Glad, lättad, trött och lite besviken (i just den ordningen)

Så är jag tillbaka efter dagens lilla eldprov. Det hela gick otroligt mycket bättre än jag någonsin vågat hoppats innan. Självklart kändes det lite nervöst i morse. Och jag var inte helt avslappnad när jag stegade in i det stora huset och åkte upp de sjutton våningarna. Men jag blev otroligt väl mottagen och när jag sedan satt och väntade på att få komma in till den första personen jag skulle träffa på mitt schema kollade jag snabbt mail och blogg på telefonen. Där hade ni skickat så otroligt fina kommentarer om tummar och stöd att jag blev alldeles varm i magen. Dessutom hade jag fått en hel drös med uppmuntrande kommentarer på FB och allt detta gjorde att jag blev alldeles varm av glädje och faktiskt satt där i skinnsoffan och log. En skön känsla att ha med sig inför ett sådant här besök. Så TACK TACK TACK alla ni Gulliga Sötingar där ute som tänkt på mig idag och skickat så fina hälsningar! Tack för ert stöd och era tummar! Det betyder faktiskt jättemycket!

Känslan jag har med mig nu efteråt är tudelad. Det positiva är att jag känner att jag gjorde så bra ifrån mig som jag kunde. Alltså jag tycker att det kändes bra. Att jag fick bra kontakt med i stort sett alla jag träffade. Att jag kunde svara på de frågor de undrade. Att jag kunde berätta för dem om min bakgrund, mina forskningsprojekt och även förmedla till dem mycket av mina tankar och lite av vem jag är som person. Det kändes bra! Jag skulle till och med kunna sträcka mig såpass långt som att säga att jag hade riktigt roligt! Det negativa är dock att jag fick reda på att deras rekryteringsprocess är rätt seg. Att de inte alls kör efter de "standardsätt" som många gör här, där det oftast handlar om snabba ryck. Men inte på det här företaget. Alltså lär jag inte kunna få något som helst besked snart vilket är väldigt frustrerande. Av flera skäl. Men, det finns inget jag kan göra åt detta. Så jag ska försöka att se det positivt ändå. Tänka på att jag har gjort vad jag kunnat och känner mig nöjd med min insats så långt. Dels det arbetsprov jag gjorde förrförra veckan vilket var grunden till att de kallade mig till intervju, och dels att intervjun idag gick såpass bra som den gjorde. Och jag känner dessutom att erfarenheterna från denna intervjun är något jag definitivt kan ha med mig framöver vid kommande eventuella intervjuer. Om det blir några fler. Skönt att ha i bagaget. Nu får vi vänta och se.

Känner mig dock helt urlakad efter att ha pratat med och lyssnat koncentrerat på sju personer utan paus från halv tiotiden i morse till ettiden. Det känns som om jag varit på ett mingelpartaj i dagarna tre.... Trots att det faktiskt handlade om en intervju och endast i tre och en halv timme. Men nu blir det lite vila tror jag. Kaffe har jag redan hunnit slurka i mig. Sist men inte minst: TACK igen!!!!


Bilden är från i morse. I min businessklädsel. Så ovant var det att ha skjorta (blus?) och kavaj. Det kändes nästan som om jag skulle på maskerad. Kan meddela att det första jag gjorde när jag kom hem var att byta om....