onsdag, december 22, 2010

Julen i antågande

Nu är det inte långt kvar till Julafton. Detta kommer att bli vår tredje jul vi firar här hemma i New York. Det kommer även bli den första vi firar tillsammans med Lill-Skruttan här. Båda hennes tidigare jular har vi ju firat i Sverige. Nu i år blir det däremot en julafton "bra vi tre" här hemma tillsammans med katterna. Just nu känns det både mysigt och skönt. Att få rå om varandra hemma i sitt eget hem. Att inte sova i extrasängar. Att slippa leva i kappsäck. Att inte ha en tågresa mellan Skåne och Stockholm plus en dryg hemresa med 8 timmar på ett flygplan framför sig. Att endast kunna vara här och nu och njuta av julen. Det känns skönt! 

Jag tycker dessutom att julen känns roligare igen sedan vi fick barn. När jag var liten älskade jag julen och hela december var som en enda lång härlig resa mot julafton. Jag började tidigt med att stänga in mig i mitt rum och knåpa med julklappar. Jag ritade, klippte, klistrade, sydde och pysslade som en besatt om kvällarna. Och nåde mamma eller pappa om de så mycket som gläntade på dörren. Då blev jag smått vansinnig. För allt var ju så hemligt så hemligt. Alla klappar skulle minsann bli en överraskning och julen var mer eller mindre förstörd ifall jag trodde att de ens anat vad det var jag höll på och fixade med där inne i hemlighet. När klapparna var färdigfixade skulle det sedan även rimmas oändligt långa rim, och sedan slås in och lackas och dekoreras. Jag ville helst att man skulle ha så många olika sorters färgskalor på omslagspappren som möjligt. För att få en fin balans där under granen. Färgmässigt då alltså. Jag kan än idag blunda och känna den där speciella förväntan jag hade inför julen. Glädjen. Pirret i magen.  Och får jag känna doften av hyacint så väller just julminnen och känslor över mig som en flodvåg. 


Den första julen utan min pappa minns jag att jag kände skräck inför redan i november. Jag kunde bara inte tänka mig hur det skulle bli. Om det skulle bli. Att det skulle bli. För pappa hade liksom jag varit en riktig Julälskare. Det var liksom han och jag på jularna. Han var nästan lika barnsligt förtjust i julen som jag var. Jag minns en jul när han hade slagit in nästan alla pennor som fanns i huset och lagt under granen. Enbart för att han tyckte det var så roligt med alla klapparna. Han var också otroligt talangfull när det gällde rim. Han skrev aldrig ner rim i förväg utan rimmade på stående fot då han delade ut julklapparna. Ibland tog han "fel" klapp och svängde ihop ett rim som egentligen hörde till en annan klapp, men det var ändå lika kul! Pappa liksom var julen. Så ja, första julen utan pappa var rent ut sagt skitjobbig. Jag minns att jag tänkte på kvällen att "Vi klarade det ändå." och jag var glad för det. Då. Just var det stort. Jularna som följde gick lättare. Men ärligt talat så har inga jular efter att jag förlorade pappa känts sådär magiska som de gjorde då han levde. Jag vet inte om det handlar enbart om honom och det tomrum han lämnade efter sig, eller om det även beror på att jag blev äldre. Kanske en kombination.

Men nu efter att jag fått barn kan jag som sagt säga att det börjar kännas sådär lite smått magiskt igen på något vis. Jag gläder mig mer. Ser fram emot jularna mer. Jag ser fram emot förberedelserna och det där speciella julmyset mer. Visst är Lill-Skruttan än så länge såpass liten att det är mycket som vi gör och gjort tillsammans denna december som hon inte riktigt förstått hör till just jul. Men det är ändå roligt. Känslan och tankarna kring att börja skapa mer egna jultraditioner börjar också ta form mer och mer. Kännas viktigare än tidigare.

Vi har såklart börjat julpynta här hemma. Eller först började vi adventspynta lite men för en vecka sedan köpte vi ju gran och klädde den. I och med det kändes det verkligen juligt här hemma. Måste säga att jag är lite kluven till det här med gran såpass tidigt innan jul. På ett sätt älskar jag det eftersom det ger en så otroligt mysig stämning inne. Att tända granen när det mörknar är så härligt. Att njuta av den under kvällarna så mysigt. Man förlänger hela njutningsperioden vilket jag såklart tycker om. Men jag kan nog ändå känna att baksidan med detta är att det inte känns sådär otroligt "juligt" just innan julafton. För mig var nog just granen och pyntandet av den den ultimata juldekorationen och det som gav den där extra julstämningen i hemmet. När jag var liten tog vi oftast inte in granen förrän dagen innan julafton. Då kläddes den och man drack glögg. Sedan spred sig grandoften i hela huset tillsammans med alla andra juldofter. Att klä granen var så speciellt. Så härligt och så mycket JUL. Den känslan kan jag sakna lite nu. Jag känner lite att det inte finns något mer vi riktigt kan göra för att förbereda mer julstämning här hemma nu när granen redan är på plats. Ändå ångrar jag inte att vi tog in och klädde granen redan runt Lucia. Den har spridit så mycket ljus och mysfaktorn är så hög med den här hemma. Som så ofta är det väl så att man måste inse att man inte både kan ha och äta kakan... Tyvärr.

