måndag, januari 17, 2011

Besöket

I fredags kom hon då äntligen. Min kära kära vän! Vid 18-tiden ringde det på dörren och in klev hon med sin resväska som jag var med och köpte förra gången hon var här. Det blev ett otroligt kärt återseende. Under kvällen pratades det en hel del. M kom med Lill-Skruttan och vi beställde hem en pizza. Det åts och pratades ännu mer. Lill-Skruttan verkade dock lite småhängig och klagade på ont i magen. Strax före läggdags (för Lill-Skruttan då) visade sig orsaken till magvärken. Vi satt i soffan och plötsligt kräktes hon. Över sig själv och mig och soffan. Det var början på en väldigt lång natt om man säger som så. Lill-Skruttan hann gå igenom alla sina pyjamasar, alla våra handdukar och en hel del sängkläder. M var till och med upp och tvättade en maskin vid 2-tiden för att vi skulle något för resten av natten. Under tiden satt jag och Lill-Skruttan med en hink på golvet. Min vän sov på vår extramadrass och hon var som tur var såpass jetlaggad att hon faktiskt fick sova en hel del av natten trots att vi var uppe och härjade. Därtill är hon själv tvåbarnsmamma (= van vid sådana här saker) så hon tyckte inte det var fullt så hemskt som man annars kanske kunnat förvänta sig. Men jag tyckte ändå väldigt synd om henne stackarn. Inte roligt att ha en såpass lång resa i ryggen och sedan hamna mitt i ett kräkhelvete.

lördagmorgonen var vi alla lite lätt slutkörda. Jag hade tillbringat de få timmar av sömn som jag lyckades få tillsammans med Lill-Skruttan på hennes madrass på golvet. Med ett par extrakuddar för mina utstickande ben. Sömnen handlade därför mest om lite lätt småslumrande och inte direkt en lugn och rogivande sömn. Däremellan dessutom kräkavbrott.... Den långa natten till trots så var det ändå väldigt roligt att ha min vän här! Vi tog det lugnt på morgonen eftersom det inte fanns ork till annat. M gick ut och köpte bagels och vi frukosterade i lugn och ro. Endast en kräkincident till inträffade just innan M kom tillbaka men det visade sig senare att det var den sista. Naturligtvis  kände vi alla efter mer eller mindre hela tiden ifall något litet illamående var på uppseglande men förutom att vi var rätt matta så kände vi oss friska så hoppet levde att vi inte skulle behöva drabbas själva.  Efter frukosten sa M att vi skulle gå ut och göra något så skulle han stanna hemma med Lill-Skruttan. Så vi tog tunnelbanan ner till Union Square. Här promenerade vi runt och det blev en del shoppande, dock inte för min del. Lunch på Republic ett av Ms och mina favoritlunchställen. Lika gott som vanligt! Efter maten promenerade vi hem. Hela vägen pratandes såklart....! Man hinner förresten med rätt långa och ingående samtal från 14:e till 63:e gatan kan jag meddela.

På väg hemåt från Union Square. Framför oss sticker Empire State Building upp.


Väl hemma blev det lite fika med M som just vaknat. Han och Lill-Skruttan hade gått och lagt sig strax efter att vi lämnat lägenheten och sedan sovit fram till 16-tiden. Lill-Skruttan sov fortfarande när vi kom hem. Efter fikat gick jag och lade mig en stund hos Lill-Skruttan som fortfarande sov medan M och M gick ut för att köpa kattsand. När de kom tillbaka var vi vakna och Lill-Skruttan verkade vara nästan sitt vanliga gamla jag. Så hon och jag gick ner till Playroom en stund där det blev riktig fart och fläkt då två av hennes kompisar kom förbi. Det är helt otroligt hur snabbt de här småttingarna hämtar sig. Själv skulle man varit mer eller mindre utslagen åtminstone ett dygn efter en sådan natt men hon sprang runt och klättrade och lekte som vanligt trots att hon nästan inte ätit något på ett dygn. Kvällen fortsatte sedan med god köttgryta och fortsatt prat. Men vi var alla ganska trötta efter natten innan så det blev ändå inte alltför sent.

