Lill-Skruttans dagis lägger stor vikt vid kreativa och konstnärliga "ämnen" som musik, dans (eller "movement" som det kallas med de minsta barnen och som faktiskt även inkluderar yoga!), samt olika former av måleri, lera etc.Det senaste var ett alster från Pink Room (det rum där Lill-Skruttan går) som satt ute för allmän beskådan i Rockefeller University´s cafeteria. Jag gick dit för att ta en titt. Verket kallades "Mouse Paint" vilket jag först tyckte var ett lite udda namn. Men det visade sig att det var från en av barnens favoritböcker med samma namn som de läser ganska ofta i rummet. Det är en historia där några möss upptäcker att färger kan blandas med varandra och därmed bilda nya färger! I boken använder mössen sina fötter och svansar för att måla och därför använde barnen i Pink Room inga penslar utan enbart sina händer för att undersöka det här med s.k "secondary colors". Detta är en av de saker jag verkligen uppskattar med Lill-Skruttans dagis. Just att personalen alltid är så kreativ och samtidigt pedagogisk. Barnen lär sig massor utan att för den skull ha någon form av "korvstoppning" eller "skolbänksstrategi".
Här är bakgrunden till Pink Room´s "Mouse paint".
Såhär såg hela "konstverket" ut där det satt på väggen i kafeterian. Vid varje barns handavtryck fanns ett foto på just det barnet som tagits när de jobbade med detta.
Lill-Skruttan med färgglada händer.
Här är hennes avtryck.
Inlägg
12 kommentarer:
Jättehärligt att de gör så mycket bra saker på dagis. Som sagts tidigare, ni har verkligen ett superdagis till er lilla tjej. Eftersom dagis är så dyrt vill man ju gärna känna att man får valuta för pengarna, det tycker jag verkligen att ni får. Vilket ju definitivt inte gäller alla dagis här, även om det kostar skjortan för alla så är ju nog många dagis inte alls särskilt bra. Har en bekant här som har sin dotter på ett dyrt dagis och de har varit väldigt missnöjda. Bla lägger personalen barnen att sova så mycket som möjligt, varför då undrar man ju, antagligen för att det är lindrigare för personalen... Men då blir det ju ren och skär förvaring. De har berättat om andra saker som känts rätt dåligt. Som sagt, för de priser som folk bekostar dagis så förväntar ju folk sig att det ska vara rejält det som de får tillbaka och att det inte ska vara bara förvaring. Men många dagis är nog tyvärr så ändå, trots priserna.
Vad jag vill ha sagt är bara att jag tycker det är så härligt att ni faktiskt fått ett så toppendagis. Det betyder ju säkert massor som föräldrar att faktiskt känna sig väldigt trygg, tillfreds och nöjd med den plats där ens skatt tillbringar en hel del tid.
Kul med allting som visas för er föräldrar också, som den här utställningen. Att få ta del av vad de gör.
KRAMIS!
Anne,
ja vi inser ju också vilken enorm tur vi har haft med dagiset. Att det är tipptopp och har en filosofi vi verkligen tycker om och "håller med om". Såfant är ju också mer utpräglat här tror jag än i Sverige. Att man på dagis och "pre-schools" har olika filosofier. Här är ju alla dagis privata vilket gör att det inte är som i Sverige där sk. "vanliga" dagis finns, utan alla dagis här har kanske sin egen syn och filosofi på hur man vill sköta barnen. Jag tycker som sagt att det är underbart att de satsar så mycket på just kreativa saker. Men smaken är ju olika. En av föräldrarna till en av Lill-Skruttans kompisar på dagis gillar inte alls dagisets filosofi utan vill att det ska vara mer "aktivt lärande". Alltså i form av att lära dem läsa räkna etc. Själv tycker jag att sådan kan komma senare. Nu är de så små och jag tror de får mer ut av att göra just sådant som är mer "konstnärligt" eller sådant som hjälper dem att öka sin kroppsuppfattning etc. Och även detta med deras lilla trädgård. Jättebra! Men som sagt, man är alla olika med olika uppfattning.
Kram!!
Wow, vilka konstverk och så pedagogiskt!! Man kan tycka kanske att de är lite för små för att förstå det där med primär och sekundärfärger (säger man så på svenska??) men de lär ju barnen på ett sådant lekfullt sätt att kunskapen kanske fastnar på köpet så att säga. Verkligen häftigt! Jag undrar hur bra dagisen är här i Bryssel, nästan alla är privata (Kommissionen har egna dagis precis som egna skolor för de "europeiska" barnen, det är lite "elit" över dem och jag har en kompis vars föräldrar inte ville sätta henne i en sådan just för det) och av någon (eller just pga av det) anledning har jag fått känslan av att de inte alltid är så seriösa. Typ att vem som helst kan öppna dagis - nu är det antagligen inte så men jag är skeptisk. Här ska man ju boka in sig på ett dagis nästan så fort man får reda på att man är gravid eftersom det bara är 3-månaders mammaledighet (pappan har ju bara 2 veckor) och därför känns det som man får ta första bästa som har lediga platser. Samtidigt måste man tänka på vilket språk man vill ha på dagiset - flamländska eller franska, eller engelska på vissa ställen... Det är mycket sådant man måste tänka på i ett tvåspråkigt land, VAR man bosätter sig i förhållande till skolor och dagis så att det blir "rätt" språk! (vi ska antagligen lägga ett bud på ett hus idag, ihhhh, spännande!!)
KRAM!
PS Coolt "ord" i ordverifieringen: lonishly ;-) låter nästan som det skulle vara ett riktigt ord...
