Detta är mitt första fredagstema efter sommaren. Jag missade ju förra fredagen eftersom vi var i den hyrda stugan då. Det är Olgakatt som står för temat nu under september. Idag är temat "Om jag kunde bestämma då skulle..."
Här är min enkla tolkning av temat (obs ingen direkt rangordning).
Om Jag kunde bestämma då skulle...
...de vänner vi och Lill-Skruttan lärt känna här finnas kvar på hyfsat nära håll för alltid
i våra liv. Inte så som verkligheten tyvärr ser ut - spridning av alla våra familjer med början redan nästa sommar.
...alla som desperat längtar efter att få barn kunna få vara med om den förunderliga resa det är att få bli föräldrar och få följa en alldeles egen liten person genom livet.
...jag vilja kunna förflytta mig genom telepati. Snabbt enkelt smärtfritt. Plötsligt skulle New York och Sverige finnas nära nära.
Detta skulle självklart innebära att man hade nära till familjen.
Både min mamma i Stockholmsområdet.
Och Skånefamiljen i söder.
Hösten snart vara här.
Och sist men inte minst skulle dygnet ha lite fler timmar. Som det är nu tycker jag aldrig man hinner det man skulle vilja. Mer sömn, mer aktiva timmar det skulle jag gilla!
Idag är det dags för mig att gå till tandläkaren. Laga mitt hål. Efter att ha läst Mrs Clapper´s tips så bokade jag om och ska nu laga mitt hål med laser! Utan bedövning alltså. Håll tummarna för att det går vägen. jag har inte tandläkarskräck men är inte heller överförtjust i just tandläkarbesök. Iallafall inte när det innefattar mer än bara en rutinkontroll. På vägen från tandis tänkte jag sedan dels gå förbi Konsulatet här i New York och rösta. Och efter det gå förbi Lill-Skruttans barnläkare och få hennes "formulär" ifyllt. Det måste vi lämna in nu när dagis har börjat nytt läsår. Här är de oerhört noga med sådant. Jag vet inte hur det är i Sverige, men om barnen inte har alla papper i ordning med alla deras vaccinationer etc så skickas de helt enkelt hem från dagis eller skola tills man lämnat in alla de här uppgifterna. Vi har hela inskolningstiden på oss, men den är ju inte så lång så det är lika bra att få detta gjort nu. I helgen hoppas jag sedan få lite tid att lägga ut lite bilder från förra helgens tur. Vi får väl se om dygnets timmar kommer räcka till..?
Inlägg
18 kommentarer:
Mycket bra, du kan gärna få bestämma. Men då får du se till att Söderhavet hamnar granne med Sverige så man kan ta en långhelg där =)
Annika,
haha men om man kan telepatera sig mellan olika ställen så spelar ju avstånden ingen roll längre...! :-)
Kram!
Ja, du får bestämma, Saltis!! Jag tycker du har så rätt i varenda PUNKT!!
Slippa jetlag skulle man också kunna ha på listan, but that goes unsaid, right...
Just det där med snabbtransport swe-US är jag starkt för :-)
Laserlagning, vad spännande!!!!
Kramar!!!
Annika,
japp TÄNK om man kunde snabbtransportera sig överallt! DET hade varit fantastiskt. Fast om man tänker på hur snabbt det egentligen går nu med flyg så vet jag att folk för inte alltför länge sedan skulle tänkt att vi faktiskt GÖR det nu i modern tid. Men men mycket vill ha mer...! ;-)
Laserlagning ja. Hm, jag hoppas verkligen det går bra.
Kram!!
Haha vilka härliga bestämmelser du skulle göra. Har inte riktigt haft anledning att tänka i de banorna men förstår väl.
Jag gillar också tanken med telepati; i och för sig så finns och fungerar det ju redan så, men att hela människan kunde snabbförflytta sig vore inte illa. Jag skulle väldigt ofta vara i Norge då:)
Bestäm du om den saken så får du säkert många anhängare:)
Hoppas du vill berätta mera om laserlagningen senare!
Karin
Fritt ur Hjärtat,
nej de är kasnke lite personliga och inte helt "generella" mina "om jag fick bestämma..." ;-)
Kram!
Pettas,
ja visst vore dt så smidigt om man kunde förflytta sig på ett sådant sätt! Och jag lovar att återkomma om laserlagningen.
Kram!
Hurra! Jag röstar för att Saltis får bestämma!! ;-) Nu har jag ju tyvärr redan röstat annars hade du fått min röst :D
Kram!
Laser? Vad himla häftigt! Jag hoppas verkligen att det inte gör ont...för jag måste ju testa om jag får hål i framtiden! Jag väntar med spänning på rapporten! Kram
Petra,
hahaha tack!
