Gråtrist

Ute är det grått. Dock varmt och fortfarande väldigt fuktigt. Inte så kul med andra ord. Dessvärre känner jag mig själv lite gråtrist jag med.... Ni vet det finns sådana där dagar när man vaknar och bara känner att "Yes, jag är verkligen så bra och snygg och underbar!" Sedan finns de där dagarna när man känner exakt motsatsen. Man vill helst bara krypa tillbaka ner under täcket igen och sova vidare. En sådan dag var det idag. Småtrött och nästan lite sliten kände jag mig i morse. Hostan har blivit en följetong, men imorgon ska jag gå till läkaren. Bäst att kolla detta även om jag någonstans inte riktigt tror att de kommer hitta mer än att det är ngn jobbig virus som man ändå inte kan göra något åt. Men men... bäst att kolla ändå.

Kvällen igår var iallafall mysig. Lill-Skruttan var gosig om än ganska trött. Hennes kompis W kom över en stund efter middagen och sedan blev det sänggång redan efter 20. Det tog henne dock en dryg timme innan hon varvat ner tillräckligt så hon kunde somna. När hon väl somnat hade jag en "egen" kväll eftersom M var ute och firade av en kollega. Jag satt mest och pillade med en del foton på datorn vilket kändes roligt och avkopplande.

Idag är det torsdag och jag kan inte riktigt fatta var dagarna tar vägen. Tiden rinner iväg så snabbt. Snart är det juni! Nu på onsdagmorgon nästa vecka är det exakt två år sedan den där lite smådramatiska vattenavgången på tunnelbanan i Bronx. Helt otroligt egentligen.

Nej nu ska jag försöka få lite mer gjort här på jobbet innan det är dags för lunch.

Kom igen nu!