Dagen därpå var det söndag och jag fick ett sms från några av våra vänner om vi ville hänga med ner till SoHo för att testa ett Pretzel Café som skulle vara riktigt bra. Självklart hängde vi på. M skulle dock jobba så han följde inte med. Vi tog bussen ner genom staden och när vi kom in på Cafét visade det sig vara nästan tomt. Alltså var det inga som helst problem att få bord. Jag är ingen superfan av pretzels men det här cafét, som förövrigt hette Sigmund, var verkligen ett där hur många olika varianter av pretzels som helst fanns att köpa. En helt annan grej än de stora salta lite torra kringlor som annars säljs av korv- och gatukök i var och vartannat hörn här i staden. Kul att se och prova. Rekommenderas helt klart till de som kommer hit och vill ta del av den "New-Yorkska Pretzelkulturen". Dessutom var det en jättetrevlig tjej som jobbade där.

Lokalen är ganska liten men mysig.


Det testades lite olika sorters pretzels. Den omtalade "bacon wrapped" hade de dock inte. Själv tog jag en "pretzel sandwich" med brie, kalkon och karameliserade äppelklyftor. Riktigt gott!!! Till detta drack jag ett väldigt gott tranbärste.


Efter våra pretzels gick familjen K hemåt medan vi andra gick till en närliggande park för Lill-Skruttan och hennes kompis E ville leka. Det blev en riktigt mysig stund i snön på en i övrigt tom lekplats. Faktiskt första gången som jag sett Lill-Skruttan leka såpass länge i snön och ha kul. Annars har hon ofta inte varit så jättepigg på just snö mer än för en liten stund.

Här spåras det!


Lill-Skruttan och E.



När tjejerna lekt en bra stund i snön så var det dags att börja gå hemåt. Eftersom Lill-Skruttan var totalt utmattad somnade hon på tre sekunder i vagnen när vi började gå och min kompis M och jag bestämde då att inte hoppa på bussen utan promenera hemåt. Här måste man nämligen fälla ihop vagnen när man åker med barnvagn på bussarna och med ett sovande barn i vagnen fungerar det ju inte. Vädret var dock underbart så det kändes mest skönt att promenera. Vi sa hejdå till Familjen M-S och fortsatte promenaden. När vi är vid Delancey ser vi plötsligt en stor svensk flagga som hängde på ett av husen på andra sidan vägen. Självklart blev vi nyfikna och gick dit. Det visade sig vara en svensk restaurang FISK och de hade sedan september även en liten "affär" där man kunde handla en del svenska/skandinaviska varor. Jag blev alldeles ivrig och det slutade med att vi stannade där och fikade också. Jag har ingen aning om ifall all personalen kunde svenska men han som serverade oss kunde flytande svenska. Kanske var han ägarnas son? Det blev en riktigt mysig fikastund. 

Denna skylten stod utanför restaurangen/fiket.


 Några saker ur menyn....


Lite fler svenska rätter. 


Inredningen kändes lite rolig. Inte alla restauranger som har Helosansalva och Fiskbullar som dekoration.... Dessutom kunde man köpa en del svenskt godis och självklart Ikeasortimentet av sylter etc. Vi hittade även julmust och eftersom vi aldrig fick tag i någon innan jul köpte jag två flaskor med mig hem!


Gott kaffe var det också. Vi slog dessutom till och delade på en bit lingontårta.


Lill-Skruttan sov sig genom hela fikastunden vilket gjorde att vi kunde prata på ostört.


Min kompis M.

Efter fikat promenerade vi hemåt. Vädret var som sagt helt underbart med sol och endast ett par minusgrader så det blev så att vi promenerade hela vägen hem. En ganska redig promenad. Återigen hann vi med att prata mycket om det mesta. Jag gillar att samtala när jag promenerar så det var verkligen en perfekt promenad för min del haha! Lill-Skruttan vaknade på vägen (runt NYU) och sista tio kvarteren var hon inte så glad. Då ville hon verkligen hem vilket man förstår. Min kompis gick dock ytterligare lite till för hon ville hinna in på Dylan´s Candy bar för att handla till sina söner. Även denna kvällen blev det mycket snack. Vi satt uppe till en bra bit över midnatt men sedan var det dags att försöka sova eftersom vi skulle upp i hyfsad tid morgonen därpå. 

