Fontän i vardagsrummet

För att inte totalt snöa in på det här med dagisinskolning så tänkte jag visa ett av våra senaste inköp. En s.k "vattenfontän". Den står numer i vardagsrummet. Men det handlar inte om något avancerat konstverk eller någon vacker skulptur som ska pryda rummet. Nej, det är mer en plastskål variant större, med lite rinnande vatten som inte ens porlar utan väldigt tyst rinner i en svag stråle. Varför vill man ha en sådan på golvet i sitt vardagsrum kan man då undra? Jo, det hela började med att Lipton blev dålig. Ni som följer bloggen vet att han för ett tag sedan hade lite problem med kisseriet. Efter besök hos veterinären blev han ju bra igen väldigt snabbt, dels eftr att ny (receptbelagd) mat införskaffats och dels efter lite kortison och antibiotika. Det senare troligen helt utan verkan eftersom det antagligen inte alls handlade om någon bakteriell urinvägsinfektion, men ändå.

Ett av de tips vi fick från ett par håll var iallafall att köpa en sådan här "vattenfontän" för att öka katternas vätskeintag. Det är nämligen ofta så att katter hellre dricker vatten som rör sig än vatten som står still. Rent biologiskt är det säkert något nedärvt beteende vilket ökat överlevnaden. Som vi alla vet så är ju ofta stillastående vatten i naturen inte så rent, utan man ska ju helst dricka från vatten som har ett flöde. Just Lipton har alltid visat ett stort intresse för just rinnande vatten. Så fort man spolar i kranen i köket kommer han hoppandes och vill gärna dricka lite. Så med tanke på kissproblemen så tänkte vi att vi skulle prova. Allt för att få honom att dricka ordentligt.

Här sitter Tazo vid fontänen. Lipton ville inte vara med på bild...

Hittills verkar de dricka bra ur fontänen och eftersom den är i stort sett ljudlös så tänker vi knappt på den. En av de saker vi funderade över var ifall Lill-Skruttan och/eller hennes påhälsande kompisar skulle tycka att den var lite väl intressant. Antingen som "leksak" eller ännu värre som potta. Den har ju faktiskt en lite liknande utformning som det senare. Inklusive spolfunktion och allt...! Men det har inte varit något som helst problem heller, utan den har fått stå alldeles ifred i hörnan. Nu fortsätter vi hoppas att den ska hålla Liptons kissproblem borta framöver.

Om någon ändå undrar över hur det gick i Orange Room idag, så meddelade M att det gått jättefint. Lite gråt vid ankomst samt när han lämnade rummet (idag skulle föräldrarna gå vid lunch) men annars verkade hon ha lekt jättefint. Det känns så skönt! Imorgon är det min dag igen och jag hoppas den här positiva trenden fortsätter.

Ikväll kommer en av mina bästa vänner för att äta middag med oss. Det ska bli hur kul som helst för det var ett bra tag sedan vi sågs. Som den eminenta gäst bara hon kan vara, tar hon med sig maten själv...! Vi ska endast fixa sallad och efterrätt. Sådana middagsgäster skulle man kunna "bjuda" flera gånger i veckan.