Kramar!!
Trillingnöten,
japp - laser! Och jag ska snaaart berätta hur det var! :-)
kram!
Skriver under på din lista jag med! Det där med tidsresandet skulle vara en riktig höjdare. Ibland är avstånden lite för långa!
Hoppas allt gick bra hos tandläkaren idag!
Ha en fin lördag.
kram
Fröken Anki,
ja visst vore det toppen att kunna resa på sådant sätt!
Kram!
Så enkelt det skulle vara att träffa alla nära och kära som bor långt borta...:-D
Trevlig helg!
ps så skönt att tandis gick bra ds
HeLena,
ja det hade varit sååå bra om man kunde förflytta sig på det sättet!!! Ingen plats vore då långt bort.
Kramar!
Vad många bra önskningar! Tänk om det vore så! Vad synd att ni börjar splittras redan nästa sommar. Vem flyttar först?
Jag känner ännu mer nu när jag väntar barn att tänk om alla (som vill) fick uppleva detta! Tycker det är en så fantastisk upplevelse. Tycker det är synd att Peter inte kan dela just nu med mig 100%. Det är ju svårt att verkligen beskriva hur det känns när den lille/lilla sparkar där inne. Är det förresten din mage på bilden? Jag har inte fått en sådan där rand ännu som de säger att man kan få.
Kram!
Anna Fair and True,
ja det är ju rätt speciellt att vara gravid. Jag är jätteglad över att ha varit med om det, men måste erkänna att jag nog inte var sådär overthrilled ändå. det är en cool känsla att man har ett liv i sin kropp, och första gången tror jag de flesta känner att det är väldigt speciellt. Många som fått barn senare säger att de inte alls har tid att känna och tänka så mycket de gångerna eftersom det/de första barne t/n tar så mycekt mer tid och kraft. Men som sagt, jag var rätt trött på min kropp i slutet (och då kom ändå Ella nästan 2 månader tidigt!) och ville ha min gamla vanliga kropp tillbaks. jag kände mig irriterad över att jag inte kunde fungera som vanligt. Detta trots att jag hade en rätt vanlig graviditet och ingen svår foglossning eller så. Men man är nog bara olika.
Den bästa tiden är helt klart i mitten när magen började synas och man kände rörelser men innan man fick en massa problem. Som att inte kunna sova i vilken ställning som helst på natten, eller att kunna gå ordenrligt. haha!
Och ja det är min mage på bilden. M tog en del bilder på mig när jag var gravid men den var den enda där man inte såg brösten också. Tyckte att det kanske var lite väl mycket för vissa att stirra på mina bröstvårtor när de kollar in bloggen så det blev den med endast magen... ;-)
randen kommer jag lovar! Och min dröjde lääänge innan den gick bort helt också...
kram!!
Jag tycker fortfarande det är faschinerande och njuter verkligen av att vara gravid. Men som sagt, kanske kommer tycka annorlunda när det är en månad kvar och jag får vagga till jobbet. Men än så länge funderar jag som vanligt så att säga. Har inga problem med att sova på nätterna förutom att jag inte kan sova på magen längre men jag har liksom vant mig och vill knappt vända mig på magen längre. Kan fortfarande sova lika bekvämt på vänster och höger sida men de säger att det är bättre att sova på vänster. Men jag tror det regleras automatiskt så att säga.
Anna Fair and True,
skönt att du fortfarande mår bra. Själv tyckte jag det var rätt ok länge, men sedan började småproblemen komma. Som jag sagt inget stort och jobbigt, så egentligen borde jag inte ha klagat, men jag minns att jag tyckte det kändes jobbigt att förlora kontrollen över kroppen och vad jag kunde göra med den. Att inte sova på magen var en av de saker jag saknade allra allra mest. Jag ahr jättesvårt att sova på sida eller rygg så det var en av de försa saker jag verkligen uppskattade efter magen var "borta". :-)
Sedan fick jag ju i slutveckorna sådan där väldig värk i ena benet när jag gick vilket var grymt irriterande. Inte hela tiden, men det kom när jag gick fortare än typ krypfart, och jag som är van att gå ganska FORT tyckte det var skitjobbigt att bara kunna gå i snigelfart så man knappt hade styrfart... haha! :-)
Plus att jag fick en hel del kramp i benen på nätterna. Också i slutet tror jag. Det var inte så skoj...
Även det där med att man blev kissnödig stup i ett var rätt jobbigt minns jag. Särskilt när man skulle sova för det tog ju lite längre tid att ta sig ur sängen när man blev större.
Men en del får ju inga känningar alls nästan och förhoppningsvis är du en av dem!! :-)
Skicka en kommentar