I lördagseftermiddag hade vi bjudit in lite folk till oss på fika. Det var ingen fest eller så, utan vi ville helt enkelt låta Lill-Skruttan umgås med bästa kompisen R, men även få chansen att träffa en ny jämnårig tjej i huset E. Vi har träffat henne och hennes föräldrar många gånger både i vårt s.k "Playroom" samt ute på vår bakgård. De är supertrevliga och M och jag har länge pratat om att bjuda hem dem till oss för att umgås lite mer och lära känna dem bättre. Deras lilla tjej är världens goaste och vi tyckte att det vore roligt om Lill-Skruttan och hon blev vänner.
Jag bakade en äppelsmulpaj samt lite scones till fikat. R´s mamma hade med sig kakor och E´s föräldrar hade med sig lite diverse godsaker när de kom. Så det blev ett riktigt "svullafika". Barnen åt mest glass och blev efteråt alldeles "sockerhöga" vilket märktes på en betydligt högre ljud- och aktivitetsnivå. Från att först ha varit lite småskeptiskt till det hela och rentav ganska arg, tinade Lill-Skruttan upp betydligt efter glassintaget. I början var hon mest frustrerad över att både R och E ville leka med hennes leksaker. "Mine mine" lät det mest hela tiden och tårarna trillade. Inte så mycket på grund av ledsenhet som av ilska och frustration tror jag. Men när hon väl bekantat sig lite mer med E samt de alla ätit hur stora lass glass som helst betedde de sig allihop som ystra lamm på grönbete. Borta var tårar och "mine mine" och istället var det spring, hopp, klättring och sång som gällde. Vi vuxna utvecklade t o m en teori om att glass kanske inverkar på barn ungefär på samma sätt som lite alkohol gör på de flesta vuxna. Ni vet om man kommer till en mingelfest där man knappt känner några alls brukar det gå lättare att överkomma eventuell blyghet efter något glas vin eller en öl.
En sak som vi alla också hade lite roligt åt och som vi pratade om i början var det faktum att våra tre barn är halvasiater. Alla barnen har asiatiskt påbrå på sina mödrars sida vilket såklart syns. På vissa vis har de ju väldigt lika drag, å andra sidan tycker jag ändå att de skiljer sig ganska mycket åt utseendemässigt. Inte så konstigt egentligen med tanke på att vi föräldrar skiljer oss åt utseendemässigt, men det är ändå ganska ofta man kan få kommentarer här om hur lika andra tycker att t ex Lill-Skruttan och R är. En del har frågat om de är tvillingar.
Det är dock lite lustigt här med barn som har asiatiskt påbrå utan att vara "helasiater". Just för att så många framförallt kineser, men även andra från Ostasien (i de här fallen handlar det dock alltid om inflyttade asiater! Alltså inte vad jag kallar "amerikaner med asiatisk bakgrund") verkar bry sig så otroligt mycket om detta med vad man kanske skulle kunna kalla "renrasighet". En del verkar vara nästintill besatta av detta. Jag inser att det handlar om kulturella skillnader. Att det i dessa länder, som t ex Kina, Korea och Japan är otroligt viktigt att vara "genetiskt ren". Men som uppvuxen i en västerländsk kultur och med våra värderingar så reagerar man alltid på just detta tänk när man får sådana frågor eller kommentarer. Det händer då och då här. Dels kan jag ju få frågor angående mitt ursprung som adopterad svensk, och dels kan vi få frågor om Lill-Skruttan. Senast var det en kinesisk mamma jag träffade på vår bakgård när jag gungade med Lill-Skruttan som frågade mig "Is your daughter halfblood". Sådana uttryck reagerar jag såklart på även fast jag inser att det i just detta fallet var en blandning av dålig engelska samt kulturkrock. Men i mina ögon så är detta verkligen fråga om "rasism" på många vis. Alltså en väldigt rasistisk inställning där man värderar andra "raser" och kulturer lägre. Och där just "blandraser" ses med ganska oblida ögon.
