onsdag, mars 14, 2012

Inte den bästa morgonen

Den här morgonen började inte så bra. Jag lyckades snooza alldeles för länge och M lyckades med tricket att inte ens snooza utan att stänga av larmet helt och hållet. Hallå Apple!!!! Kan ni göra en uppgradering av er mjukvara som gör att snoozknappen på iPhonen blir STÖRRE inte mindre!! Snälla! För tydligen kan personer med stora fingrar inte snooza med den lilla lilla lilla snoozknappen.....

Jaja, vi kom upp iallafall, men sisådär en 30 minuter senare än vad vi egentligen borde. Vi har oftast inga supergalna morgnar trots att vi nästan varje morgon är lite senare än vad som vore optimalt. Mycket tack vare att M har gångavstånd (ca 5 minuter eller så) till sitt jobb och dagiset ligger precis bredvid. Så inga bussar, tåg, tunnelbanor, bil eller cykel behövs för att ta Lill-Skruttan till dagis. Och glöms något viktigt hemma är det ju enkelt att ta sig hem igen för att hämta det. Otroligt lyxigt jag vet! Nu sedan jag inte arbetar är det nästan alltid jag som fixar i ordning Lill-Skruttan, hennes lunch och mellanmål (jo här i USA har varje barn med sig egen lunch varje dag och på vårt dagis även ett av de två mellanmålen) och sedan går med henne till dagis. Det här gör ju att det blir ännu enklare med morgonbestyren. För även då jag själv hade gångavstånd till jobbet (vilket jag hade med mitt senaste jobb) så är det ändå en stor skillnad nu då jag inte har någon tid alls som jag måste passa. Det kan låta konstigt, men morgonrutinerna nu är inte alls stressiga på samma vis nu jämfört med då jag jobbade. Att inte ha någon egen tid att passa vad gäller jobb, gör att det blir så mycket mindre stress eftersom det är okej om man blir något senare än vad det var tänkt.

Denna morgon började som sagt en aning för sent... En halvtimmes försening gör ju inte så mycket om det bara handlar om en själv. Det enda som brukar hända är att man själv får vara dubbelt så snabb. Kanske skippa vissa av sina morgonrutiner eller hasta över dem lite slarvigare än vanligt. Och det brukar i slutänden fungera rätt bra ändå. Men för er som inte själva erfarit det kan jag meddela att det inte går så bra att skynda, hasta eller stressa ett barn. Ofta får det faktiskt till och med helt motsatt effekt. Det som normalt kanske brukar ta en 10-15 minuter kan plötsligt ta nästan det dubbla. För stress framkallar någon slags "jag-vägrar-göra-något-alls-som-du-säger-syndrom". Iallafall hos Lill-Skruttan.

Om man adderar detta syndrom till Lill-Skruttans normala beteende vilket brukar bjuda på en 2-4 stycken "Jag-kan-själv-och-jag-vägrar-göra-på-något-annat-vis-än-mitt-eget-även-om-det-inte-kommer-att-fungera-utbrott" varje morgon, så inser ni kanske att en del saker tog lite längre tid än vanligt i morse. Ytterligare en faktor var att den slarviga mamman inte gjort i ordning lunchen kvällen innan, utan stod och fixade lite pasta, köttbullar och annat under morgonen. Med lite enkel matematik kan man nu se att saker och ting blev lite stressigare än vanligt. Jag fortfarande iklädd pyjamas jonglerande köttbullar, katter, flingor och mjölk. M var en ängel dock och sa att han kunde gå med Lill-Skruttan till dagis denna morgon, vilket just då kändes som att vinna en storvinst på lotteri. I slutänden lyckades vi också få i ordning det mesta i hyfsad tid, men betalningen för detta blev att mitt tålamod och humör inte var det bästa. Alls. Jag kände att mina morgonförhandlingar ätit lite för mycket av mitt redan morgontrötta humör, så när det krånglades ytterligare just innan dagistruppen skulle ge sig iväg klarade jag helt enkelt inte av det. Utan SNIPP SNAPP SNIPP! Så hade jag den där Arga Rösten och den Sura Blicken. Ni vet, Rösten som är alldeles för hög och Blicken som är alldeles för svart. Som inte riktigt står i proportion till "brottet". Utan som egentligen är ett resultat av den egna tröttheten. Och av dagsformen. Vilken idag tydligen inte var så bra...

