tisdag, januari 07, 2014

Inte riktigt som man tänkt sig

Dagen blev inte som vi tänkt oss. M hade fortfarande lika ont i morse då jag åkte iväg till jobbet (tidigt) så våra vänner fick hämta Lill-Skruttan och ta henne till skolan. Jag hade ju redan åkt till jobbet då och satt i ett stort Kick-Off-möte under dagen och hade därför mobilen på ljudlöst. Vid lunch kollade jag dock och såg då att jag fått ett sms. Från M. det stod "Är på ER nu". Självklart skenade både hjärtat och tankarna iväg och jag försökte nå honom men utan resultat. Någon dryg halvtimme senare ringde han dock själv upp och jag sprang ut från konferensen och fick veta att han gått till akuten och där hade de mer eller mindre konstaterat att det måste vara blindtarmsinflammation. CT-scan och operation var det som skulle ske. Jag pratade med min chef, avslutade det jag behövde och körde sedan tillbaka hem. M ringde då jag kommit hem. Jag kunde tyvärr inte nå honom eftersom det är noll täckning inne på sjukhuset. Väldigt jobbigt att inte kunna höras tycker jag. Varken via samtal eller sms. När vi väl kunde prata berättade han att man nu konstaterat med allra största säkerhet att det var blindtarmen så CT-scannen var inte längre aktuell utan istället skulle han in och opereras ganska snart.

Själv tyckte jag det var jobbigt att inte veta var eller hur jag skulle kunna få tag i honom efter operationen. Men på väg till skolan för att hämta Lill-Skruttan gick jag förbi akuten och fick då två telefonnummer jag skulle kunna ringa senare. Efter att vi ätit middag ringde jag sjukhuset och fick då veta att M just kommit in till uppvaket men fortfarande sov. Jag skulle höra av mig igen om ca 40 minuter. Men redan efter kanske 10 ringde M själv upp för då hade han just vaknat. Det kändes så otroligt skönt att höra hans röst! Trots att en blindtarmsoperation ju är en rutinsak för ett stort sjukhus, så hade jag ändå känt mig lite orolig. Jag vet, logik och känslor går inte alltid ihop...

Jag och Lill-Skruttan promenerade sedan till sjukhuset för att träffa M och för att se om han eventuellt skulle kunna komma hem redan samma kväll. Det hade han sagt i telefonen att han kanske skulle få. För säkerhetsskull hade vi med oss lite saker till honom ifall han skulle stanna hela natten. Och det var tur för det visade sig att han inte kunde följa med oss hem utan skulle bli kvar för observation till imorgon. Lill-Skruttan tyckte det var jobbigt att lämna M på sjukhuset. Liten. Under kvällen här hemma har det varit en del tårar och oro. Inte så konstigt med tanke på att detta är första gången hon ens besökt ett sjukhus sedan hon som två veckor gammal fick lämna just det sjukhuset där M nu ligger. Själv känner jag mig otroligt lättad över att de här tre dagarnas magsmärtor (och oron över den) är över och att det hela gick så bra till slut. Nu får vi hoppas att det inte blir några komplikationer och att M verkligen får komma hem imorgon. Vi saknar honom.


23 kommentarer:

Taina sa...

Nä men oj! Samtidigt skönt att det hela nu är borta! Krya på sig kramar till M och styrkekramar till er!

Anonym sa...

Styrkekramar till er alla. Tur att ni har så många goda vänner runt er, så att du/ni kan få lite hjälp nu när ni behöver det.

Anna

ExPIAtriate sa...

Sander er massa kramar, forstar att det ar jobbigt och just att inte fa nagot besked ar det mest frusterande. Skont att man anda funnit en orsak till smartorna och att det nu forhoppningsvis ska bli bra och M far komma hem! Forstar att Lill-Skruttan ar orolig.
Manga kramar!!!

Sahra sa...

Jag tänkte faktiskt blindtarmen. Maginfluensa brukar man ju känna på sig. Skönt att han kom iväg i tid och att det gick bra. Jag skulle smälla av av oro. Att inte få tag i varandra. Att inte veta. Hoppas han kommer hem idag. Klart lillskruttan blev orolig. Måste kännas extremt onaturligt att lämna pappa och åka hem. Kram

Anonym sa...

Usch, ingen rolig överraskning direkt, men bra att han gick till doktorn, att de hittade felet och kunde göra något åt det. Men förstår shocken när det hela händer så snabbt och man inte kan vara med. Hoppas han snart kryar på sig!

Millan sa...

Aj! Blindtarmen ska ju gora sa otroligt ont om den blir inflammerad. Skont att operationen ar over och allt gick bra men forstar att gardagen inte var sa rolig for er. Skickar en stor kram!