Vår eftermiddag med våra "halfbloods" var dock otroligt rolig och trevlig! Det var jätteroligt att få chansen att prata mer med E´s föräldrar vilka var hur roliga och mysiga som helst. Det var dessutom så himla kul att se barnen leka ihop. De verkade ha det jätteroligt och själv blir man alltid lika glad när man ser sitt eget barn ha kul tillsammans med andra barn. Eftersom både M och jag gillade E´s föräldrar så mycket kommer vi defintivt att försöka ses lite oftare. De bor dessutom i vårt hus ett par våningar upp, så enklare än så kan ju ett framtida umgänge nästan inte bli.
Nedan är en del bilder samt två filmer från eftermiddagen.
Sängar kan ibland vara de allra roligaste lekplatserna...
Här leks det "night night".
Tre små vänner i rad.
Och så sist men inte minst en liten sångstund:
Inlägg
36 kommentarer:
Men åååh! Det uttrycket har jag aldrig hört, halfblood! Vilket sjukt sätt att tänka egentligen (jag förstår ju de kulturella skillnaderna men för mig liksom för dig är det ju rasism). Jag är dock glad för mitt eget halfblood :) Bästa av två världar, eller hur?
De leker verkligen sött tillsammans, Skruttan och hennes vänner...Hoppas vänskapen växer :)
Trillingnöten,
javisst låter det illa?! Jag förstår verkligen inte heller varför det verkar vara så oerhört viktigt detta med genetisk härkomst och blodsband etc i en del kulturer. Det handlar ju om människor och det borde vara viktigast hur man är som person inte vilka anlag man bär...
kram!
Ja ååh vad jag ogillar det uttrycket. Fick höra det när min brorson föddes. "Hur mår det lille halv-blodet?" Frågade någon och jag blev faktiskt lite sne på dem.
Tror det är en vanlig inställning i många kulturer. Titta på alla amerikaner som ogillar när svarta och vita gifter sig. Min malaysiska väninna, med indisk bakgrund, fick inte gifta sig med sin första pojkvän för han var asiat.
Och religioner ställer till det, har judiska vänner som fått utstå mycket elände när de valde katolsk respektive buddistisk partner. För att inte tala om min polska kompis som blev utfrusen ur familjen när hon gifte sig med en tysk. Kan förresten gälla även partens familjeförhållande – en tjej fick kämpa för att få den killen hon var kär i, han var nämligen skilsmässobarn! Tror jag skulle kunna fortsätta med lika många exempel till.
Det finns gôtt om dumt fôlk.
säger
Margaretha som naturligtvis betraktas som farlig av de hon betraktar som inskränkta
Bra Saltis att du tar upp detta! Jag tror att många använder sig av detta uttrycket utan att ens reflektera över det!
Min make är amerikan(uppväxt i USA med amerikanskt medborgarskap) och halvasiat dvs. hans rastillhörighet är delvis asiat.
Det blir tydligt när man då och då ska fylla i olika handlingar där man fortfarande frågar en om ens rastillhörighet.
L. har ett asiatiskt utseende, trots att hans mor är spanjorska. Dvs. han är samtidigt caucasian.
- Mr LG. -Du kan inte kryssa i två rutor, caucasian och asiat, du är ju asiat, så kan det låta....
Vi har anställda här som är japaner, det skulle vara helt otänkbart för dem att ingå äktenskap utanför sin egna nationalitetsgrupp.
Vi har grannar som är japaner som är gifta med filippinskor, de har tappat sina gamla japanska vänner i hemlandet, pga. giftermålet med en filippinska. Det är inte korrekt, utan precis som du skriver, man ska gifta sig inom sin ras och nationalitetsgrupp.
Alla barnen är ju urgulliga och verkade ha riktigt roligt ihop med allt bus. Kul att finna vänner som man gärna umgås med som faktiskt bor så nära en också.