Det blir alltså ytterligare gråt och skrik (inte jag då). Lill-Skruttan riktigt skakar av ilska och springer skrikande iväg in i sovrummet. Tårarna sprutar. Man kan nästan ta på hennes ilska. Hon känner sig grymt förolämpad. Mamma är DUM DUM DUM! Och Orättvis! Vilket är en helt korrekt bedömning. För ja, jag inser att jag överreagerade. Helt klart var det så. Denna morgonen var egentligen inte värre än många andra morgnar, men då har jag hanterat det bättre. Mer tålamod. Humor och en förmåga att faktiskt stänga av öronen ibland. Men denna morgon fungerade det uppenbarligen inte. M hämtade ut Lill-Skruttan ur sovrummet och lovade att bära henne hela vägen till hissen. När de gick sa vi hejdå men jag var fortfarande arg. Lill-Skruttan likaså. Jag hör hennes gråt och protester genom den stängda ytterdörren. Ute i korridoren hela vägen till hissen.

Så onödigt! Och jag kan inte ens förklara varför? Varför just idag? Varför går det bra vissa dagar? Vissa morgnar? Vissa men inte andra? Det känns inte bra alls och det dåliga samvetet gnager. Ibland önskar jag att hon varit lite äldre. Då hade jag kunnat ringa henne och kunnat säga förlåt på telefon. Men det går inte så bra nu. Troligen har hon redan glömt allt. Det brukar vara så. Hastigt uppblossande ilska och två minuter senare är det glömt. Det är nog oftare hos mig sådana här saker kan hänga kvar en lite längre stund. Jag hoppas i vilket fall att hon glömt morgonens trista toner. Och jag önskar att hon får en bra dag på dagis. Trots den icke-ultimata morgonen.

Hur brukar era morgnar se ut?
Sover ni de där extra minuterna som gör att det blir stressigt i slutet, eller går ni kanske upp en halvtimme tidigare än vad ni egentligen behöver för att få ta det lite lugnt? Äter ni frukost och läser tidningen i lugn och ro? Eller kanske kollar ni email, Facebook och twittrar lite? Särskilda rutiner? Är ni morgonpersoner eller är ni morgontrötta? Om ni har barn, fungerar de flesta morgnarna okej eller har även ni samma diskussioner varenda morgon? Om toalettbestyr? Om att ta av pyjamsen. Och sedan klä på kläder. Vilka kläder? Eller om annat? Kanske har ni några fina tips på hur man kan försöka undvika de här typerna av konflikter, eller på hur ni brukar göra för att lösa dem? Eller hur ni får ert tålamod att räcka den där sista lilla biten in i mål? 

16 kommentarer:

Sahra sa...

Jag har ju lyxen att ha stora barn. De klär på sig innan de kommer ned till köket. Även Molly! De fixar oftast frukosten själva. De dagar de är idrott eller träning gör jag ordentlig frukost som gröt eller äggröra.Jag sitter iallafall inte med vid frukostbordet. När de har satt sig duschar jag och gör mig iordning. Mornarna är ganska smärtfria nu för tiden, förutom att killarna ibland har ett jävla morgonhumör och jag kan bli galen på dem. Det händer att jag gormar rätt rejält på dem.

