Konsten att krypa

Det där med att krypa ja. Det tog sin tid för Lill-Skruttan att komma på hemligheten bakom krypandet. Men så en dag i maj hände det. Plötsligt kom hon krypandes runt soffhörnet när vi satt och åt middag. Bara så där. 

Hon kan numer få upp lite fart också. Även om hon oftast bara kryper en kortare sträcka och sedan sätter sig upp. Tittar sig omkring. Var finns det något spännande? Vart vill man komma?Sedan kryper hon vidare. Hon kryper, men på ett lite eftertänksamt vis.

Fast det allra mest spännande på dagordningen just nu är ändå att stå. Att resa sig och att sätta sig igen. Och så resa sig upp igen. Och sätta sig. Igen. "Knäna-böj" är en övning som görs ofta där hemma nu. Och inte bara att för att ställa sig utan också för att gå. Med hjälp av stöd såklart. Soffan är favoriten hemma. Men den tar ju slut alldeles för snabbt vilket inte är så skoj! Att gå med mamma och pappa fungerar också bra. Men de finns ju inte alltid tillgängliga. Eller så orkar de inte gå dubbelvikta som ett par fiskekrokar.

Jaja, vi får se när det är dags att prova på några steg utan krokiga bihang. Jag tror det kommer komma nu under sommaren. Balansen är redan så mycket bättre. Och styrkan, viljan och envisheten finns där redan.

Jag har dessutom fått förfrågan om att visa krypandet på film. Ber om ursäkt att det tagit lite tid, men krångel med uppladdning av filmer, byte av dator samt Sverigebesök har försenat det hela. Här kommer de nu iallafall. Lite rörliga bildbevis. Först ut är en film som togs bara ett par dagar efter att Lill-Skruttan kröp för första gången. Man kan se att det fortfarande är en ganska låååång startsträcka och att det är lite småvingligt. Men till slut kryps det. Lite.

Var filmen togs? Jo det var en sk "Vårfestival" på Lill-Skruttans dagis som vi gick på. Barnen sjunger och dansar och ställer ut sin konst som de gjort under våren. Lill-Snorpans rum var dock inte med eftersom de är för små. Men nästa år är det nog dags....

Det var riktigt skoj trots att vi inte känner några av de äldre barnen. Men det var himla sött att se dem utföra sina sång- och dansnummer. Efteråt bjöds det på fika och man kunde gå runt i ett av rummen där konsten visades upp. Konsten bestod i allt från olika teckningar, målningar samt mer avancerade saker som olika teman där de gjort egna pass och världskartor mm.

                          

Här nedan är ytterligare ett par bilder från evenemanget.

Det var många barn och stolta föräldrar som samlats. De båda musikpedagogerna som besöker dagiset en gång i veckan var de som tillsammans med barnen nu stod för sång och dans. En av dem syns här med sin gitarr längst bort på "scenen".

Lill-Skruttan på pappa M´s axlar.

Här sitter hon tillsammans med en av sina kompisar A (förövrigt den äldsta i Lill-Skruttans rum nu ca 1,5 år) i knät på en av sina favoritlärare C.

C är även "företåndare" för rummet där Lill-Skruttan går och är nog den som vi frågar och  diskuterar allra mest med vad gäller olika saker om, med och kring Lill-Sruttan.

Denna krypfilm är från förra helgen. Nu går det betydligt bättre och snabbare.