Kram
Jag har fått kommentaren av en SVENSK tjej att Gustav är halfblod. Jag kontrade bara med att han är ingen häst för jag blev irriterad. Kanske menade hon inget illa alls men ordvalet var klumpigt och onödigt. Det finns så mycket ideer hos folk! Här är en av Gustavs bästa tjejkompisar också mixad och vi föräldrar kände ett tag att det var just det som drog de till varandra. De verkade känna på varandras hår och jämföra osv. Vet inte alls om det var så men visst kan det vara viktigt för barn att ha andra barn omkring sig som ser likadana ut för gemenskap. Hoppas bara världen blir ännu mer tolerant! Gustav hälsar: gfifsffdofdsfjufefjifrfjjrofttjututruturtjgjffjfufjehhfg
Tuttefjutt på dig även från mig :)
Kram!
Vilken härlig eftermiddag barnen fick! :-)
Det där med halvblod känner jag dock tyvärr igen. Här går man väldigt mycket upp i vem som är hel och halv. Man hör det konstant, flera gånger per dag - både i vanliga samtal, i politiska sammanhang och media. Jämfört med att vara dansk är det enormt mycket bättre att vara halv. Men att vara hel, det är i sin tur långt, långt bättre igen (fast halvt svensk-grönländsk slår långt högre än halvt dansk-grönländsk). Ser man ljus ut, så går man automatiskt som dansk/halv, och då spelar det ingen roll att ens familj har bott här i generationer. Jättehemskt att det ska vara så. Det är så klart inte alla som är eniga med graderingen (inklusive mig), men så gott som alla använder uttrycken hel & halv utan minsta tanken på hur kränkande det faktisk kan vara.
Måste erkänna att jag inte förut hört någon använda uttrycket "halvblod", trodde allvarligt att det var ett ord som man använde förr i tiden! Men det är ett mycket klumpigt uttryck och i mina ögon nedvärderande. Jag hoppas att de barn som har föräldrar från olika kulturer eller "raser" (även det ett gammalt ord som jag intensivt ogillar men jag hittar inget bättre just nu) kan få det bästa från båda sina föräldrar och kan hjälpa till att bygga broar mellan olika folk. Snart är nog alla på jorden "blandade" i takt med att vi reser mer och träffar mer människor. Om ett par tusen år har nog alla en klädsam mellanbrun nyans på hyn och lite lockigt hår! ;o)
Under skinnet ser vi ju alla likadana ut ändå, vare sig hyn är vit, brun, svart, gul eller rent av randig!
Många, många kramar/Vic
PS. Tack söta, rara du för dina meddelanden!
Karlavagnen,
Visst är det ett otroligt klumpigt sätt att uttrycka sig!?! Även om man kanske inte menar det som nedsättande så tycker jag verkligen att man borde tänka på hur och vad man säger.
em,
visst är det så. ag kan hålla med om att det även i s.k västerländska kulturer förekommer sådana fördomar och t o m hat mellan olika grupper. Men rent generellt tycker jag att det verkar vara en ännu vanligare ochf ramföallt accepterad företeelse i t ex ostasiatisk kultur. Men självklart spelar även religion och andra faktorer in i folks fördomsfullhet. Tyvärr! Det är bara så sorgligt när man inser hur vanligt det faktistk ändå är.
Katarina,
jag hade verkligen inte förstått att detta var ett "vanligt" uttryck! Just Halfblood låterju som ett ord taget ur Harry Potter...
och detta med att kryssa i etnisk grupp i olika papper och handlingar här är också ngt jag tycker känns så konstigt. jag vet att här används det framförallt i statistik så att man INTE ska kunna diskriminera p g a etniks tillhörighet, men det känns ändå konstigt på ngt vis. och just japaner är en av de grupper jag hört mycket om ang detta med vikten av att bilda familj inom samma "grupp". En av mina bästa vänner här har japansk mamma och amerikansk pappa, och hon har berättat många konstiga stories om hur hennes mammas släkt o vänner tycker och tänker. Inte enbart för att man får barn som ser annorlunda ut, för detta gäller även de japanska vänner hennes mamma har som gift sig med koreaner. Och då ser man ju ingen skillnad ren utseendemässigt hos barnen. Så vissa av dem har tydligen ljugit om sitt urpsrung så deras barn vet inte ens om att ena föräldern inte är japan utan korean. Sjukt tycker jag!!!!