I morse blev det en ganska snabb frukost innan det var dags för avsked. Jag hatar avsked! Men värst är verkligen de avsked då man inte har någon aning om när man kommer att ses nästa gång. Om det blir om ett, tre, eller sju år. Så var det i detta fallet. Kanske var det tur att avskedet gick snabbt. Ni vet, ungefär som att dra bort ett plåster. Det är bättre att göra det fort än att dra ut på plågan. Men jag är så glad över att vi fick detta tillfälle att ses. Det har varit en underbar helg (förutom fredagsnatten då som var nästan allt annat än just underbar) och vi har verkligen hunnit med att prata om en massa saker. Som vanligt. Det enda jobbiga med sådana här besök är att man känner hur mycket man saknar att ha mer regelbunden kontakt. Men det fantastiska är att trots att vi inte setts på drygt 3 år så var det som vi sågs igår. När man börjar prata är känslan som om ingen tid har gått sedan vi sist träffades. Och det är en känsla jag verkligen lärt mig är värdefull. Det är sådan känsla som verkligen betyder något. Vänskap hela vägen från ytan ner på djupet. Nu är hon i Baltimore och stannar där veckan ut på jobb. Sedan åker hon tillbaks till Sverige igen. 

Själv var jag hemma från jobbet idag eftersom det är Martin Luther King day vilket betyder att dagis var stängt. Så det var jag och Lill-Skruttan som tillbringade dagen tillsammans. En dag fylld av lek först här hemma med två av Lill-Skruttans kompisar och på eftermiddagen nere i playroom med ytterligare kompisar. Imorgon är det nya tag på jobbet igen. 

28 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Vilken underbar helg! Trots att E blev sjuk (nåt 24 timmars kanske??)! Det är jobbigt när det just är spyor och sånt :)
Fantastiskt att få träffa en vän så där, som man inte sett på länge. Jag tror att riktig vänskap håller oavset avstånd och tid emellan besök. När man kan ta upp sin relation efter flera år utan problem, när man känner samma gemenskap, när man kan skicka iväg ett mail bara så där...då är det riktig vänskap :) Du har tur!

Jag ska ta svärmor till den där nya restaurangen när vi åker nästa gång. Toppen! Jag längtar så efter att flytta tillbaka just nu så det är inte sant...

mammaxtre sa...

Vad härligt att få besök av en god vän. Och måste jag bara få skriva, vad härligt att bo och leva i NY.

Uppfyllde min dröm okt 2009 när jag tillsammasn med en vännina upplevde NY. Städernas stad. Jag vill tillbaka. jag måste tillbaka :-)

Ha det gott

Desiree sa...

Himla kul att du fick träffa din kompis och att ni fick prata en hel del eftersom ni inte träffats på så länge. Stackars lilla E som mådde så dåligt. Lät inge kul alls för någon av er med kräkincidencen. Men skönt att både du och M klarade er från det hela och att det inte satte käppa i hjulet för resten av helgen.
Vilket underbart litet ställe ni hittade då ni ramlade på den där svenska Fisk resturangen. Jag tycker det såg supermysigt ut där.
Jag hoppas du fått en skön ledig dag.

Kram!

olgakatt sa...

Mitt varmaste deltagande med den kräkiska! Tur att ingen mer drabbades.

Vänner man träffar sällan, kanske med 10 års mellanrum ibland, där det fortsätter som om det var i går man sågs är fantastiskt att ha! Man blir alldeles euforisk av sådan vänskap. En gudagåva!

Anonym sa...

Ja vänskap är en gudagåva!!!!
Det var en fin skildring av att mötas och skiljas.....Skiljas är svårt och det stockar sig i halsen.....Vilken duktig anpassningsbar skrutta du har!!!
Hon hänger med helt enkelt om man anpassar sig förstås. Så skönt.
Kram från Eva som har så fina kort i Tyresö

Mrs F sa...

Fina bilder! Kul att se min dotters jacka i NY ;-) (Om den är från Malin vill säga.) Både den o mössan passar så fint ihop!

/Sandra

Millan sa...

