Mitt nya liv

Kanske låter det lite pretto att säga så? Mitt nya liv. Men det ÄR faktiskt så jag känner det. De senaste två veckorna har verkligen känts som två veckor där jag nästan totalisolerat mig (förutom nyår då). Och inte för att jag skulle göra något vilsamt eller roligt utan för att helt enkelt försöka leverera. Jobb. Det har varit intensivt, tröttande och extremt stressigt. Ändå måste jag säga att jag såhär i efterhand känner mig väldigt nöjd med mig själv och min prestation. Ja till och med lite stolt! Oj, kanske låter det väldigt osvenskt att säga så? Men faktum är att jag är nöjd och jag är samtidigt positivt överraskad över att jag klarade av det. För det var jag emellanåt ärligt talat inte helt säker på att jag skulle göra. Särskilt inte på slutet. Men att jag ändå orkade med det där sista ett och ett halvt dygnet känns väldigt bra! Jag kom till jobbet vid halv tiotiden på torsdagsmorgonen och gick inte hem förrän runt halv sju på fredagskvällen. Och det mest överraskande av allt var att jag verkligen jobbade hela tiden. Läste, skrev, funderade, skrev lite igen, läste mer.... Konstant. Lunchen framför datorn, frukosten likaså samt nästa dags lunch. Jag gick ut vid 7-tiden på morgonen och köpte lite frukost (en bagel från favoritstället på andra sidan vägen från jobbet) samt hade en fikapaus vid 14-tiden på fredagseftermiddagen tillsammans med en kompis på labbet, men resten av de dryga 30 timmarna var verkligen koncentrerat skrivande/läsande. Ingen kan vara mer förvånad än jag själv över att jag klarade av det. Men det gjorde jag och nu känns det så otroligt bra! Särskilt som det damp ner ett mail från Chefen redan innan lunch idag. I det stod det kort och gott:

"looks great! an excellent attempt at a first draft!

k"

Med tanke på att Chefen mycket sällan använder ord med direkt positiva bokstäver normalt så kändes det faktiskt lite extra bra. Och bara lite senare kom ett från gruppchefen i den grupp som vi ska skriva artikeln tillsammans med. Även det var positivt:

"Now that I have a moment to look at this draft, I must say that you did a very nice job Anna!  (I expected an outline, not coherent text like you provided).
I will be adding alot of transcription and epigenetics to the appropriate sections. I will have R do the Endnote building. And we'll add pertinent figures.
M"

Totalt blev det ca 20 sidor text och en 8,5 sidor lång referenslista. Mycket måste förstås filas och fixas (och framförallt kortas ned) men för tillfället ligger bollen hos den andra gruppen. Så ja, nu känns det så skönt så skönt. Att jag lyckades klämma in ungefär drygt 4 arbetsdagar (i timmar!!) under mitt sista skrivarpass på jobbet har nästan börjat blekna. Och med den responsen jag fick av jobbet känns det faktiskt värt det.

Under dagen har jag bara njutit. Av min fina familj, över att kunna göra vad jag vill och av att slippa fundera över jobbet. Det gjorde mig ingenting att det var en gråvädersdag. Det blev en promenad till Central Park och på eftermiddagen lek både här hemma samt i Playroom. Lill-Skruttan hade hur kul som helst med grannkompisen W samt två tjejkompisar från Orange Room. Tyvärr slutade det lite dåligt eftersom Lill-Skruttan blev mycket arg på en av tjejerna och var lite väl fysisk. Så då gick vi hem. Ingen mer lek trots högljudda protester. Med tanke på att klockan då var middagsdags så var det väl ändå tid att gå hem och kanske hade lågt blodsocker något finger med i spelet till det lite tråkiga avslutet? På det hela var det ändå en väldigt bra eftermiddag och ja, jag säger det igen med risk för att låta tjatig, jag har verkligen njutit av att äntligen få en dag utan stress!

Central Park i snöskrud. Dock har det mesta smält bort och av gårdagens snöfall syns knapp något alls.

Jag tycker om Parken på vintern. Färre flanörer och på något vis gör snön att den känns tystare.

Lill-Skruttan ville testa klätterväggen som finns i Playroom. Hon tyckte det var jättekul så det blev en hel del klättrande. Dock med viss assistans... Här med W´s mamma.  Roligt att hon gillade klättringen tyckte jag. Och hon var verkligen duktig. 

Vill avsluta med att säga till er som möjligen funderar över att skriva en review-artikel på mindre än 2 veckor: Gör inte det! Om ni inte nödvändigtvis är tvungna. Men om ni är det så krävs mycket mental support. Från andra men framförallt från er själva. Man måste ge sig fasiken på att det SKA gå!
Vill även återigen passa på att TACKA för all uppmuntran och stöd jag fått via bloggen! Tack alla ni fantastiska personer där ute!!!

Kvällen avslutades med god middag och lite rödvin. Sedan en titt på första avsnittet av "Våra vänners liv" på SVT Play. Me like! Jag visste inte det innan (men såg i introt) att manus till serien skrivits av en kille som gick i min skola! Han var två år äldre och kompis med en av mina klasskompisars brorsa. Lite extra kul! Såhär i efterhand är jag verkligen inte förvånad att han påbörjade en sådan kreativ bana.

För morgondagen har vi inga direkta planer vilket känns underbart!
Som sagt, mitt nya liv har börjat!
Och jag njuter ohejdat.