torsdag, januari 13, 2011

Utställning - Yoshitomo Nara

Det blev ju som jag redan tjatat tillräckligt om här, rätt mycket jobb under mellandagarna. Men en sak vi ändå lyckades göra var att komma iväg på en utställning jag och M velat gå på under hösten. Det var den japanske konstnären Yoshitomo Nara som ställde ut på Asian Society här i New York City. Utställningen "Nobody´s fool" har pågått hela hösten och sista dagen var nu den 2 januari och det var då vi gick dit. Jag kände inte till Yoshitomo Nara så väl innan jag för något år sedan fick ett paket med kort av en av mina vänner. Det var kort som hon köpt när hon var i Paris och de var målade av just Yoshitomo Nara. Hon gav dem till mig eftersom hon tyckte om dem och även för att hon tyckte de påminde om Lill-Skruttan. Även M har fått höra detta när han för ett bra tag sedan var med Lill-Skruttan i en intilliggande lekpark och en av föräldrarna till ett annat barn pratade med honom. Den föräldern nämnde också att hon tyckte att Lill-Skruttan påminde väldigt mycket om de barn som just Yoshitomo Nara målar. Och till viss del stämmer det verkligen. Till största del för att Lill-Skruttan såklart har en del asiatiska drag över sig, men det finns även andra saker som gör att vissa av "Naras barn" liknar henne. Kanske är det truligheten i en del av bilderna, haha! En av hans stora skulpturer "White ghost" har stått ute i mitten av Park Avenue under hösten och den har vi passerat många gånger.

En av de målade tallrikar som fanns i utställningen. Det visade sig dock att man inte fick fotografera där så när jag tog detta fotot blev jag tillsagd och fick därefter snällt stoppa ner kameran igen. Därför finns inga fler bilder från uställningen men om ni klickar på länken i stycket ovan så kan ni se lite mer.

Efter att jag sett mer av Yoshitomo Nara´s konst måste jag säga att jag verkligen fallit för den. Han porträtterar ofta barn eller i vissa fall även valpar och kattungar men på sitt eget unika sätt. På många vis balanserar de mellan det söta och oskuldsfulla (som barn eller djurungar ju ofta är eller anses vara) och det "förbjudna" eller mer "mörka".  Just den här balansen gör bilderna så intressanta. Som något sötsurt. De flesta av bilderna väcker helt klart en känsla. man känner sig inte helt bekväm, men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Hans figurer har stilistiskt sett även påverkats mycket av den japanska mangakulturen vilket syns och kanske gör även detta att jag tycker om dem, för jag är lite svag för manga.


Jag tycker otroligt mycket om "Oh my God! I miss you." och likaså bilden till höger som heter "Too young to die". Alla dessa bilder är motiv på de vykort jag fick av min kompis.

Nedan är några ord om Yoshitomo´s konst:
"The enigmatic, abbreviated quality of Naras style may be an invitation for you to take your best subtextural potshot. But take care. In doing so, you risk revealing a lot about yourself, more than might be comfortable. Naras artworks are sticky-sweet booby traps, Rorschach tests for a post-modern innocence quotient. They are candy-cane puzzles begging to be deciphered, only to reveal the cavities inside our own grown-up hearts."
text från: www.assemblylanguage.com/reviews/Nara.html


Även själva utställningen vi var på tycker jag var otroligt välgjord. Det var inte enbart konst som hängde rakt upp och ner på väggarna, utan man hade byggt en hel del olika "installationer" med eller kring konsten. Det var som att besöka olika rum och i vissa fall få tjuvkika lite på tavlor genom små fönster i väggarna. Eller i vissa fall var hela hus uppbyggda med rum som man kunde gå in i. Eftersom Yoshitomo Nara inspirerats och influerats mycket av musik hördes även den i flera av utställningsrummen. Jag är väldigt glad att jag kunde ta lite tid från mitt skrivande så vi hann uppleva den här utställningen för det var den verkligen värd.

En review av utställningen fanns att läsa i NY Times tidigare.