Men fy sjutton vilken start pa helgen! Usch! Tur att det gick over snabbt och ni andra klarade er i alla fall. Resten av helgen later helt perfekt. Sa kul att umgas med en nara van och fa riktigt mycket tid att bara snacka och vara tillsammans! Men ja.. avsked.. finns inte mycket jag tycker samre om. Men man blir ratt van som utlandsboende tyvarr...
Stor kram!

Syster i söder sa...

Nu längtar jag ännu mer. Kul med besök och jag kan bara tänka mig så mycket ni pratat! :) kram!

Saltistjejen sa...

Trillingnöten,

visst är det så att riktigt bra vänskap håller genom tid och rum! :-)
Och restautangen/affären ska du definitvt besöka när ni kommer hit nästa gång! Hur går det med flyttplanerna??
Kram!


mammaxtre,
ja det är underbart på många sätt att bo och leva i en stad som NYC. Jag älskar den men visst har det såklart nackdelar också som alla platser. En av dem är ju att man är långt från familj och vänner....
Hoppas su kan komma tillbaka hit igen iallafall eftersom du ju föll för staden förra gången du var här!


Desiree,
ja det var fantastiskt roligt!
Inte så kul med fredagsnatten men vi var glada att de höll sig till endast EN natt och EN person. Fiskrestaurangen var super!!! På flera vis! :-)
Kramar!!


Olgakatt,
jadu kräksjuka är inte skoj, men vi var som sagt glada att det inte blev värre. Resten av helgen var otroligt bra! :-) Och jag håller med dig om att sådan vänskap är så värdefull att ja, det är något man önskar att alla skulle kunna få ha.
Tack för mailet också!!
Kramar!!

Eva,
det är verkligen jobbigt att skiljas särskilt när man inte har ngn aning om när man ska ses igen. Men det känns på ngt vis ändå bra att veta att ens vänskap står pall för långa avstånd i både tid och rum. Lill-Skruttan är med på mycket men det är inte allltid det går så bra. När hennes kompisar är med går det oftat bra. Och att hon sov såpass länge gjorde ju att det fungerade för oss att fika i lugn och ro, men annars är hon nog som vilken 2,5-åring som helst.... ;-)
Kramar!!

Mrs F,
haha ja jackan o mössan används flitigt! Tack! Vi fick den från Malin ja! :-) Både den och mössan "gör New York City" nu haha!


Millan,
japp helgen kunde inte ha fått en sämre stat nästan. Att vara uppe mer eller mindre hela natten för att torka kräk och trösta kräkande barn är ingen höjdare... Men vi är glada att det inte blev värre utan att hon blev bra såpass snabbt och att vi andra klarade oss undan! :-) Sedan vände det ju och helgen var sååå härlig! Men visst, att ta avsked är svårt. Ja, du vet ju...
Kramar!!


Syster i soder,
ja du snart är det NI som är här! Men vi får verkligen hoppas att det inte blir ngn mer magsjukenatt då!!!
Hörde att helgens kalas varit riktigt bra!
Tänk i morgon smäller det....! :-)
Kramar!!

Annika sa...

Vilken BRA helg det blev trots kräkandet. USCH och fy!! men som vanligt tar ni det med ro och lugn!! HEJA!!
OCH ingen annan blev ju sjuk--vilken TUR!!
Underbart, underbart med en sådan tjejkompis!!
Sånt är verkligen en gudagåva!
FISK vill jag TLL!!! ÅÅÅÅ vad härligt...
Nästa ggn jag är i NYC så...
Här har vi haft en isstorm inatt, skolorna stängda och jag vette fan om jag vågar mig ut med bilen...
KRAMAR!!

Saltistjejen sa...

Annika,
ja det blev verkligen en bra helg när väl kräkandet var över. Och FISK ska du absolut besöka nästa gång du kommer hit! Jag har ingen koll på om maten är bra där eller ej, men fikat var gott och man kan som sagt köpa lite svenska saker där!! :-)
Oj, isstorm låter verkligen dramatiskt. Men vackert! Här regnar det bara skittrist!!!!!
KRAM!

Steel City Anna sa...

