Nu ett antal timmar efter mitt förra inlägg känns det bättre. Efter en sväng på jobbet under eftermiddagen, sedan full rulle med Lill-Skruttan och slutligen lite Galactica har man liksom landat igen. Känner mig dessutom himla trött. Den senaste veckan har varit intensiv. Det märker man nu.
Imorgon, eller egentligen senare idag torsdag, blir det ytterligare en lite speciell dag. En av mina bästa vänner här disputerar och jag kommer givetvis att åka dit för att närvara. Det är första gången jag kommer tillbaka till mitt gamla jobb och jag ser verkligen fram emot det! Träffa gamla arbetskamrater och så. Det ska bli riktigt roligt.
Men nu blir det snart sängen. Vill bara avsluta med att berätta att Lill-Skruttan idag efter middagen ville gå in och leka med grannarnas W. Naturligtvis tog hon med sig paraplyet hon fått av Svägerskan i morse. Det måste man ju visa upp! När vi knackade på där visade det sig att han badade. Självklart ville Lill-Skruttan hoppa ner i badet med honom då. Väl i badet hade de himla skoj tillsammans och rätt som det är utbrister hon "Hey, you know what?!" Och W svarar "What?". "Jag har en faster!" säger hon då och skiner stolt med hela ansiktet. Lilla goa gumman! Jag förklarar då att "Faster in English is called an aunt." och hon säger då "Hey, I have an aunt." Sedan visar det sig att W har two aunts och vi pratar lite om vad alla fastrarna heter. Så sött!
Efter badet klädde hon på sig W´s Halloweenkostym som låg i hans rum. Så en liten stund lekte hon haj. W själv hade pyjamas på och var T-rex. De små sötisarna fick sedan säga godnatt och hejdå till varandra. När vi stängt dörren efter oss tittade hon allvarligt på mig och sa "W är min bästa kompis." Sedan knackade hon på vår dörr och sa "Kanse pappa är hemma?"
Till Svägerskan och Loff kan jag även meddela att hon blev lite smått upprörd vid dagishämtningen när hon insåg att ni redan var på flygplanet på väg hem till Sverige. Men det gick över. Fast hon ville inte att ni skulle åka härifrån. Inte från hennes hus. Stopp!
Nu när jag skriver detta är det inte alltför långt kvar tills ni är hemma igen. Hoppas så att flygningen gick bra och inte var vare sig skumpig eller på annat sätt otrevlig eller jobbig. Det har varit underbart att ha er här och vi saknar er mycket!!!!!
torsdag, april 14, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Vilken sötnos hon är! Kul att hälsa på dina gamla jobbarkompisar!! Ha en toppendag. Kramen
Jag kan ju inte annat än att känna mig stolt att jag har gjort ett ordentligt intryck som faster! :) ja det känns i hjärtat när man lämnar er den saken är säker. Vi får skypa snart! flygningen var okej men inte mer. Men vi överlevde. Kram!!
Jenny,
haha ja visst var det sött!
Kram!
Systeri Söder,
du SKA känna dig stolt! :-)
Och ja det var verkligen skitjobbigt rent ut sagt igår efter att ni åkt. Usch! Skype snart låter bra.
Jobbigt att lfygningen inte var mer än ok, men å andra sidan kunde det ju verkligen vait mycket värre också. Skönt att ni är hemma nu iallafall! Vila nu!
KRAM!
Ja, jösses vad tungt det är med avsked. Man känner sig som i ett vacuum efteråt.
HATA det!
NI får iaf tänka på att ni hade en sällsynt fin vecka med dem, och det värmer!!!
Ska ni hem en sväng i sommar, eller hur blir det?
KRAM!!!
Never mind det jag skrev om sommaren. NU ser jag vad du skrivit i inlägget under detta.
Tror alla ggr det kommer att gå vögen med era GC, men jag förstår också att det kanske blir svårt att resa hem i sommar just pga av den processen.
OCH ja, det du skriver nedan är en än ggn så sant.
DET är som om deras närvaro är kvar...
Tomma påsar, ngt som står i badrummet, en tekopp!
Just så ÄR DET!!!
KRAM IGEN!!!
PS, trösten är ju att man snart kommer in i lunken igen!!
OCH alla som kommer från sve borde stanna i åtominstone två veckor! En vecka är på tok för kort, you hear that, SWEDES!! ;-)))
Men vilka härliga kommentarer. Det märks att hon blir större och mer medveten om vad som pågår omkring henne. Alldeles underbart!
Hoppas ni får en lugn helg nu så du får vila lite.
Kram
Vad gulligt! Tänk att vara så stolt över att ha en faster. Och att inse släktskapet, antar att det är nytt?
KRAMAR!
Annika,
ja det är hemskt att säga hejdå. Jag hatar det verkligen. Och sommaren för oss är oviss än. Vi får se hur det blir.
Tack för dina goa ord!
Kram!!
Fröken Anki,
hahaha ja hon tänker mycket nu och man liksom märker att hon "katalogiserar" allt. Hon vill veta varför, och när var hor. Hon vill ha koll och hon sorterar in alt i fack nu.
:-)
Kram!
Marianne,
ja hon är så glad att hon har mer än bara mamma och pappa gissar jag. Här har ju flera av hennes vänner farmor och farfar eller mormor och morfar som hälsar på regelbundet men det har ju inte hon. Så nu när hennes faster kom så var hon så glad! :-)
Kram!!
Skicka en kommentar