Om jag ska försöka minnas hur de var när de var mindre och dagisbarn. Hm. Minns inte. När jag jobbade på banken var det stressigt, men det är så otroligt länge sedan. Jag mådde konstant dåligt. Stressa till dagis. Ett hastigt hej då. Stressa till jobbet. Göra sina timmar. Stressa tillbaka till dagis på eftermiddagen. Det var en av anledningarna till att jag sa upp mig och vi flyttade till landet.
När jag pluggade hade jag så bra tider så det innebar ingen större stress.

Alla skriker och fräser på sina barn. Det går inte att undvika. Det är ingen big deal. Om det inte är ett jätteöverkänsligt barn. Nu har hela dagen gått och hon har garanterat glömt morgonens bråk, men annars kan man alltid prata med dem. Förklara att det inte är deras fel och att vuxna blir lite knäppa och stressade ibland.

Om jag visste varför vissa dagar blir så här, då är jag den förste att ta till mig det. Mens, hormoner, bad hair day.....
Vissa dagar bara är så där. Det är inget som klickar. När jag har det så där brukar jag träna. Helst vill jag springa ute för det rensar verkligen kroppen och hjärnan. Men det går inte just nu pga foten. Annan träning funkar också. Eller fika med en kär vän och ösa ur sig allt.

Tack för svaret förut om jobb och så. Var studerade ni i Sverige? Uppsala? Umeå? Lund?

Kram

Marie sa...

Jag kan förstå hur det blir så där! Jag fasar lite för den dagen då vi måste passa en tid på morgonen med Alfred, tror inte det blir helt lätt! Tycker inte du ska behöva känna dig som en dålig mamma, ibland räcker helt enkelt inte tålamodet till! Det är en bättre dag imorrn!

Saltistjejen sa...

Sahra,
ja stora barn innebär ju såklart lättnader med vissa saker och istället annat som man kanske inte alltid gillar. Låter ändå härligt med att barnen fixar det mesta själva. :-) Och visst är det jobbigt att passa tider och att få jobb och familj att fungera. Ändå tycker jag att man i Sverige har det himla bra på den fronten jämfört med de flesta andra länder. Här är det rätt vanligt att föräldrarna sticker till sina jobb tidigt på morgnarna och att barnen inte ser dem igen förrän ganska sent på kvällen. Många pendlar dessutom och ja är kanske inte hemma före 19 på kvällen vilket såklart är sent för ett yngre barn. Jag känner även till de som har dubbla nannys eller har barnen på förskola dagtid och sedan nanny på eftermiddag-tidig kväll. Å andra sidan är det även många här som är hemmaföräldrar och då är ju barnen med sin mamma (oftast) eller pappa (jo hemmapappor FINNS faktiskt här de med) på dagarna då de inte är i skolan.
TACk för att du ville berätta mer om era morgnar!
Jag pluggade i Umeå och maken i Lund. Så vi var i varsin landsände på den tiden. Sedan träffades vi när vi båda var doktorander på karolinska i Stockholm. :-) Så kan det gå.
Kram!!


Marie,
ja det är ju annorlunda såklart. och då har VI inte alls så svårt eller stressigt än eftersom vi inte har någon fix tid att passa på dagis (så som det är med skolan) och att jag för tillfället inte arbetar vilket gör mig mer flexible med tiderna.
Vad gullig du är också! jag känner mig inte som en dålig mamma. Jag vet att alla har såhär ibland. Men jag funderar ibland över vad som gör att jag blir sådan VISSA dagar men inte andra...?
Kram!

pratglad sa...

Mitt intryck av livet som dagisförälder är mest att morgnarna blir så mycket mer utdragna... de pågår liksom i all evighet på något vis..
Förut gick jag upp före maken, körde igenom morgonprojekten på nolltid, störtade till buss och vaknade vid jobbet.
Nu går maken upp först, sen jag och sedan sonen. Alla kommer i ordning i nån slags procedur. Sonen krånglar oftast med grötätandet och ska ALLTID sitta i PAPPAS knä.... jopp, välling framför tvn händer också...

