onsdag, augusti 26, 2009

Svar

Jodå, självklart hade jag fått svar på mitt email. Det låg i min inbox imorse när jag tittade.
M hade svarat utförligt på mina alla punkter och frågor.
En värme spred sig runt hjärtat när jag läste.
Visst, det kan tyckas extreeeeemt trist för en utomstående, men jag tycker banne mig detta är Kärlek det med! Trots brist på puttinutt så är det underbart att den omtanke man har för varandra även kan innefatta sådana här basala jobbproblem. Att ta sig tid. Tid att läsa. Tid att fundera. Tid att svara. Det är ju också att bry sig om.

I och med denna emailkorrespondens så inser jag också hur mycket man faktiskt stöttar varandra i vardagen. Sådana enkla saker som att diskutera problem på jobbet eller andra saker som surrar i huvudet. Det handlar inte om långa sessioner där vi sitter och tittar varandra djupt i ögonen för att lösa de "Stora Problemen" eller så, utan just bara lite allmänt prat när man lagar mat eller tar en promenad eller sitter vid middagsbordet. Men just detta saknar jag nu. Att vara Två. Att ha någon att ventilera med. Att kunna vända och vrida på saker tillsammans. Någon att skratta tillsammans med åt de knäppa saker som hänt under dagen. Ja, till och med någon att bli irriterad på för att man inte alls får den reaktion eller det svar man tycker man borde.

Nu längtar jag otroligt mycket efter M.

15 kommentarer:

Desiree sa...

Jag förstår att du längtar mycket efter M. När kommer han hem? Det viktigaste är precis som du tar upp att ha någon som är ens vän som man kan ventilera både stort och smått med.Någon att skratta med och dela sina problem med vare sig de är stora eller små som sagt. Ha en bra dag och hoppas att tiden går fort tills dess att M och lilla E är tillbaka.

Kramis

Saltistjejen sa...

Desiree,
De kommer på söndageftermiddag. Gissa vem som kommer stå och möta på flygplatsen!?!?!? :-)
Och man inser verkligen hur stor skillnaden är när man är två jmfrt med när man är en. Förr när jag var singel var ju detta inget konstigt, bara vanligt och naturligt. men nu när man är van att ha ngn att dela allt med kännsdet tomt att vara ensam.
Kram!

KARLAVAGNEN sa...

Amor, amor, amor...

Saltistjejen sa...

Karlavagnen,
:-)

Pratglad sa...

måste säga att jag på ett sätt är avis... mitt fikonspråk är just fikon för maken.. men å andra sidan lockas jag inte att lösa jobbproblem på hemmaplan heller... jag lämnar verkligen jobbet på jobbet...

det är verkligen både ock det där...

/Pratglad som är gräsänka sedan maken dragit på jobbresa.. attans trist att sova ensam...

Saltistjejen sa...

Pratglad,
javisst har det både för och nackdelar detta att ha insikt i varandras jobb. Ibland är det guld värt att kunna få hjälp eller kasnke bara förståelse för ens jobbsituation. Men ibland är det nog bra att inte dra hem jobbet.... Vi försöker dock att inte prata så mycket jobb sinesmellan ifall det inte är ngt speciellt. Och hittills har det gått rätt bra eftersom det finns tusen andra saker som är klart mer intressant att prata om! :-)
Hoppas din man kommer hem snart då så att du slipper känna dig ensam när du ska sova! :-)
Själv längtar jag galet mycket efter både M och E nu...!
kram!

Anonym sa...

Åh, jag tycker att ni verkar ha ett sånt bra förhållande.
Vet inte om jag och T har det på samma sätt. Visst är vi lyhörda mot varann men när jag läser om ert förhållande så tycker jag att vi har mer att lära oss.

Måste vara så jobbigt utan Ella. Jag längtar efter Leon om jag varit ifrån honom i någon timme. Men jag antar att det är för att vi aldrig haft barnvakt och kunnat "vänja" oss.

Massor av kramar!

mammigranten sa...

Skönt att halva veckan snart gått, så du får hem dina kära!

Jag får erkänna att jag saknar lite de där kärleksmailen jag och min man skickade till varandra när vi var nykära och bodde på olika ställen. Har faktiskt sparat dem i en egen mapp på hotmail ;) och läser dem med jämna mellanrum.

Jag var ju ofta utan min man under förra hösten, då han var här i USA och jag i Sverige, men jag var aldrig utan barnen. Tror jag bara varit utan dem i 4 dagar som mest och det är jobbigt, men överkomligt.
Tiden går ju fort nu när det är nerförsbacke till helgen!
Kram

Saltistjejen sa...

Jess,
å tack! Jo jag tycker vi har det bra. Ibland oförskamt bra men det finns ju ändå alltid saker att jobba på. Saker man kan förbättra. :-)
Många gånger kommer man på att man sitter och är superfrustrerad över att kommunikationen inte alls fungerat eller så. Men men jag trior att man ständigt måste jobba med sitt förhållande för att få det att fungera.
Ja jag längtar jättemycket efter Ella nu också!! Skypade med dem tidigare idag och efteråt kändes det så jäkla tomt!!! Nästan värre att se henne live även om man ju också VILL det.
Hur mår du förresten? Hoppas att det går bra med magen! :-)
Stor varm kram!!


Mammigranten,
japp nu är det nedförsbacke till söndag!! Sååå härligt! Haha, konstigt att man kan sakna sina barn så mycket trots att man annars kan vara precis tvärtom, ocjh sakna egentid...
Jag förstår att du har sparat dina mail. Det är väl mysigt att läsa dem iband. Det är något visst att få längta också. Men bara ifall man vet att det är över en överskådlig tid tycker jag. Annars är det nästan outhärdligt.
Kraaam!

Stef sa...

Ja jag förstår att du saknar M, längta är så stor när man är så lång ifrån varandra. Men samtidigt så uppskattar man varandra så otroligt mycket när man sen är tillsammans!

Ha det gott!!!
Stef

Lia sa...

Hahaha, ja jäklar! Det här är kärlek det, jag håller med dig =). Riktigt avancerat, men jag tror helt klart på att även de mest "sterila" mail eller sms kan vara väldigt kärleksfulla: du valde ju M och ingen annan, för att få trygga svar och råd! Ni är fina, ni två =) Hoppas du har det bra ensam hemma, och att allt löste sig med jobbet! KRAM kompis

Saltistjejen sa...

Lia,
japp så är det. Kan tyckas otroligt trist, men om man själv uppskattar den hjälp mam får så ser man liksom igenom det "tråkiga". :-)
Tack! Jag hoppas ockås att jag ska få ngn rätsida på detta. det är så trist att harva på med problemlösning...
Kram!!

Annika sa...

Jadu, jag avskyr ju när Peter är borta. Mörkrädd, vetdu! Dock, jag har ju alltid karolina hos mig.
Men snart kommer de hem igen! JO, jag kan tro att du står på flygplatsen och gläder dig!!
Vilken lycka!!
Kram!!

Saltistjejen sa...

Annika
japp NU har det verkligen börajt sätta in ordentligt. Den där läääängtan! Vill ha dem här NU!
Så ja, söndag DÅ kommer JAG att stå på Newark i GOD TID!!!
Kram!!

Anna, Fair and True sa...

Så är det ju verkligen! Som du skrev i någon kommentar: när man är singel tänker man inte på det men när man väl är med någon man älskar då vill man ju vara med den hela tiden och prata om allt, stort och litet. Ha någon att bolla med eller bara snacka strunt med.

Vad skönt att du har dem hemma igen nu!