Katta sa...

Oj vad svårt. Oron kan verkligen gnaga. Hoppas M. fått komma hem. Bra att han fick snabb hjälp. Kram

Anonym sa...

Nä men usch! Aldrig roligt att behöva åka till sjukhuset men skönt att han fick hjälp så snabbt ändå. Och att ni nu vet vad som var felet och det är åtgärdat. Hoppas att han får komma hem idag.
kram

Miss Marie sa...

Usch vad jobbigt för er! Skönt att allt ordnade sig till det bästa till slut. Hoppas han får komma hem idag!

Lisa sa...

Usch, vad hemskt men skönt att han fick hjälp sa snabbt & att allt gick bra. Skickar manga kramar till er!

Anna, Fair and True sa...

Låter inte som någon kul upplevelse för någon av er, och särskilt för M såklart, men tur som sagt att nu vet ni vad det är och att det inte var något värre. Man är ju så van nu att alltid kunna höras så då känns det nog värre att inte få tag på någon än det hade gjorts för 20 år sedan kanske. Tur att ni ändå bor så nära sjukhuset och du kunde få telefonnummer.

Jag har förresten också opererat bort blindtarmen i USA när jag var aupair :)

Hälsa honom krya på sig!

eastcoastmom sa...

Usch och fy men vad bra att han är opererad nu!
Kramar till er alla

SweFlo sa...

Huga! Spelar ingen roll vad det är, klart man oroar sig och saknar! Kram!

SweFlo sa...

Huga! Spelar ingen roll vad det är, klart man oroar sig och saknar! Kram!

Annika sa...

OJ OJ, Saltis!! Vilken tur att han gick till akuten i tid!
Blindtarmen hade ju kunnat brista. Hugaligen!! OCh att han blev opererad så snabbt. Vilken chock för er alla.
Men så skönt att det nu är ÖVER!!
VAD ont han måste ha haft, fy 17 alltså.
O vad bra att allt är över nu. Nu ska han bara återhämta sig, och det ska vi hoppas går ganska fort.
Nu får du och Ella vara sjuksyrror ett tag.
Kramar!!

Saltistjejen sa...

Tack alla ni fina som kommenterat här och peppar!
Än har jag inte pratat med M idag men hoppas få veta mer under dagen.
KRAM till er!!

Desiree sa...

Stackars M! Tur att han gick till aktuten och tog smärtan på allvar. Skönt att operationen gick bra och jag håller tummarna för att han snart mår bättre och får komma hem och slipper komplikationer av något slag.
Stor kram!

Therese sa...

Hoppas och håller tummarna att M får komma hem idag!
Visst är det svårt att skilja på förnuft och känsla, speciellt när det gäller någon som står en nära.
Varm Kram

Martina sa...

Men oj! Tur att han tog sig till akuten! Ibland maste man verkligen lyssna pa sin kropp istället för att hela tiden tänka att det gar över och att det inte är sa allvarligt.
Hoppas nu att han fort ska krya pa sig igen!
Lilla E... inte lätt att första allting, det gör man ju inte ens som vuxen.
Stora kramar till er

Suzesan sa...

Otäckt och jag förstår oron. jag hade varit lika orolig..skönt att det gick bra.

Stackars Lill-Skruttan. Inte lätt att förstå. Skickar krya på sig hälsning. Tur det "bara" var blindtarmen" och att det nu är över!!och tur att M kollade det.Måste ju ha gjort hemskt ont. Usch att ha ont vid magen är sån smärta. Tycker själv att minsta lilla känns. Tur blindtarmen höll och inte braat.. Nu håller jag tummarna för att han snart är hemma. HOS ER!!

Jag har aldrig opererat bort blindtarmen men är opererad och för ett- utomkvedshavandeskap -och DET GÖR ont när DET spricker. DET GÖR ONT..... och DÅ är det akut när äggledaren går sönder.. jag kom in med ambulans, då som jag själv förstod var det enda sättet. Tur. Jäklars vad fort de körde med mig då.

Kram
/Susanne

Steel City Anna sa...

Hoppas allt gick bra! Tur i oturen att han tänkte att det kunde vara allvarligt så han fick hjälp.

Nessan sa...

Vilken tur att det verkar ha gått så pass bra som det ändå gjort, men jag förstår om det känns oroligt och jobbigt ändå. Hoppas han snart kan komma hem tiill er!

Marianne sa...

Ja men det var då tur att han gick till akuten! Nu hoppas vi att han piggar på sig snabbt och känner sig bra. Hälsa honom så gott!

Stora kramar!