Usch!
Tiden här har fullkomligt rusat iväg. Jag
visste att det skulle bli såhär. Visste att det skulle kännas alldeles för kort. Att dagarna skulle springa iväg snabbare än snabbt.
Ynka fem dagar skulle det bli i Skåne denna gången. Och de är nu snart till ända.
Imorgon är det dags för avfärd. Men trots att jag insåg hur otroligt få fem dagar är och trots att jag var förberedd så känns det
jobbigt nu.
Det har varit underbara dagar. Mysiga. Härliga. Lugna. Sköna. Roliga och med det fantastiska bröllopet igår som det där alldeles alldeles speciellt Extra.
Jag har njutit. Av att faktiskt inte stressa alltför mycket. Av att ha haft tid att umgås med både Svärmor, Svägerskan, Loff samt Gammelmommo och M's mostrar. Vi
högprioriterade familjen denna gången.
All tid åt dem. För att maxa min egen tid tillsammans med dem. Och framförallt Lill-Skruttans.
Bonusträffen jag hann med var dock med Petchie. Men
i övrigt har vännerna "valts bort" denna gången. Som tur var verkar alla ha full förståelse för detta.
Bilden är tagen av Svärmor då vi var i Stadsparken i Lund i torsdags
Hemma hos Svägerskan och Loff i fredags
Trassel
Upptrasslat
Kattmys med Max
Loff kämpar koncentrerat med pusslet i spelet "Mästarnas Mästare"
Men besegrades av sin numera Fru.
Idag,
söndag har vi varit
en sväng till Gammelmommo. Det var
första gången jag besökte henne sedan hon flyttade ut från sitt hus till ett äldreboende. Här
träffade vi även mostrarna. Det
fikades bullar och pratades. Foton från gårdagen visades. Lill-Skruttan roade sig mycket med en ring i form av en liten cupcake som hon fått av Olgakatt. Samt med att vara hund, orm och att springa i luften.
En mycket trevlig eftermiddag tillsammans. Och Gammelmommo verkade mycket glad och nöjd över besöket även om hon var trött.
Kvällen hos Svägerskan och hennes MAKE. Mys mys mys och åter mys. Lycka är att "bara få vara" tillsammans. Äta, prata umgås. Inget särskilt på gång. Imorgon hinner med vi med ännu lite mer mys ihop. Innan tåget går norröver. Med mig och Lill-Skruttan. Det känns som alltid vemodigt och tudelat. Man lämnar men man åker även till. Och det där "till" ser jag så klart fram emot också. Fast jag hatar avsked. Verkligen. Usch! Försöker dock påminna mig själv om att alla dagar jag har här i Sverige utöver den här helgen är en Bonus. En gåva. Jag kunde lika gärna varit på väg tillbaka till New York igen nu. Så, jag ska försöka att se det hela positivt. Lalalalala positivt!
Inlägg
10 kommentarer:
Ja, avsked är tufft och bland det värsta som finns. Det gör ont, det river upp.
Hoppas det går bra och att ni får fina dagar i Stockholm!!
Stor kram, tänker på er
Lotta
Det ar bitterljuvt att halsa pa hemma, alltid roligt att traffa folk men sorgligt att saga farval. Man far halla fast vid minnena aven om det ar smartsamt med avsked. Vilka underbara dagar ni har haft och jattevackert brollop! Hoppas ni far jattefina aterstaende dagar innan det ar dags att aka tillbaka. Vi har precis hamtat oss fran jet lag, lagom till skolstarten nasta vecka!
Kram!
Åh jag förstår att det känns stressigt och att dagarna tickar iväg alldeles för fort. Men som du säger så blev det ju ändå väldigt bra att du kunde stanna hela vistelsen även fast du precis börjat på nya jobbet. Men fem dagar är väldigt kort. Har precis tittat på alla dina fina kort från bröllopet. Din svägerskas klänning var jättefin. Hon ser så vackert ut! Din klänning var väldigt fin med det småblommiga mönstret liksom sjalen du hittade till. Den matchar ju helt perfekt med färgerna på din svägerskas bukett. Vilken tur ni hade med vädret. Alltid nervöst då man planerat utomhusbröllop. Så vackert att ha vigseln i botaniska trädgården. Väldigt vackert och stämningsfullt bröllop. Drar ni till Stockholm en sväng nu för att hälsa på din mamma?
Jag tror alla har full förståelse för att ni prioriterar familjen denna gången då ni har så kort tid på er.
Kram!
Jag förstar precis hur du känner dig. Som du säger tudelad. Vemodigt. Jobbigt.
Men man blir ganska bra pa att ta vara pa stunden och framför allt njuta för stunden.
Sa njut och ta vara pa tiden som ni har kvar!
Kramar
Jomen, det är ju alltid jobbigt att åka bort o åka hem, vad som nu är vad! :) det är ju bara att acceptera att det inte kommer bli lättare (tror jag i alla fall!) hoppas resan hem går bra!
Avsked är vidriga. OCH inte blir de bättre med åren, tvärtom.
Verkligen tvärtom.
Impas över att du säger att Skånedagarna varit lugna också.
Vad bra att dy tycker det.
Det var ju så kort tid så jag är glad över att du känner att det faktiskt blivit lite lugn också.
Ha det så kul i Sthlm nu!
Kramar!!
Åh vad jag förstår och känner igen att det är svårt att säga hejdå till alla kära. Jag har ju inte bott utomlands men långt ifrån min familj hela mitt vuxna liv. Vi beslöt som er, att vissa gånger enbart prioritera familjen. Man måste fylla på sig med all positiv energi, att bara vara tillsammans, prata, lyssna, berätta osv.
Stor & varm kram!!
fem dagar är ingenting!! Jag tycker dessa tre veckor gått alldeles för snabbt, trots saknad av maken och dotter...Ha en fin resa hemåt!
Ja visst går det alldeles för fort! Och det är så trist att säga farväl! Men, precis som Annika brukar skriva, det går ju över tack och lov.
Det var ett fint bröllop, jag kikade på bilderna här nedan. Härligt att kunna ha sin vigselceremoni på en så vacker plats.
Och det vet vi ju alla som bor/har bott utomlands, man hinner inte allt man vill! Vi fick ju i alla fall en pratstund : D
Kramar och hälsa din mamma!
Mästarnas mästare köpte jag förra veckan i present till min man då han fyllde år! Var det kul? Vi har inte hunnit pröva det än.... (lite mycket med flytten, ha ha).
Skicka en kommentar