Söndagen

Igår söndag var det var det otroligt varmt och fuktigt här. Att gå ut kändes som att kliva in i en ångbastu. Eller som att stå med ett våtvarmt omslag kring kroppen. Jag har inget emot temperaturen men fukten kan jag däremot gärna vara utan. M mådde dock inte så bra så jag bestämde mig för att ta med Lill-Skruttan och hänga med grannarna på en liten tur i staden. Det var en flea market (loppmarknad) på West Side (vid Hells´Kitchen) som vi tänkte ta oss till för att kolla lite på. Det blev en varm promenad men loppisen var inte särskilt skoj så vi bestämde oss ganska tidigt för att gå norrut för att äta lunch. Sedan tänkte vi promenera till Central Park för att få lite mer "svalka" under träden där.

Tyvärr blev lille W väldigt väldigt ledsen. Det började redan under lunchen och plötsligt satt man där med en mönsterdotter som betedde sig hur bra som helst medan W´s föräldrar såg olyckligare och olyckligare ut vartefter lunchen fortskred. Lill-Skruttan var däremot idel solsken, satt fint i sin stol och charmade de flesta som passerade förbi i "gången". Vinkade glatt, lade sitt lilla huvud på sned och log ett av sina goaste leenden. Ungefär hela tiden. Däremellan pratade hon lite med oss runt bordet, iakttog W som for upp och ner, ömsom irriterad, arg, uppspelt och ledsen. Sedan fortsatte hon att "dricka sugrör" och att charma folk.

Efter lunchen fortsatte W att vara allmänt ledsen i sin vagn och när vi promenerat några kvarter började han gråta helt tröstlöst. grannarna bestämde sig för att ta en taxi hem, men jag kände att jag gärna fortsatte promenera med Lill-Skruttan. Hon var nästan på väg att somna i vagnen och jag tyckte det kändes bättre att fortsätta gå. Dessutom känner jag fortfarande att jag helst inte vill åka bil med henne (särskilt inte en taxi) utan bilbarnstol. Kalla mig gärna feg eller hönsig men just taxiförare i New York-trafiken känns inte som något jag vill chansa med om jag verkligen inte måste. Vi var inte långt från parken heller så jag promenerade helt enkelt dit. Väl där råkade jag av en händelse träffa på våra vänner E och M med lilla C och vi gjorde sällskap hemåt. Eftermiddagen var riktigt mysig med en glad liten Skrutta. Vi träffade på W med sin mamma på lekplatsen senare på kvällen och som tur var verkade han pigg och glad igen. Troligen var det värmen som fått honom ur balans. Jag var bara glad att han inte var sjuk utan verkade må bra igen, men hans mamma C sa att hon känt sig så hemsk när de lämnade mig för att ta en bil hem. Jag försökte försäkra henne om att det verkligen inte gjorde något. Det var ju fint väder, jag tycker om att promenera i staden och det var ju inte alls alltför långt hem. Kvällen gick ju som ni kanske redan vet i jobbets tecken och var väl inte den roligaste, men såhär i efterhand är det sådant man glömmer fort! Helgen har på det hela taget varit otroligt bra tycker jag och nu mår även M bättre vilket känns skönt!

Nedan är bilder från söndagen:

Det var den årliga cykelrundan i staden igår. Ett "lopp" där man cyklar runt i stadens alla "boroughs" (= Queens, manhattan, Brooklyn, Bronx, Staten Island). Precis som New York Marathon så passerar de alldeles intill oss. Detta var synen när vi skulle korsa vår gata alldeles i hörnan av vårt hus. Cyklister cyklister cyklister i en aldrig sinande ström...!

Här svänger de av mot Queensboro Bridge.

Vårt besök på The Flea Market blev mycket kort. Det kändes som om det var mest skräp och en massa folk. Jobbigt att ta sig runt med barnvagn, plus att värmen just då kändes lite väl jobbig. Lill-Skruttan och W hade iallafall lite kul med denna spegeln en stund. Även jag kom med på ett litet hörn på ena bilden.

Lunchstället var en riktigt bra hamburgerrestaurang. Jag har tyvärr glömt namnet men burgaren var riktigt god och personalen väldigt trevlig. Inredningen en sådär lagom blandning av snyggt lite avskalat men ändå hemtrevligt och "casual".

Hm, vad ska man tänkas äta idag då...?

Det blev vad C lite ironiskt kallade "The American daily veggies" - pommes med ketchup!

Rena rama skräcken för en nutritionist.

Tur att inte Jamie Oliver var där för då hade vi nog fått på skallen...

Och Lill-Skruttan åt dessutom enbart pommes så hon fick inte ens tomaterna!

Här var W på sitt bästa lunchhumör!

Senare på kvällen tog vi en tur ner till lekparken på bakgården. Klockan var bväl närmare 19 men det var fortfarande nästan 30 grader ute!

Det hejdade inte Lill-Skruttan från att åka både kana, hoppa hage, köra bil, springa upp och ner i de olika trapporna, leka "matförsäljare" (se nedan) samt leka lite med W som vi träffade.

Här leks det. En av Lill-Skruttans favoritlekar nu är att låtsas göra mat som hon bjuder oss på. Jag tycker det är roligt eftersom det är den första "fantasileken" hon gör där det handlar om att låtsas göra något. Utan riktiga leksaker. Vad brukar det vara för mat man får då? Jo oftast är det "koffi, bagel, te, pizza, pannkaka, köttboulle eller pasta" man får serverat. Och "koffit" är självklart "vamm" så det får man vara lite "sikti" med!

Denna veckan är det vad man kallar "Teacher´s Appreciation Week" här och alla på Lill-Skruttans dagis ska försöka göra något lite extra för lärarna där. Det kan vara allt från att ta med sig något gott till dem att äta till att barnen gör kort eller teckningar som de ger till sina lärare. Eller som vi i Pink Room som kommer att se till så att våra lärare får en lunch tillsammans en dag. Annars brukar de äta i omgångar, men om vi föräldrar kan hjälpa dem at komma och "vakta" barnen under middagsvilan så kan alla lärarna äta lunch tillsammans samtidigt. Lite annorlunda mot i Sverige. Jag har planer på att baka något och ge till dem senare i veckan. Vi får se vad jag kan tänkas hitta på för något.