Och ja, det är super att ha vänner med barn på så nära håll! :-)
Kram!
Emmama,
jaså!!! Trodde detta var ett ord som "normala" svenskar inte ville ta i sin mun.... Men där ser man. Haha! bra svarat om hästen!
Vad gulligt med Gustafs vän. Jag tror att självklart är enklare för många barn att se att man inte ensam "sticker ut". Det är väl en av de saker jag tycker är fantastiskt med att ha barn just här där vi bor. För här finns barn av alla möjliga ursprung. Som pratar olika språk, äter "konstig mat", ser olika ut.... jag tycker det är jättebra att Lill-Skruttan får ha allt detta runtomkring sig för någonstans hoppas jag ju att det gör att hon ska tycka att det är den naturligaste saken i världen att folk ser olika ut och kan leva på olika vis. Utan att någon har/gör/ser rätt eller fel (ut). Vi är bara olika men det är precis så det ska vara. :-)
Kram!!!
isflaket,
ja jag kan tänka mig att sådant som "ras" eller genetiskt ursprung kan anses viktigt hos er. Men det var lite "lustigt" att de särskiljer danskar o svenskar med tanke på att den gruppen rent genetisk nog är rätt "samma"... Där måste värderingen ligga på en politisk nivå gissar jag.
Vic,
nej jag ahde inte hört det förut, utom jut i Harry Potter.... ;-) Men visst är det extremt klumpigt och verkligen ett nedvärderande sätt att uttrycka sig. Jag tycker det kändes väldigt konstigt att det används så mycket trots alt vilket jag NU sett i kommentarerna ovan!!!
Hoppas nu att du mår bättre vännen!!!!!!!!!!
Kraaaam!
Så söta alla tre! Kul att ni lärt känna ytterligare en trevlig familj i samma hus. Det är ju toppen att ha vänner och kompisar till E som bor så nära. Det där med ras och tillhörighet tänker man nog inte alls lika mycket på som svensk. Här märks det mycket mer. Jag tänker bara på alla blanketter man fyller i här där det ofta finns rutor där man ska fylla i rastillhörighet. Känns lite förlegat på något sätt. Jag brukar strunta att fylla i dessa rutor.
Härligt med fikastund. Just fika är ju inte så vanligt med amerikaner eller att bjuda in till fika iallfall inte här i södern. Men det kanske funkar mycket bättre bland internationella familjer som har sina rötter på andra håll. Jag tror det skulle tycka det vore konstigt att bjuda in folk på fika iallfall här som sagt. Men det är en lätt och avslappnad umgängesform som jag själv däremot saknar. Här är det knytis med mat eller gå ut att äta som gäller. Jättefina foton och söta filmsnuttar. Ha en bra dag.
Kram
Desiree,
ja jag tycker också det känns udnerligt när man ska fylla i etnicitet. Själv tänker jag alltid att "jag är ju svensk men har asiatiska gener..."
Fika är verkligen ngt jag saknar jag med. Jag ahr bjudit på fika en del här men inser verkligen att det är ngt som inte är vanligt. Folk tackar ofta nej när man frågar om de vill ha kaffe eller te ifall de kommer över. Så det händer ofta att jag dricker mitt kaffe själv ;-)
Men att njuda på större fika har jag väl gjort ett par ggr och ofta tycker folk det är trevligt men jag har hittills aldrig själv varit på "fika "hos dem eller så. Så jag gissar att det inte riktigt är ngt man "gör här" heller. Jag sakanr dessutom ORDET fika. Att fråga om folk "wants to come over for a coffee" är inte ALLS samma sak tycker jag! Känslan är helt annorlunda. Sedan brukar jag alltid tillägga att de kan få te eller annat också om de inte vill ha just kaffe. i ordet fika ingår liksom allt detta på ngt vis... :-)
Kram!!