Det verkar vara en supermysig restaurang, oj vad jag blev sugen på allt på menyn :)

Saltistjejen sa...

Anna,
ja det var jättemysigt men vi åt ju inget av maten där, bara fikade. Däremot är jag sugen på att gå dit igen och då äta lunch!

Martina sa...

Jobbig start pa helgen, men ni fick det ju trots allt mysigt sen till slut.

Jag har gett dig en blog award! Du kan hämta den pa min blogg: http://www.martinaengwall.blogspot.com/

Kramar

Martina sa...

Jobbig start pa helgen, men ni fick det ju trots allt mysigt sen till slut.

Jag har gett dig en blog award! Du kan hämta den pa min blogg: http://www.martinaengwall.blogspot.com/

Kramar

Saltistjejen sa...

Martina,
TACK! Vad gulligt!!!!! Jag blir alldeles glad och rörd!
Kram!!

Lotta sa...

Det är så himla mysigt att titta in till dig och exempelvis få sig en liten Manhattanpromenad till livs! Ganska annorlunda mot en promenad i Helsingborg :-)
Hoppas du och din kompis har det riktigt mysigt nu när hon är på besök!

franziengland sa...

Vilken underbar helg ni verkar ha haft och vad mycket ni hann med! Har ni andra verkligen klarat er undan magsjukan? Fantastiskt i så fall.

Saltistjejen sa...

Lotta,
kul att du gillar att gå på promenad på Manhattan! ;-)
Vi hade det supermysigt, tyvärr reste hon vidare redan i måndags, men vi fick 2,5 bra dagar förutom inledningsnatten. :-)


franziengland,
ja det var en otroligt härlig helg!! Att träffa så kära vänner efter såpass lång tid är underbart! Och ja vi andra har än så länge klarat oss undan magsjukan så vi undrar om det kanske var ngt särskilt Lill-Skruttan har ätit eller stoppat i munnen? Snö?

Västmanländskan sa...

Så härligt besök! Goda vänner ska man verkligen vara rädd om :)

Saltistjejen sa...

Västmanländskan,
ja, det är verkligen en av de mest värdefulla "saker" man har här i livet.

Taina sa...

Vad roligt med besök men SÅ tråkigt med magsjukan då! Stackars E!

Häftigt att ni bara dök på den där svenska restaurangen! Kul med lite svenskt godis också om man nu är en gottegris vill säga.

Kram kram

Saltistjejen sa...

Taina,
ja det var helt otroligt kul med att få besök av min kompis! Men visst var det jobbigt med kräknatten, men som tur var blev E bra efter endast den natten. Och ingen annan blev sjuk heller vilket var ett under! :-)
Svenska restaurangen/fiket/affären var superkul at springa på. Bra att veta om man skulle vilja köpa ngt i deras utbud senare. De hade en hel del ostar och även fisk och annat förutom godis.
Kram!!

Bejla sa...

Vilket härligt besök! Avsked och kräksande till trots. :-( Men visst är det otroligt hur barn kan hämta sig. :-) Så får vi hoppas ni snart får chansen att mötas igen.

Saltistjejen sa...

Bejla,
ja det var underbart att ses igen efter så lång tid! Och eftersom kräknatten inte blev mer än just EN sådan så blev resten av helgen riktigt bra.
Kramar!!

Anna, Fair and True sa...

Härligt med besök och mycket snack! Jag är ju lika pratglad som du så jag förstår haha! :)

Anna, Fair and True sa...

Skulle ju också säga att de inte lät kul med kräksjuka såklart. Tur att kompisen också har barn :)

Jag är inte heller så förtjust i pretzels men det där stället lät lite intressant. Fisk också. Jag gillar inredningen! Lingontårta lät gott!

Just de avskeden när man inte vet när man ses härnäst är jobbigast!

Kram!

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
Haha ja det var tur att kompisen är van med kräksjuka och annat smått och gott som man kan se mycket av som förälder...! ;-)
Och det var SKITKUL rent ut sagt att ha henne här och få en hel helg att pladdra på! :-D
Men det är tungt att säga hejdå. Fasen....
Nästa gång ni kommer hit ill NYC tycker jag ni ska testa båda dessa ställen ändå!
Kram!