Konstigt

Ja, sedan förra inlägget så har det i praktiken inte hänt så mycket. Inte mer än att mammigheten fortsatt som vanligt. Men en skillnad är att jag känner att tålamodet kommit tillbaka igen. Åtminstone för en tid. Vill även passa på att tacka för alla fina och stöttande kommentarer till förra inlägget! Det känns skönt att inte vara ensam om sådana tankar och känslor. Tack för ert engagemang och för att ni tog er tid!

Något annat som just nu kastar sin skugga över vardagslivet är min eländiga hosta. Den verkar aldrig vilja försvinna. Inatt vardet dessutom värre än vad det varit den senaste tiden. Just som jag somnat så vaknar jag igen av att bröstet känns som om det drar ihop sig. Det känns stickigt och nästan lite som om någon pressar en tyngd över bröstet. Lite svårt att andas. Känner hur luftvägarna liksom drar ihop sig lite och i-och-med detta känner jag retningar som framkallar hosta. Jag hostar så mycket att jag till slut inser att jag måste gå ut ur sovrummet för att inte helt väcka Lill-Skruttan och M. Dessutom fortsätter den där konstiga känslan av att det liksom sticks i bröstet och att det känns svårandat. Lite samma känsla som jag kan få om jag vistas i ett rum med mycket starka dofter, som t ex mycket och stark parfym.

Ute ur sovrummet försvinner den där stickiga känslan.

Jag lägger mig i soffan. Hostar vidare och somnar sedan där. Vaknade vid 5-tiden av att jag frös. Hade ju inget täcke. Gick in i sovrummet igen för att lägga mig i sängen och sova vidare där, men så fort jag kom in i rummet fick jag tillbaks den stickiga känslan i bröstet och hostan satte genast igång. Obehagligt. Att återigen känna att luftvägarna liksom drar ihop sig och att det känns jobbigare att andas. Och att varje andetag medför en hostattack. Jag tog därför bara med mig en fleecefilt och gick ut till soffan igen. Somnade där och vaknade sedan av att M och Lill-Skruttan var uppe.

Om jag inte blir bättre i slutet av denna veckan ska jag ta och uppsöka läkare. Jag vet att man kan dras med hosta länge länge utan att det finns något att göra åt saken. Men jag blev faktiskt lite orolig inatt när jag kände att det inte enbart handlade om hostan utan att luftvägarna retades på något konstigt vis också. En obehaglig känsla när det känns som om man inte kan andas "normalt". Det underliga var dock att känslan kom endast i sovrummet. Och i morse när jag gick in där var den borta. Kanske var det annorlunda inatt eftersom vi alltid har sovrumsdörren stängd så att katterna inte ska komma in och röja runt i sovrummet när vi sover? Kanske beror det på att det just nu är väldigt hög luftfuktighet och det var rätt varmt och fuktigt i sovrummet inatt? Jag vet inte vad det kan bero på men hoppas bara innerligt att det inte handlar om någon form av allergi som börjat utvecklas.

Idag känner jag mig inte särskilt utsövd, men det är inte så konstigt. Hoppas dock att kvällen blir okej och att jag inte får tillbaks den där stickiga känslan i bröstet. M ska vara borta hela kvällen och jag är ensam med Lill-Skruttan.