Hej!
Vad kul att du hittade till Ett annat!
Vi bor har pa Manhattan, pa Upper East Side for att vara exakt.
Mvh,
Daniel
Hej, har läst din fina blogg några veckor, hittade hit via isflaket :) de där kidsen är ju bara för söta!!
Det här känner jag också igen fast ändå inte. Min dotter är halvgrönlänning (halvålänning) Fast för min del säger jag bara att hon är grönlänning! Är så omåttligt stolt över att hon är HALVgrönlänning ;) - har själv fått frågan om jag är halvgrl eftersom jag pratar lite grönländska (dock med skepsis i blicken från den som frågar eftersom jag är så himla ljus) kanske idiotförklarar mig själv nu men jag har aldrig fattat att uttrycket "halv" ÄR negativt har använt det själv om andra måååånga gånger... Har bara sett det som ett "mått" på vad man är/kommer från, varken + eller -. I begreppet ingår ju automatiskt att man inte är halv utan dubbel-nånting, man är ju både-ock!
Men "halvblod" är kanske ngt annat, det låter på ordet som man är halv-äkta.
Ang halv-snacket får jag tydligen uppdatera mitt ordförråd hmpf ska bättra mig! :)
Ganska intressant hur man kan uppfatta saker olika. Kram!!
Hahahahaa! Det var nog FÖRÄLDRARNAS sångstund! Men barnen var gulliga att se och höra på när de tjoade och stämde in så som Ella med W!
Kramen!
I enjoyed hearing how the parents ineracted with their children. It was hard to tell who had the most fun - the parents or the kids. All the children are so sweet and adorable.
Jag fick en låt i skallen:
Half breed.
Björn Skifs har bla sjungit den.
Jösses, jag ropade faktiskt till i min ensamhet då jag såg vad du skrivit om hon som frågade så på lekplatsen. Du får nog skylla lite på hennes dåliga engelska. men, jag har förstått att detta är stort bland asiater. Minnsdå jag jobbade med en kvinna från Kina, hon berättade på en ggn för mig att hennes barn var renrasiga. Jaha, tönkte jag då, och...??
Märkligt, annorlunda och kulturkrock.
Visst kan jag tro att många därhemma kan kläcka sånt här också, liksom många här i US. Men här tycker jag
ndå folk är rätt försiktiga med det man säger. Åtminstone där jag bor. Inser ju att det diffar över hela landet, som med allt annat.
Men, ni hade en fin fikastund iallafall!!
DET är BRA!!!
Så söta barn!!
Kram!!
Ja vi svenskar tror ibland att det bara är vi och tyskarna som är rasister, men så är det verkligen inte. Jag har en rolig historia: En av lektorerna på Ostasiatiska i Lund (jag har för mig att han hade Kinas ekonomi) berättade att han hade rest runt på landsbygden i Kina. Han pratade både mandarin och någon annan dialekt. Lång och blek och rödhårig. När folk i byarna såg honom gick de fram och petade på honom. Klämde och kände. "Titta vilket rött hår den har." "Titta vilken lång näsa den har." "Titta, den når ju nästan upp i himmelen." När han svarade på deras egen dialekt sa de: "Men oj, DEN kan prata också."
Ja här sitter ännu ett halvblod : D
Så söta de är när de sjunger!
KRAMAR!
Men sååå söta de är alla tre med sin sång och lek i sängen.
Förresten, vad är det som du har som bumper i Ellas säng?
Halfblood har jag aldrig hört men jag kanske får höra det såsmåningom, hoppas inte.
Jamie är så "ljus" än och se nästan inte ut som min son så många kanske kan tro att jag är hans nanny. Vilket är riktigt ila!!
Det är så skoj att se bilder och filmer på Ella.
Leon skickar en varm kram till tösen på andra sidan pölen!
KRAM!
