Lugnet före stormen

Jo lite så känns det just nu. Med Irene flåsande emot oss, men än känns inget mer än en sjukt hög luftfuktighet och en mycket grå himmel. Vi har väl egentligen inte förberett oss särskilt mycket. Vi har mat hemma. Vi gissar att gasen kommer att fungera och därmed kan vi nog laga mat och koka vatten. Om inte så har vi vårt gamla Trangiakök. Tror vi har gas till det så det räcker ett tag iallafall. Jag var och handlade igår. Egentligen inte alls med tanke på Irene, utan mer för att vi hade rätt tomt i kylen. Så det blev bara det vanliga som mjölk, ost, bröd, lite annat pålägg samt frukt och bär och grönsaker. MEN det var knökfullt i affären! Helt otroligt! Så mycket folk har jag knappast sett i en mataffär förut. Jag tänkte först att det berodde på att jag gått till ett alldeles nyöppnat Fairways här på Upper East Side och att det var fredag. Men i efterhand inser jag att en stor del av kunderna där säkert var där för att bunkra upp inför orkanen. Jaja, vi får väl se hur illa det kommer att bli. Vad gäller mat lär vi nog klara oss ett tag iallafall. Det vi kanske borde kollat är vårt batteriförråd till våra ficklampor. Om det blir strömavbrott. För här i huset har de bett att man inte ska tända stearinljus istället för lampor, utan använda ficklampor. Troligen för den ökade brandrisk som kommer med att "alla" skulle tända massor med stearinljus. Och just brand i ett 24-våningshus (eller 38-vånings som vårt grannhus är) är väl det sista man vill ha när det råder orkan.

Själva är vi väl mest oroliga för fönstren. Att rutorna ska hålla emot vinden. Vi bor ändå med fönster inåt Manhattan. Alltså i sydvästläge. Så det är ändå klart mer skyddat än våra bästa vänner här som bor i huset bredvid. Deras fönster vätter rakt mot East River söderut. En vidunderlig utsikt, men nu när Irene är på intågande vet jag att de oroar sig en del över att deras fönster ska hålla måttet. Inga byggnader skyddar dem mot vinden alls. De bor dessutom 10 våningar högre upp än vi som bara bor på 18:e våningen.

Våra förberedelser under förmiddagen lär bli att tappa upp vatten så vi har ifall det blir strömavbrott. För då lär ju inte vattenpumparna fungera. Men det är nog det enda som känns aktuellt för tillfället. Jag måste erkänna att jag känner lite skräckblandad förtjusning över detta ändå. Vädrets makter. Att få vara med om en orkan. Det har jag aldrig varit tidigare. Självklart inser jag allvaret också och jag hoppas innerligt att det inte blir någon stor skadegörelse i staden. Men jag ska också erkänna att jag skulle bli gruvligt besviken om det inte blir mer än en natt av regn och blåst. Lite mer än en vanlig höststorm vill jag gärna uppleva efter all uppståndelse i media kring Irene. Kalla mig kanske naiv? Och eventuellt kommer det kännas annorlunda efteråt ifall det visar sig bli riktigt hemskt. Men just nu, innan hon är här, hoppas jag på lite lagom dramatik.

Och nej, än ska vi inte behöva evakueras. Vi bor i den s.k Zon B för den som undrar. De som evakueras är de som bor i Zon A, dvs södra Manhattan och i områden nära vattnet i Brooklyn och Staten Island. Där man befarar att det ska bli översvämningar. Vi får nog som sagt tampas mest med vinden.