Sedan skjutsar jag sonen till dagis och landar på mitt jobb efter ca 50 min bilkörning.

Mest av allt: morgnarna pågår så himla läääänge... (6.15 ringer min klocka, 8.25 stämplar jag in).

Trillingnöten sa...

OMG, jag vet vad du menar! Vissa mornar går det liksom på räls och så vissa andra mornar är det som att sakta dra av ett plåster. Det går sååååååå långsamt och det blir såna konflikter. Jag tror det kan ha med hur man vaknar upp och känner sig. Vissa mornar är JAG seg och orkar inte vara så positiv och även om dottern är på bra humör så pallar jag inte. Andra mornar är det HON som vaknar lite på fel sida och det tar en evighet innan hon är "normal" igen :)

Saltistjejen sa...

Pratglad,
ja det är inte lätt att "bara" fixa allt man ska och sedan komma iväg. Det krävs istället rätt många tidsmarginaler tycker jag. För att det inte ska bli stressigt. Jag förstår att det blir extra långt också från uppstigning till det att du är på jobbet med tanke på att du har en rätt rejäl pendling. Det är ju nästan 1 timme. Å andra sidan kan det kanske ibland vara lite vilsamt att få sitta de där 50 minuterna i bilen i lugn och ro också. Kanske lyssna på radio, eller ngn musik du gillar, eller en ljudbok? Man får liksom använda pendlingen till egentid. Det försökte jag när jag hade lång pendling. Fast i ärlighetens namn använde jag den mesta tiden då till att sova. Det var ju under E's första år och jag var ständigt trött av sömnbrist.... ;-)


Trillingnöten,
å så skönt att höra att du känner likadant! Vissa dagar är hur enkla som helst medan andra inte alls blir så som man hoppas. Och visst har det mycket med ens eget humör att göra. När man själv har dålig buffert är det såklart mer bäddat för konflikter. Man orkar inte ha det tålamod som man kanske har andra dagar. Men också barnets humör. E är ingen morgonmänniska alls och det tar ofta lite längre tid för henne att vakna till. Vilket inte alltid är så lätt att "fixa" då man sover för länge och inte HAR så mycket extra tid....

Lotta sa...

Jag minns hur det var, och med tre stycken var det ibland en riktig utmaning att få ihop allt. Det är skönt när man inte har tider att passa. Stressnivån åker lätt upp.

Bonus var ju iallafall vädret! Är det sommar eller ;)

KRam!!

olgakatt sa...

Ingen är ju mer än människa och alla har sina bra och mindre bra dagar. Det är säkert inte skadligt att barn lär sig att även föräldrar har sina gränser på olika nivåer liksom de själva. Jag har mött många arbetskamrater som rapporterat om "Cirkus Andersson eller Petterson"på morgonen när de haft bråttom till dagis eller skola för att inte komma för sent till jobbet. Så du är medlem i en ganska gigantisk klubb!

Martina sa...

Ha, ha ja, som du sag skrev jag just om vart lilla irritationsmoment i morse!

Hur vara morgnar ser ut?
Vi har alla ganska lätt att stiga upp pa morgonen sa det brukar inte vara nagot större problem, men visst händer det att det är segt ibland, speciellt pa vinterhalvaret. Eller som i mandags morse da mitt alarm inte ringde för att jag av misstag hade ställt det 1 timme för sent.
Men i vanliga fall sa har vi ganska inrutade morgnar. Förr gick vi alltid upp klockan 7 och hade 1 timme pa oss innan vi skulle iväg, men sen i september gar vi oftast upp 6.30 da Bianca nu gar i "collège" och fatt andra tider.