Håller med dig om att det känns verkligen klumpigt och förlegat uttrycka sig sådär, säga halvblod. Jag tänker på hästar när jag hör det, såg att en som kommenterat sagt det då någon sagt samma till hennes barn.
Jag har också märkt, som du är inne på, att det är skillnad mellan inflyttade och amerikaner. Vet inflyttade kineser som aldrig någonsin skulle kunna gifta sig och få barn med framför allt japaner. Vet också en inflyttad kinesiska som gifte sig med en inflyttad vietnames och där den vietnamesiska svärföräldrarfamiljen aldrig accepterade henne pga hon var kinesiska. Men det här är inflyttade, jag har aldrig märkt det här tänket bland kines-amerikaner.
Indier är en annan stor grupp som ofta verkar slå sina påsar ihop med andra indier, snackar nu om de inflyttade igen. På Martins jobb har de många indier, högutbildade människor som bott här sen de pluggade på universitet och skaffade åtminstone sin senare del av utbildning härifrån (Ph.D). De är väldigt amerikaniserade och västerländska, men när det gäller det där med att ingå äktenskap och bilda familj så verkar pressen hemifrån Indien och alla släktingar som ju finns kvar där vara väldigt stor. Vet flera här som är såå västerländska, men som åkt hem på sommarsemestrar och sen kommit tillbaka som gifta... Arrangerade äktenskap verkar relativt vanligt helt enkelt. En kille som M jobbar med ville/vågade inte åka hem på flera somrar för pressen var så stor han skulle gifta sig så han drog ut på det in i det längsta... Som jag förstått det är det inte alltid så lätt när man hamnat i den där brytpunkten mellan det gamla och det nya, dels är man stadigt förankrade och förändrad av det nya land, värderingar och kultur man lever i och levt sen som ung vuxen, men dels är rötterna, historien och förväntningarna hemifrån stora och något man samtidigt fortfarande står för och finner sig i.
sorry långa kommentaren, kom bort från ämnet lite.
Förresten, hihi, jag tror ni har helt rätt. Lite glass kan nog vara kidsens alkohol, ha samma mekanismer. Helt klart!!! Det var värsta lattjo lajban stämningen på filmerna såg jag.
Daniel,
men oj! Där bor ju vi med!!!!!!
annica,
å tack!! vad ROLIGT och vad GLAD jag blir at du hittat hit och gillar bloggen.:-)
Aha efter att ha läst isflakets kommentar inser jag att det där med "halv" på Grönland nog är något bra då jämfört med att vara "icke-grönlänning". Men jag tycker nog ändå det känns lite främmande för mig att överhuvudtaget tänka i de termerna och då sätta ngn form av "värdering" på personen utifrån detta kriteriet?? Men visst förstårjag att desa termer kan användas ifall man bor och lever i en kutlur där det anses viktigt. Men som sagt, själv är jag nog inte så van att tänka så.
Kram!!
Taina,
haha! Jaaa det var det nog. Fast "på begäran" då...
Och Lill-Skruttan klämmer ju iallafall i med "W, X" :-)
Kramar!!
Helen,
thanks!
I think we were probably all enjoyong ourselves almost as much! ;-)
Annika,
verkligen!!! Den har jag aldrig hört.
Sedan ÄR det såklart så att man här i USa liksom i Sverige uppfostras mycket till att försöka att "inte se till sådana här skillnader". iallafall de flesta tror jag uppfostras så rent generellt. Men visst finns fördomar i våra länder trots att majoriteten inte tänker i dessa termer.
Fikastunden var super!!! :-)
Kramar!
Marianne,
haha javisst ja DU är ju också Halfblood!!!!! ;-)
Jag kan dock ha förståelse för om folk i fattigare länder ute på landsbygden har rasistiska åsikter. Men det är skillnad dels på att vara nyfiek och fascinerad av det ovanligajmfrt med att tycka att annorlunda = sämre. Samt även på om man är outbildad och ej resvan jmfrt med de man möter här som ofta är högutbildade och som man tycker borde ha lite andra internationella erfarenheter.
