söndag, september 19, 2010

Valdag

Imorgon (eller idag egentligen för det är ju faktiskt söndag) är det val hemma i Sverige. Själv har jag redan röstat. Promenerade förbi svenska konsulatet för en dryg vecka sedan. På min väg tillbaka från tandläkaren. Enkelt och smidigt. För vår del lär det knappast bli någon valvaka eller så tror jag. Tidsskillnad samt en dag med ett födelsedagskalas inbokat på eftermiddagen här gör att jag gissar att det inte kommer bli så mycket koll på de röd-gröna samt blå blockens ställningar. Visst lär man kunna surfa in då och då för en uppdatering men mer än så tror jag knappast det blir. Det känns definitivt väldigt annorlunda att vara utlandsboende vid just val. Dels har man mindre koll på vad som händer och sker inrikespolitiskt där hemma. Dels blir ju inte valdagen den där lite speciella som man minns från det man var liten och som man sedan själv fick vara en del av som vuxen.

För min del känner jag ändå att mitt allra största intresse inför det här valet är Sverigedemokraterna. Jag hoppas innerligt att de inte får tillräckligt med röster. Oavsett hur mycket de försökt tvätta av sig stämpeln som främlingsfientligt parti så är det ju just detta de fortfarande är. Om än i kostym och slips istället för svarta Doc Martens och rakade skallar. I ärlighetens namn kan jag verkligen inte förstå hur någon vettig normal person ens kan tänka sig att lägga sin röst på detta parti? Eller något annat med liknande värderingar. Vilken människosyn har man då? Hur tänker man? Hur resonerar man? Att det finns problem med både invandring och immigrationspolitiken är väl snarare regel än undantag. I alla länder mer eller mindre. Men problem är väl ändå till för att lösas. På ett konstruktivt sätt.

Jag säger inte att det inte är svårt. Att leva sida vid sida är komplicerat. Det har det varit i alla tider och kommer nog alltid att vara. Men det handlar på något vis om viljan att försöka. På många plan. Det handlar om dialog. Försök till förståelse. Svårt svårt svårt. Men att åtminstone våga försöka. För mig står Sverigedemokraternas synsätt därför inte för något annat än feghet och enkelspårighet. Så i år röstade jag kanske inte så mycket med något parti utan snarare mot.

8 kommentarer:

Desiree sa...

Jag håller verkligen med dig. Jag hoppas och håller tummarna över att Sverigedemokraterna inte får så mycket att säga till om. Något annat vore skrämmande. Ha en bra söndag.
KRam!

olgakatt sa...

I de lugnaste vatten kan de fulaste fiskarna simma. Jag vet, en yrkesmässigt uppskattad f d kollega visar sig kandidera(!) för SD!
Gissa om det känns förfärligt, rent illamåendeframkallande. Visst har han fällt dubiösa kommentarer som jag alltid har protesterat emot men att det var SÅ illa...
Så mitt val är lika mycket mot något som för något. Jag minns en replik i Bo Widerbergs film "Kvarteret Korpen" där huvudpersonen på 1930-talet övertalar sin mor att gå och rösta för "nazisterna FÅR inte komma in i riksdagen". Det är nästan så det känns nu! Det blåser otäcka vindar i världen.

Anna, Fair and True sa...

Håller verkligen med dig om varenda ord! Jag kan inte heller förstå hur man kan rösta på dem! Inte egentligen. Jag kan förstå omständigheterna varför vissa kan lockas av att rösta på dem men inte förstå hur man ändå kan göra det.

Håller tummarna att de inte kommer in! Hårt!

Mrs Clapper sa...

Håller också med! Det är verkligen obehagligt att de har så pass många sympatisörer som de har, men förhoppningsvis/tyvärr så handlar det nog en hel del om okunskap.
Jag har pratat med en del i min omgivning som i år är förstagångs röstare och det är skrämmande att de faktiskt är så oinsatta som de är. Deras uppfattningar stämmer inte alls med verkligheten och de röstar bara "lite på känn" och har inte någon känsla alls över att valresultatet faktiskt påverkar deras vardag.

Marianne sa...

Så rätt så! Vi måste leva TILLSAMMANS på den här jorden, och för det krävs dialog, tolerans och förståelse. Inte fler brunskjortor, det trodde man att världen hade fått nog av.

KRAM!

Anne sa...

Håller SÅ med dig! När jag skriver det här verkar de tyvärr komma in, hoppas verkligen att de inte får någon vågmästarroll i alla fall. Återstår att se.
Förresten, kul läsa du gillade Inception. Det är en, av många, filmer som står på min lista över filmer jag vill se. Jag hade kanske tänkt vänta på dvd:n men kanske den här filmen trots allt är en väldigt bra biofilm, gör sig ännu bättre på stor skärm och så...

Apropå det där med ID-stöld. Jag kommer väl ihåg din stöld, i samma veva som du just fött barn. Vilken skräckupplevelse. Det är det väl alltid när det inträffar men i en period i livet när man just fött barn, dessutom som för er för tidigt och med en dotter fortfarande på sjukhuset. Att sen få det här på halsen. Rena mardrömmen. Jag är också rädd råka ut för det. Rädd är kanske lite väl starkt ord, men tänker på det och kan oroa mig. Men som du säger, man kan ju inte skydda sig så ingen idé oroa sig. Positivt i alla fall, som du också säger, att då det är så vanligt så får man väldigt vänligt bemötande och blir trodd av alla man behöver ha kontakt med. Jag hade nog också annars kunnat tänka och tro att man dessutom skulle behöva kämpa för att bli trodd, skönt det inte är så i alla fall.
Hoppas ni har en bra söndag!

Västmanländskan sa...

Tyvärr, så är det redan klart ATT de kommer in i riksdagen.

Saltistjejen sa...

Till alla ovan;
Ja tyvärr så vet vi hur det gick nu. Inte roligt alls. För oss som hoppades att det ändå inte skulle ske...