Förkylning, dåligt samvete och för lite pynt

Här är det förkylt. Eller det är egentligen bara en i hushållet som är förkyld men eftersom denna person har en viss förmåga att styra och ställa med det mesta här hemma så är vi alla ganska matta för tillfället. Dagen har varit en sådan där när jag känt hur jag påbörjat ungefär tusen tankar utan att hinna tänka en enda färdigt hela vägen till slutet. Ungefär detsamma gäller saker jag försökt få gjort idag. Jag har börjat på en del men blivit avbruten i stort sett hela tiden så ja det har varit lite småjobbigt rent ut sagt. En snorig Lill-Skrutta som hela tiden vill bli buren eller som vill attt man ska sitta med henne i soffan. Konstant. En stund mitt på dagen kände jag mig även som en usel mamma när mitt tålamod sjönk ner till bottenvåningen och jag skrek till en gnällande Lill-Skrutta "att jag faktiskt inte kunde vara med henne hela tiden och att jag definitivt inte orka gå runt och bära runt på henne överallt". Fy! Hon började såklart storgråta. Skuld och dåligt samvete vällde upp i mig men samtidigt orkade jag just då inte ångra mig, utan var både arg och trött och frustrerad. Jag tog helt enkelt en Time Out i köket medan hon grät vidare i soffan. Fast först sprang jag in i badrummet där M stod i duschen och sa att det var kris ute och att han fick ta och duscha j-gt snabbt! Så han kom ut och satt med Lill-Skruttan ett tag. Sedan gick de tillsammans ner i tvättstugan och när de kom tillbaks var hon på ett strålande humör (åtminstone för stunden) och själv hade jag hunnit andas ett par gånger. Så det blev ett litet kram-och-förlåt-kalas och sedan kändes det bättre. Men det är fasiken inte lätt att vara förälder ibland....

Dagen har sedan fortsatt ungefär så. Stundtals har Lill-Skruttan varit på ett okej humör men större delen har det varit mycket gråt och tandagnisslan. Eftersom hon knappt sov middag alls heller så var säkert en del av kvällens dåliga humör orsakat av trötthet. Innan läggdags kändes hon dessutom lite varm så eventuellt har hon haft lite feber som kommit och gått under dagen också. Stackars liten! Man tycker så synd om henne samtidigt som ens egen energi liksom sipprar ut vartefter dagen går. Under eftermiddagen gick vi iallafall ut i det vackra men kyliga vädret och promenerade med ett par vänner. Det blev återigen en fika på AQ Café och det var väldigt roligt att träffa dem.

Väl hemma igen tog jag fram adventsljusstaken och satte ljus i dem. Lill-Skruttan räknade alla fyra ljusen och sedan kallade hon ljusstaken för sin birthday cake. Haha! Förutom adventsljusstaken har vi sorgligt lite pynt framme. Inte kan man tro det är första advent här imorgon inte. Insåg att vi har väldigt lite julpynt eftersom vi åkt hem till Sverige de flesta jularna. Och det lilla julpynt vi faktiskt har är sådant man ska hänga i julgranen. Men eftersom vi inte blivit såpass amerikaniserade än att vi handlat någon gran än utan tänker vänta till efter Lucia så har vi alltså inget annat pynt. Så imorgon tror jag det får bli en sväng på stan och se om vi kan hitta något litet. Det måste dock vara något som fungerar med katterna....

Nu hoppas jag på en lugn kväll. M nattar Lill-Skruttan och jag gissar att de båda somnat för vid det här laget borde han nog annars ha kommit upp igen. Jag ska nog gå och väcka honom nu. Nej, nu hörde jag att han kom ut ur sovrummet!