Nara målar/tecknar inte enbart utan gör även "skulpturer".
Hunden heter "pupcup". Dessa bilder är lånade från nätet.


Här är några fler bilder. Längst till vänster är en av mina favoriter; "The little Star Dweller". Bilden längst ner i högra hörnet heter; Don´t cry tears, love me!" och den i övre högra hörnet heter "Harmless kitten". Även dessa bilder är lånade från nätet. De två längst till vänster fanns med på utställningen.


Det här är också från min "vykortssamling", där texten är den som står längst bak på samlingens omslag.

13 kommentarer:

Desiree sa...

Vilken fin utställning. Jag gillar sättet han ritar, målar med en gång. Jag förstår att ni fastande för hans konst och sätt att uttrycka sig. Jag hoppas att jag får tillfälle att få se mer av hans konst. Den här utställningen hade jag gärna gått på själv känner jag. Kul att ni fick möjlighet till att göra lite roligt tillsammans även om du hade fullt upp med jobb.
Kram!

Äventyret framtiden sa...

Mycket uttrycksfullt och härligt, varmt...tack för att du delar med dig!

olgakatt sa...

Jag såg flera verk av Nara på MoMa (tror jag det var) och har hittat många på nätet sedan mitt besök i höstas. Synd att jag inte hann med Asian Museum då. Jag förstår att den lilla stjärnfundererskan är en favorit - där är verkligen Ella med!

Saltistjejen sa...

Desiree,
ja det var en riktigt bra utställning! Och det var väldigt roligt att se mer av naras konst eftersom jag aldrig sett såpass mycket tidigare.
Kram!


Pettas,
tack! Ja det är bilder som på något vis påverkar mig och det är ngt jag tycker bra konst ska göra. :-)
Kram!


olgakatt,
aha där ser man! Det var ett tag sedan jag gick runt på MoMa utan att gå "enbart till specialutställningar" så kanske ska man ta en tur runt där igen snart? :-)
Kramar!

Annika sa...

Jättefina! Och ja, kanske påminner det om Ellan. DET är ju jättekul isåfall.
har aldrig tidigare hört talas om dena konstnär, så tack för tipset. Ska genast kolla in hans länk!
Kram!!

Bejla sa...

Kul att ni hann att gå dit! Tyckte också det var spännande att se mer - har sett lite av honom förr, men boende på Isflaket känner man sig ändå lite borta från allt vad heter konstnmärlig utveckling utanför Arktis... ;-) Och visst är det några drag av lilltjejen i några av verken, och då inte bara det asiatiska. ;-)

Saltistjejen sa...

Annika,
ja jag hade inte heller hört talas om honom förrän för kanske något år sedan eller så men gillar som sagt hans verk mycket! :-)
Kram!


Bejla,
vad roligt att du sett en del av Nara tidigare! Det finns rättmycket att läsa om honom på nätet också. Och se fler bilder där om man vill. Liiite lik E är en del av barnen det tycker jag med. ;-)
Kram!

Trillingnöten sa...

Jättefiin utställning! Sånt där saknar jag när jag inte är i New York. Det finns så mycket kultur och fint att se, när man vill i princip :)

Saltistjejen sa...

Trillingnöten,
ja det är ju jjst sådana här saker som är så bra med NYc, tyvärr är både M och jag väldigt dåliga på att utnyttja det. Det blir mest vardagssaker hela tiden...

Mrs Clapper sa...

Åh vad läckert! Det är fantastiskt hur en del kan fånga så många uttryck och väcka så mycket känslor med så "enkla" bilder!

Saltistjejen sa...

Mrs Clapper,
visst är det otroligt! Jag gillar sådan konst där en viss känsla förmedlas och Nara tycker jag är otroligt bra på detta. Dessutom på ett mycket "enkelt vis".

Anna, Fair and True sa...

Hade inte hört talas om honom. Håller med om att en del av figurerna liknar E :)

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
ja en del av hans barn har drag som liknar E´s. :-)