S gör i ordning frukosten medan jag och tjejerna klär pa oss och gör oss i ordning. Oftast har S redan ätit när Bianca kommer till bordet och Emma far man tjata pa som en galning att hon ska äta nagot (hon är ingen frukostmänniska och är oftast inte alls hungrig pa morgonen). Medan jag äter frukosten gör Bianca o S sig i ordning. Bianca har sedan hon började "collège" tendens till att aldrig bli klar pa morgonen; fixa haret och god knows what.... Hon säger att hon är helt klar men ända sa har hon tusen "ska bara" saker att göra innan hon kommer iväg.
7.30 aker S och Bianca iväg, hämtar upp en kompis och aker till skolan innan S fortsätter till jobbet.

Jag och Emma behöver inte aka hemifran förrens 8 sa oftast har jag lite tid till att bädda, ladda en tvättmaskin och plocka lite.

Eftersom barnen är sa pass stora och gör det mesta själva sa gar det oftast bra pa morgonen, men som sagt, ibland (som idag) far man "rätta" Bianca lite vad gäller hennes klädsel, hon har en tendens till att vilja ga iväg alldeles för lättklädd (kanske bara är jag som tycker sa da jag är sa himla frusen av mig?!). Detta kan leda till en del sura miner och pust och fräs... Emma är i bästa aldern tror jag; sa stor sa att hon fixar det mesta själv och ännu inga tonarsfasoner!

Men visst händer det titt som tätt och det blir brak och tjafs om mornarna. Oftast pga barnen börjar tjafsa om helt onödiga saker som; "det är mitt flingpaket", "hon vill inte skicka mig juicen" eller att Bianca är allmänt sur och svarar otrevligt.

Och precis som du säger; ibland har man inte det där extra talamodet och pedagogiken som krävs för att undvika tjafs och brak. Ibland är man bara trött och stressad och blir helt enkelt arg och sur själv. Det har hänt mig massor av ganger att jag blir galen pa barnen för att de brakar om smasaker eller annat och att jag skriker pa dem precis innan vi ska skiljas at. Jag förstar exakt hur du kände dig i morse med ditt daliga samvete. Det känns inte alls kul och det gnager i en hela dagen och det enda man vill är att dagen ska ga fort och att det är dags att hämta barnen igen.

Och det där med att dom är äldre och har telefon... Vet inte hur det är i USA, men här i "collège" är det totalt förbjudet att ha telefonen pa eller använda sig av den i skolan (förutom i nödfall da de far ga till ett speciellt ställe och be om lov för att använda den). Sa jag kan alltsa inte na Bianca under dagen i alla fall.

Oj, det här blev langt och svammligt kanske. Ämnen som barn, uppfostran och rutiner kan man ju ha hur langa diskussioner som helst om!

Hoppas ni fick en mysig stund med Lill-Skruttan i kväll och att allt var glömt och förlatet. Och jag är säker pa att hon hade en bra dag trots graten i morse.

Kramar

Coolaannna sa...

Hoho Saltis, här är en som gärna snozzar alldeles för länge! Mer än vad som är tillåtet och jag blir ofta så där galen och tjurig och barnen bråkar alltid mer än vanligt!

Det bästa är att komma upp i tid och ha en lugn morgon med te och tidning!! Och ibland händer det det med.

Nu bestämer jag mig för en lugn harmonist morgon i morgon!

Kram Anna

Jess sa...

Jag tror faktiskt att du har en ängels tålamod om jag jämnför med mig själv. :-) Jag är nog en riktig satmara ibland..speciellt om jag är trött. Och det är jag ofta på morgonen.
Jag gilar inte att stressa så jag brukar gå upp väldig mycket tidigare än vad jag egentligen borde. 45 min innan vi ska åka t ex. Bara för att såsa omkring i lugn och ro på morgonen.
Det bästa är om ungarna fortf sover när jag går upp, jag gör iordning frukosten och kan kolla nyheterna på datorn ifred. Deras kläder lägger jag oftast fram kvällen innan.
Jag gör mycket på morgonen på rutin, ordningen på vem jag klär på, vilken macka jag gör först (eftersom de äter olika saker) vems tänder som borstas.
Men om jag är försenad så är Leon prio 1. Han ska ju tyvärr smörjas in från topp till tå nogrannt varje morgon så jag klär honom oftast efter det så jag-vill-klä-mig-själv-momentet har vi ungått i o m det. :-)
Att Jamie åker iväg i pyjamas när vi lämnar Leon på playschool spelar ju mindre roll. Ha,ha..

