRAAM!

Anna, Fair and True sa...

Låter som lång nattning! Tar det oftast så lång tid? Men ni kanske mest tycker det är mysigt som sagt, när man har tid i alla fall antar jag :)

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
nej detta var längre än vanligt. troligen för att hon egentligen inte var särskilt trött, med så sen "nap". men visst vår lilla tjej är inte helt snabb att natta. Det tar normalt runt 1 timme. Men så kör vi ing ask "metoder" eller så. Jag klarar inte det. Ibland kan det kännas otroligt segt att ligga och natta henne runt timmen på kvällarna men ofta ser jag det som mystid. Och vi tar varannan kväll så att man varannan kväll kan använda mer av kvällen till "egentid".
Haha kanske borde jags kriva nåogt om just detta med nattning. Det är oftast ett av de större "problemen" föräldrar har ju. Detta med sömnen och nattningen. Förutom maten då... ;-)
Kramar!

ExPIAtriate wife sa...

God fortsättning! Vilken mysig nyårsafton ni hade!
Önskar er också allt gott inför det nya året och ser fram emot mer läsning! Så roligt att träffa nya människor via bloggen, helt fantastiskt!!
Kram!
Pia

Anna, Fair and True sa...

Vore intressant med ett sådant inlägg! Tror du det är lite svårare eftersom hon sover hos er, att det vore annorlunda om hon hade eget rum? Jag har vänner som har olika situationer, vissa som har evighetsnattningar och vissa vars barn somnar på fem minuter. Och däremellan, de vars barn kanske nattar sig själv, dvs man säger godnatt och så men så kan barnet ligga och snacka lite för sig själv, bläddra bok osv tills det somnar efter en stund. Jag tror vissa metoder faktiskt kan fungera, men inte på alla barn. Vissa barn kanske helt enkelt har svårt för att somna (som jag har som vuxen - jag tar ofta 30 min på mig att somna).

Saltistjejen sa...

ExPIAtriate wife,
tack!! ja Nyårsafton var himla mysig. Och visst är det fantastiskt att man träffar så många häriga personer via bloggandet! :-)
Kram och God Fortsättning!


Anna Fair and True,
jag tror faktiskt att det i grund och botten handlar om olika personligheter, Jag tor inte alls på sk metoder som ngn form av "universallösninga". De kan passa på vissa men inte andra barn beroende på hur de olika barnen är. Vissa somnar lätt andra inte. precis som vuxna. Väldigt ofta tycker jag det verkar vara lite lika när man pratar med folk i vuxen ålder som berättar hur de somnade som små. Om de somnade lätt som barn verkar de ofta ha lättare att somna även som vuxna. Till viss del handlar det ju även om ifall man är en morgon eller kvällsperson också. Jag är mer av nattperson än morgon även om jag inte är utpräglad nattperson. M däremot är vekrligen en nattperson och var det även som barn. han hade jättesvårt att somna på kvälllarna för då var han som piggast. ;-) Kanske har vår lilla tjej ärvt en del av detta? Men som sagt, det kan även skifta under barnens utveckling tror jag. Ibland har de lättare och ibland svårare att somna. tror man som förälder helt enkelt får vara jädrigt flexibel samt komma upp med lösningar som passar den egna familjen och barnet bäst. :-)
Kram!

Anne-Marie sa...

Låter som en mysig kväll - trots hungern. ;) Instämmer i din förhoppning om 2011. Kram!

Saltistjejen sa...

Anne-Marie,
ja det var mysigt.
Kram och God Fortsättning!

Anonym sa...

Hej!
Jag tror det beror på mamman och pappans personligheter också.
Jag kunde aldrig klara några skrikperioder eller någon ensamhet!!!!Varför ska man klara det när man är liten och känner behovet av en vuxen? Nu somnade hon ju precis som man vill-lugn och trygg.
Kram från eva i Tyresö

Saltistjejen sa...

Eva,
ja det tror jag också! Det ahndlar mycket om barnets och föräldrarnas personligheter. Och jag har alltid velat somna tillsammans med någon annan. Iallafall har jag velat ha någon där som "nattat" mig både som barn och som vuxen. Så jag förstår henne så väl. Jag skulle heller aldrig klara av att lämna henne ensam gråtandes när hon ska somna. Även om jag vet att vissa gör det och tycker att det fungerar bra, så klarar jag helt enkelt inte av det. Så det blir till att "mysa" med henne tills hon somnar istället, även om det vissa kvällar KAN kännas otroligt frustrerande också. De gånger det tar lång tid och då man har mycket annat man skulle vilja/behöva göra udner de få timmar man har på kvällen. Men jag försöker tänka då att detta är en mycket kort period i livet och att jag säkerligen kommer att sakna de här stunderna senare. :-) Och ofta ÄR det ändå mysigt tycker jag.
Kram!

Bejla sa...

Härligt att du mitt i all stress och press, kan se härligheten i de små ögonblicken! Många hade säkert sett det som en dålig start på året, med jobb och 1,5 timmas nattning, men allt handlar ju om hur man ser på det. Kan sakna de där nattningskvällarna ibland (även om de kunde vara nog så jobbiga också). Nu blir det bara läst bok och sedan vill stora sonen gärna att jag går min väg. ;-)

Saltistjejen sa...

Bejla,
ibland kan sådana stunder vara riktigt sköna andningshål tycker jag. och när man inte riktigt hinner med vardagen tillsammans med sitt barn är det värt mycket att kunna få sådana här stunder tillsammans!
Haha jag kan förstå att du saknar nattningarna också. Även om både jag och M normalt önskar att de skulle gå något fortare än vad de ofta gör.
Kram!