Stor kram!!
Jess,
det var den bumber vi skafffade till hennes crib! Efterom toddler beds här är exakt samma storlek så använder vi samma eftersom den passar. :-)
Jag tror att det där med genetisk mix kan slå såååå olika. Om jag t ex ser till bara de tre barnen i detta inlägget så är Lill-Skruttan den jag tycker har minst asiatisk influens. De andra har lite andra färger samt framför allt flickan E är ju abra såååå asiatiskt "nätt" medan Lill-Skruttan då bredvid henne ser ut som en riktig "bumling"! :-)
Att Jamie är ljusare tror jag ändå itne kommer spela ngn roll för er. Så är det bara.
Jättevarm kram till er alla men kasne framförallt Leon! :-)
Anne,
visst är det så att det i vissa länder trots en väldig "västerländsk influens" ändå är vanligt med t ex arrangerade äktenskap. EN av mina f d kollegor som kommer ursprungligen frn Indien, berättade att hennes föräldrar INTE hade arrangerat äktenskapen till henne och hennes systrar, men att de därför anses lite "konstiga" i resten av släktens ögon. Ungefär som om de är lite smågalna hippies som ju inte riktigt inser sitt och familjens eget bästa.
Kramar!
Nog verkar barnen vara mera publik än sångkör!Men det var livat värre!
Hu, för rasdiskussioner! Varför får vi inte bara vara människor, vi är ju egentligen bara EN ras i begreppets grundbetydelse!Tack och lov att kärleken i alla fall är blind när den släpps lös!
Då är jag också halvblod för min mor är finska.
Jag ogillar det ordet så det går inte att beskriva. Lilla Ella är väl mer svensk än nåt annat. Delat med amerikanska. Så det så.
Jag skrattade åt er publik. Ella kan de sångerna hon sjunger med i orden med munnen. Haha vilken publik yeeeeeaa!
kram
/susanne
Olgakatt,
hah ja de är helt klart mer publik... ;-)
och visst är det så att raser egentligen inte finns. Tyvärr verkar det vara seglivad det här med sk "renrasighet" för vissa.
Haha på tal om detta så har ju M minsann "smak för det blandade" han! Iallafall enligt mormor I....! ;-)
Kramar från oss!
Suzesan,
nej det är ju så att det inte ligger på "blodsnivå" utan sådant som kan skilja är ju såklart traditioner, kulturer och språk när man tänker på olika etnisk bakgrund. Men vissa har just detta med "blodsbegrepp" kvar och ja det finns inte så myket att säga om det.
Och jo, ang sångerna så kan Ella verkligen en hel del av dem nu. Hon sjunger de själv också ibland även om man förstår att hon inte riktigt greppar orden och deras innebörd utan det handlar mer om att härma ljuden. :-)
Men det är roligt!
Kramar!
Har faktiskt inte heller hört eller blivit kallad halvblod. Däremot brukar jag och maken köra med ordet "bastard" ;-)... för det är vi ju båda (blandras).
Tror jag har levt i en slags "bubbla" och blivit förskonad för att jag skulle vara mindre värd än andra bara för att min mamma och pappa inte kommer från samma land/färg/kultur. Utan har istället känt mig ganska så unik och speciell på ett positivt sätt.
Jag säger som Victoria här ovan att snart är nog alla på jorden "blandade" i takt med att vi reser mer och träffar mer människor.
//Lapinette
Intressant och underhållande inlägg. Jag har arbetskamrater från olika håll i världen med olika färg o form och aldrig aldrig har jag tänkt i termer av halv/hel/trekvarts blod. Jag är kanske lyckligt lottad, eller naiv, som tror att detta uttryck är förlegat.
Vilka härliga ungar och vilket håll-i-gång! Hoppas dom sov gott sen efter allt det roliga.
Skön helg önskas er och jag hoppas ditt halsonda ger med sig snabbt.