Om Tom går upp med dem så ligger han och drar sig rätt så länge så de nästan alltid stressar ut genom dörren men så länge de har fått frukost och Leon blivit smörjd så funkar det också.

Man har tur att de små oftast har överseende med ens buttra min och alltid kommer hem med ett leende på läpparna igen. :-)

Cecilia/svengland sa...

Jag har ju också "lyxen" att ha ett litet större barn och här går det på rutin...en väl inarbetad rutin!Vakna strax innan 7, snooza lite men oftast uppe 7.15, väcker dottern M och ibland gosar vi lite i hennes säng, frukost vid 7.30 och sen jag tid att i lugn och ro äta min frukost med henne och läsa tidingen, mannen får sig en kopp tea strax innan 8 men oftast blir det lite tjat och ni-blir-sena-till-skolan-om-ni-inte-skynda-er nu vid halv nio tiden!!!!Maken går med M till skolan som precis ligger runt hörnet....Men det kommer alltid i tid somehow! :-)

Saltistjejen sa...

Lotta,
haha ja med tre barn kan jag inte ens föreställa mig hur morgnarna var!!! ;-) Och visst är det skönt då man inte har några fasta tider att passa. Särskilt inte på morgnarna.
Kraaam!!


olgakatt,
nej visst är det så att det nog är cirkus hemma hos många på morgnarna. Cirkusklubben. Det var ju en bra klubb att vara med i. Åtminstone är det ju skönt att man inte är ensam!
:-)


Martina,
stort tack för din detaljerade och innehållsrika berättelse om era morgnar! Det låter iallafall som om det kommer att bli lättare eller enklare med just morgonbestyren då barnen blir större och det är ju en tröst. :-) Jag har ingen aning om ifall det är förbjudet eller tillåtet med mobiler i skolorna här, men jag TROR att det är tillåtet. Men kanske inte på lektionerna?
Kvällen blev jättebra och när jag nattade henne pratade vi om det som hänt på morgonen. DET tycker jag alltid känns viktigt. Att kunna rpata om sådana här saker efteråt då vi inte längre är arga eller upprörda.
Kram!!!


Coolaanna,
haha så du snoozar också!!!! :-)
Jag tycker också det är underbart att komma upp i tid, men ofta då klockan ringer känns det ännu bättre att få somna om en stund, om så bara för ett par minuter hahaha! ;-)
Hoppas du får en fin morgon imorgonbitti!
Kramar!


Jess,
ja det är alltid skönt OM man kan komma upp innan ens barn har vaknat. Då hinner man få en liten stund för sig själv. I detta hus händer det dock väldigt sällan. Inte för att Lill-Skruttan är tidig, utan för att både M och jag är ÄNNU senare än henne på morgnarna! ;-) Morgontrötta alla tre.
Tack för din berättelse om era morgnar! Jag är som du att det mesta går på rutin om morgnarna. Jag har t o m rätt bra koll på hur lång tid var sak "får ta" innan det börjar bli bråttom. Och det bästa är om man har lite marginaler då man går upp så att små konflikter kan få ta lite tid. Då blir de oftare fortare lösta och i slutänden går det snabbare. :-)
Och visst är det tur att de små inte är långsinta!!
DU en sista sak; jag tror inte alls att du är n sådan satmara!!!!! Självklart är det ännu svårare att ha en massa tålamod på lager då man som du är hemma ensam med barnen hela dagarna. Det märkte jag ju själv när jag var ensam i Sverige i somras. Och då var det ändå bara en månad. Visst en del andra "komplikationer" tillkom ju då, som att hon hade en enorm hemlängtan och framförallt pappalängtan. Plus att vi reste omkring en hel del i Sverige också och bodde på olika ställen och träffade nya personer. Men ändå. Det VAR verkligen en prövning att vara ensam med henne och ha hvudansvaret för henne under en såpass lång tid. Så jag förstår dig! Jag tycker du gör ett fantastiskt jobb med dina små killar!!! :-)
KRAM!!