Petra,
ja jag har ingen koll på ifall barnen verkligen förstår men jag tror att en del av det fastnar. Iallafall för de äldre. Lill-Skruttan är ju näst yngst så kanske hon och R (den yngste) inte riktigt förstår men de äldsta är ju över 3 så de förstår säkert mer. Och visst är det så mycket mer att tänka på om man bor i ett land med flera språk. Här är det ju enbart engelska som gäller men det känns ändå som om dagisen på olika vis skiljer sig mer mellan varandra än vad de gör i Sverige. De har som sagt olika filosofier och synsätt på hur de vill "lära" barnen saker. En sak med vårt dagis som jag verkligen tycker är bra är att de INTE kör med "time-out". jag gillar inte det särskilt mycket. Antalligen för att jag är en vek och blödig svensk som kommer från ett land där barnaga är förbjudet... men som sagt just bestraffningar av små barn är något jag inte riktigt tror på ;-)
Att lära dem vad som är rätt eller fel måste man såklart, men jag tycker det finns många metoder för detta.
Kramar!!
Jag är fullständigt övertygad att det skrynklar till hjärnan extra och förbereder för många skrynklor i framtiden att låta ungarna experimentera på detta viset. Säkert mycket bättre än att försöka ha regelrätta lektioner som säkert skulle tråka ut dom. Om man ger verktyg och föredöme så fixar de små härmaporna resten själva! Och får sina egna aha-upplevelser som fastnar.
Olgakatt,
ja jag tror också på att de är en helt annan inlärningsprocess när de får när de själva fpår utforska saker och experimentera. Och om inte annat så har de ju roligt under tiden! :-)
Kram!
Dagis som E går på verkar toppen på så många sätt. Det måste kännas underbart att både veta att hon har det bra, trivs, många lekkompisar och också får lära sig en hel del och utvecklas genom att göra kreativa projekt som dessa. Jag tycker barnen hade gjort himla fint. Roligt också att de hänger upp sådant här i cafeterian på univeristetet så att alla vuxna som passerar också får ta del av det hela. Det är ju både kul och en speciel känsla att måla just med händerna som jag tror är både viktigt och ger mycket för barn i den åldern som E är i.
Kram!
Desiree,
ja det är verkligen super! Vi är så glada att det är ett så bra dagis och att hon trivs så bra där. Det är u egentligen mycket "tur" också eftersom detta ju är ett dagis som drivs av M´s jobb så vi hade ju inte direkt haft så många val annars. Men som sagt är de toppen att just detta dagiset då är så himla väl utvecklat vad gäller de saker vi tycker känns viktiga.
Kram!
Det är onekligen en toppenförskola! (Jag envisas med att kalla det förskola eftersom dagis för mig är det gamla konceptet "daghem" som var med barnpassning :)
Men jag måste säga att svenska förskolor är mycket bra, både de privata (dvs fri-förskolorna) och de kommunala. Även de kommunala kan ha olika profiler även om samtliga måste följa den svenska läroplanen för förskolan som är inspirerad av Reggio Emilia. Fast "inspirerad" är samtidigt lite vagt och man kan lägga på ganska mycket annat på det. Reggio är ganska likt det Ellas förskola verkar jobba efter även om jag förstått att de inte är utpräglat Reggio.
Ett exempel på en svensk förskola (som råkar vara friskola och uttalat Reggio): http://www.forskolan-glantan.se/MILJO_1.htm
Man ser t ex på bilderna där att allt ska vara på barnets höjd t ex. Gläntan är ett sådant ställe andra åker på studiebesök på.
Petra nämnde något att hon trodde att vem som helst kan öppna en förskola i Belgien. Det är typ så i Sverige också även om det såklart måste gå igenom en process. Men det är relativt lätt att öppna en förskola, på gott och ont. Och när de väl är öppna är de svåra att stänga. Då får man hoppas att föräldrar sviker och byter istället.
Anna fair and True,
ja vi är supernöjda med dagiset eller förskolan haha! ;-)
Jag tror att svenska förskolor (!) är väldigt bra de också. rent generellt. Den största skillnaden jag har förstått är mellan vårt "dagis" här och de i Sverige är att vi verkar ha mer personal per barn i varje grupp??? Iallafall låter det så när jag pratat med vänner som har barn på svenska dagis. Plus kostnaden såklart haha! Här är det DYRT DYRT DYRT. Sedan vet jag inte hur det är med dagis i Sverige rent allmänt men vårt dagis har ju satsat mycket på just konst, musik och "dans" vilket gör att man på pre-school-nivån (3 år och uppåt) har mycket sådant med speciella lärare. En musikpedagog, en danspedagog som man ser 2 ggr i vekcan var. I Lill-Skruttans rum träffar man dem enbart 1 gång per vecka var eftersom hon är i ett s.k "toddler room". De större barnen har även en konstlärare och de gör mycket fina saker i den ateljé som dagiset har gjort i ordning. Tror pre-schoolers har "art" 1 eller 2 ggr i veckan också.
Haha man kanske skulle ta och öppna en förskola om man kommer tillbaks till Sverige...?!?!?!? ;-)
Vad roligt! Det måste vara fantastiskt för både personalen och barnen att jobba på detta sättet.
Och jag måste erkänna att en av våra introduktionskurser i gestaltning på Linnéuniversitetet innehöll ett liknande moment... :)
Mrs Clapper,
ja det är skoj! Och jag tror personalen trivs väldigt bra den med. Det verkar iallafall så. Haha roligt att du gjort liknande saker nyligen! :-)
kram!
Skicka en kommentar