Lapinette,
jag tror allt handlar om var man råkat växa upp och hur ens omgivning ser på detta. Jag har heller inga som helst dåliga minnen av att se annorlunda ut men jag tror att just Sverige är ett hyfsat "öppet" land vad gäller detta med att se och vara annorlunda. Iallafall jämfört med många andra länder och kulturer.
Kram!!!
bettankax,
jag har nog varit som di tidigare. Lite naiv kanske men som sagt väldigt öppen inför allas vår olikhet. I mitt fall så SER jag ju annorlunda ut men under större delen av in uppväxt insåg jag faktiskt inte att jag gjorde det! Låter säkert hur korkat som helst, men eftersom ingen behandlade mig annorlunda p g a mitt utseende så var det inget jag ens reflekterade över. Vilket egentligen ju är något bra och positivt! Så önskar jag såklart att det alltid skulle vara för alla.
Vad roligt förresten att du jobbar på ett såpass internationellt ställe! Sådant ger alltid lite extra gnista tycker jag! :-)
Kram!
Ja, skillnaden mellan svenskar och danskar ligger nog i att danskarna ju är landets tidigare kolonisatörer. Därför är det ju många som dömmer många/alla danskar som kommer hit bara som några som kommer hit för att utnyttja landet, tjäna pengar och bättra på CVn (eftersom man här lättare kan få högre positioner med lägre utbildning/mindre erfarenheter). Detta samtidigt som man har lättare för att tro att en svensk som kommer hit kommer hit av intresse för själva landet. Lägger man där till ett par ord på grönländska, ja då är livet som svensk plötsligt långt mycket lättare...
isflaket,
ja jag trodde nog det var ngt sådant som låg bakom det hela. Trist men jag kan samtidigt förstå att det kan skapas en sådan "kultur" i länder med "kolonialhistoria". inte så underligt faktiskt.
Hoppas nu ni får en bra helg!
kram!
Åh, vad söta! :) Förstår din dotter både engelska och svenska?
Tilda,
å tack! Ja hon förtår både svenska o engelksa. Vi pratar svenska med henne hemma när vi är själva, och så går hon ju på dagis på dagarna och där pratar de engelska. Så hennes engleska är nog faktiskt bättre än hennes svenska. iallafall ordförrådsmässigt.
Kram!
åh... jag inser att man verkligen kan göra bort sig när man är inne på detta område... Men en annan sak som lite korsar ämnet är att jag för min del alltid drömt om en familj där vi skulle prata olika språk inom familjen och komma från olika länder (fråga mig inte var jag fick iden från som liten!:)) nu när jag fått min "dröm" VET jag att den inte alltid är så lätt att leva... men det är ju en annan sak..! :) ha d gott! Underbara ungar! (igen)
Sunflake,
det är ju ett lite knepigt ämne eftersom många har väldigt olika känslor och erfarenheter inför just detta. Men i mina ögon handlar det nog till sist ändå om att "varför göra skillnad" Vi är alla människor så vad spelar det för roll hur vi ser ut?
Sedan kand et självklart vara så att familjer med medlemmar från olika kulturer med olika språk KAN vara något som är extra svårt i vissa stunder. MEN man ska inte glömma att det ockse GER en extra dimension till familjen vilket är något väldigt positivt!
Stor kram!!
Du får väl börja kalla Lill-skruttan för Halvblodet istället! ;) Men skämt åsido, tror att det är viktigt (tyvärr) just i vissa asiatiska kulturer, t ex Japan och Kina. Man får väl försöka ta det så, att det är en kulturell sak, och inte ta illa upp. Och hoppas att ju längre de bor i USA desto mindre "rasistiska" blir det.
Anna Fair and True,
ja det gör jag. Men jag tycker ändå att det är lite sorgligt att så många kulturer har den synen på människor. Och jag hoppas verkligen att man kan förmedla en helt annan människosyn till Lill-Skruttan.
Det är jag säker på att ni kommer göra!
Anna fair and True,
tack! Det tror jag nog också faktiskt.... :-)
Skicka en kommentar