Cecilia,
ja det låter verkligen skönt att höra att det blir lite enklare när de är äldre! :-) Vad mysigt att ni kan gosa lite i M's säng också på morgonen! Att sådant hinns med på morgonen är ju super!
Vad skönt också att ni har gångavstånd till skolan. Sådant underlättar ju logistiken väldigt mycket.
Kram!!

Liz sa...

Hej,
tankte aterkomma har haromdagen men missade det.
Hursomhelst, tankte jag dela med mig lite av ett par tips som jag brukade kora med nar Cassie var liten, da menar jag framforallt aldern 2-4 ar och vi hade brattom till dagis pa morgonen, da vi fortfarande bodde i Sverige. Nar hon var 5 ar borjade hon ju redan skolan i USA och det var stessigt pa morgonen, men da var hon aldre och man fick battre respons och hon visste redan vad som gallde..:)

-Jag tog alltid utan undantag fram klader, skor, jacka, mossa etc vad som behovdes kvallen innan. Kollade av vadret for att se, ofta ar det ju lager pa lager som galler anda, men for att ha lite koll.

For att gora henne delaktig, gav jag alltid 2 val av tex 2 olika kortarmade trojor eller om det var kallt 2 val av langarmade trojor. Hon fick valja troja, men da hon bara hade valet av lang/kortarmat, blev det ju vaderriktigt anda..

-Likadant med skor/strumpor etc. Alltid ett val, men av tva saker som jag kunde acceptera vilken som av.

-Cassie har alltid haft langt har och det var alltid en kamp om hur hon ville ha det pa morgonen, men hon inte alltid fann orden for hur det skulle se ut. Jag gjorde sma bilder pa kartongbitar med tex:
-en flata dar bak
-tva flator
-hastsvans
-tva svansar
-diadem eller spanne.
Ja du fattar, hon fick plocka fram det kort hon ville ha, snoddar tex framlagda vid kladerna fardigt infor morgondagen.

-Frukosten var ocksa svart. Hon har aldrig varit en frukostmanniska, men aven dar ett par val,
En macka och ett glas juice med en frukt
En tallrik grot och juice
Fil och flingor med frukt tex..
Alltid var det nagot alternativ som funkade och da hon hade "valt" en kombination sa var det sallan brak, det som hon valde at hon oftast ocksa utan problem.

Jag ar ocksa en person som tycker att allt funkar battre med rutiner, och for sma/mindre barn tycker jag det ar jattebra med en sk tavla dar man har magneter, bilder etc pa vad som ska ske under dagen/under morgonen tex.
Da kunde man tex rita bilder pa de sakerna som kommer handa och da ser hon aven vad som kommer efter det hon gor nu.
- Ta av pyjamas/ga pa toa
- Kla pa sig
- Fixa haret
- Ata frukost
- Borsta tanderna
- Om allt ovanstaende funkar utan problem kan man kanske locka med en kort sagostund? 5 minuter favoritbok?
- Ta pa skor/jacka/mossa etc
- Ga till dagis med stort leende!

Liz sa...

Sa kan man ju fortsatta hela dagarna tex, men da det ar morgonen som ju ar lite stressig och "brakig" ar det kanske bra att infora nagot sadant. Hos oss funkade ocksa att jag hade en ruta under alla rutiner pa morgonen dar hon fick klistra in ett klistermarke om allt gatt bra! Klistermarken ar jattebra for allt i den aldern!!! :)

Sen underlattar det ju enormt om man har packat ryggsack, forberett frukt/matsack/vattenflaska etc i kylen. Kollat att lappar etc ar lasta och paskrivna.

Aven annu idag plockar Cassie fram allt hon ska ha pa sig och med sig till skolan kvallen innan. Aven orhangen, harspannen etc laggs fram..:) Sa den rutinen sitter i.

Annars ar morgonen ungefar sahar. Antingen har nagon av de sma vackt mig tidigare annars ringer klockan 6.30am. Snoozar en kvart om jag kan...Chris jobbar ju natt nu, och brukar komma hem i denna veva, sa det blir i stort satt att han gar och lagger sig nar jag gar upp!

Vacker Cassie, nagon av de sma vaknar, aven om vi smyger och viskar..Fixar varm mjolk till de sma, frukost ater dom lite senare. Cassie ater har i den nya skolan frukost i skolan varje dag fran 8-8.20 innan dagen borjar. Funkar mycket battre, da hon har varit uppe en liten stund och kan ata battre. Hon dricker ett glas juice och ater eventuellt en granolabar har hemma. Hon klar sig, jag hjalper eventuellt med har, solkram etc. Fixar snacks och vattenflaska, ibland hinner hon det sjalv. Annars ar det att fixa sig klart borsta tanderna och en sista koll i skolvaskan sen gar hon till bussen vid 7.30am. Jag tar da hand om de sma, byter och klar pa och myser lite vid nagot morgon program. Franklin och Little Bear gillar vi har! Sen ater vi inte frukost forren fram mot halv nio/nio. Sen ar det full rulle! :)

Sorry, det har blev jattelangt, men just lite tips ville jag garna komma med, da jag vet att de funkade pa Cassie, och jag kommer absolut infora listor, dagschema etc for de sma snart, borjar nog efter 2 arsdagen i maj, aven om jag ar hemma kan det vara bra for barn att veta vad som hander snart. Att se pa schemat att efter lunch ar det vila som galler, kan man hanvisa till det och forhoppningsvis slippa diskussioner! Vi far val se hur det gar!!
Kram

Saltistjejen sa...

Liz,
TACK för dina tips!! Superbra sådana! Jag har redan fått tipset av en dagislärare att kasnke börja införa just ett sådant där "chart" där E kan se lite mer vad som ska hända under dagen (här är det väl främst morgnar och kvällar som gäller). Just för att hon har lite svårt med "transitions" (övergångar från en sak till en annan). Som just att ta av pyjamasen o sätta på kläder eller tvärtom. Så eftersom du också tipsar om det så kanske vi ska införa det. Nu har vi mest försökt förbereda henne genom att hela tiden säga saker i förväg som att "när vi gjort detta är det dags för det där. Eller om 10 minuter är det dags att blablabla.
Frukost äter hon knappast alls. Hon vill inte ha. Som din Cassie är hon ingen frukostperson Inte på vardagarna iallafall (helgerna blir det bröd eller mjölk m cheerios senare när hon varit uppe en längre stund) Hon dricker mjölk och äter lite flingor. Sedan får de ju mellanmål (snack) på dagis ganska snart efter att vi kommit dit så hon klarar sig.
lunchen brukar jag oftast göra i ordning kvällen innan, men hade inte gjort det just den här morgonen. Och kläder brukar jag göra som du att hon får välja mellan 2-3 saker. Fast den senare tiden vill hon ibland gå in och själv välja direkt ur sin byrålåda vilket oftast går bra det med. :-)
Håret hatar hon att fixa men hon får se på TV medan jag kammar henne. Då går det bättre.
Tack igen för dina långa kommentarer med både tips, råd och berättelse om hur era morgnar fungerar! Kul att Cassie fortfarande har kvar rutinen att ta fram kläderna på kvällen innan! :-) Jättebra rutin!
Kram!!!