Vi har annars inte sådär väldigt mycket julpynt här hemma. Jag gillar att pynta men det är lite svårt med två katter och en 2,5-åring i en liten lägenhet på ca 45 kvadratmeter. Vi är för tillfället väldigt glada över att granen faktiskt står kvar och att inte katterna vält eller rivit ner den helt. Eller att Lill-Skruttan inte klätt av den. Men den har faktiskt fått vara ifred mesta tiden och har därmed de flesta barren kvar! För mig har annars julstämning handlat en del om blommor, men det har vi inga alls längre, oavsett årstid, just för att katterna inte kan låta dem vara ifred. Framförallt äter de på dem vilket resulterar i olika kräkorgier så blommor får vi nog vänta med tills vi bor lite större. Det verkar kunna fungera med katter och växter om man inte bor så här trångt som vi gör. Så juldekorationerna här har mest blivit i form av ljus och små saker. Den underbara Adventskalendern jag fick av min söta kompis hänger fortfarande uppe på väggen ovanför matbordet och är i sig en mysig juldekoration tycker jag. 


De flesta juldekorationer vi har är alltså de vi har i granen. Julgranskulor och andra saker. Så granen är verkligen vår riktigt stora JULdekoration här hemma! på alla plan. Både M och jag var dock överraskade av att vi hade såpass mycket julgranspynt som vi hade. Vi har ju endast firat 2 jular här tidigare och första julen hade vi inte ens en gran. Då fick vår palm agera julgran och vi inhandlade ett par julgranskulor till den minns jag. Men den andra julen här hade vi gran och då måste vi verkligen ha köpt på oss saker, för i år när vi skulle klä granen fanns det gott om kulor och annat. Förutom granen är det väl som sagt främst vår ljusslinga samt de stearinljus vi tänder på kvällarna som får stå för julstämningen här hemma. Och stearinljusen tänder vi oftast endast en stund och vi släcker dem så fort vi lämnar rummet. Allt för katternas skull. M´s gamla katt som hans föräldrar tog över när M flyttade till Stockholm har nämligen en jul spatserat lite för nära ett av de brinnande ljusen där och blev svedd i pälsen. Som tur var hände inget allvarligt men alla blev naturligtvis rädda och efter detta vill vi inte gäran lämna öppna lågor utan uppsikt.

Nu ser vårt vardagsrum ut ungefär såhär. Julgranen på ena sidan av rummet och på den andra har vi ljusslingan i andra bokhyllan på (men den syns inte på det här fotot). 


I vår nya bokhylla står den söta Luciadockan, våra julkort samt en ljusslinga som jag helt enkelt "kört ner" i en vas där den nästan blev som en "lampa". Resten av slingan hänger längs med bokhyllans ena långsida. 


Här är några små foton (kunde inte göra dem större p g a att jag tog dem från vår gamla hemsida och de var rätt små där) från våra tidigare jular här. Vår julpalm syns på fotot längst ner och vår första gran på fotot till höger. Det året hade vi satt ljusslingan runtomkring fönstret men nu med katterna är det ingen bra idé.


Några saker till vill jag fixa innan jag känner att julen verkligen kan få komma. Dels vill jag göra nejlikapelsiner eftersom det för mig är jul. Det gjorde jag alltid hemma som liten och jag älskar doften av kryddnejlika. Dels vill jag städa här hemma för om det inte är rent känns det inte som jul för mig. Så lite av morgondagen är vikt åt städning. Nu har vi ju inte så stort vilket i just städningssammanhang är ganska bra för det brukar gå hyfsat fort. Sist men inte minst ska vi såklart slå in juklapparna. Men det får nog bli en kvällsaktivitet eftersom Lill-Skruttan inte får se vad vi slår in. I stort sett alla paket vi har är ju till henne.... Ikväll måste jag grava laxen som vi ska ha med oss till våra vänner på julafton. Men köttbullarna gör jag nog imorgon. Skinka tror jag att vi bara kommer köpa en del skivor av och fisken får bli torsk. Någon lutfisk har jag i år inte orkat försöka få tag på. Till M´s stora lycka, haha! Sill kan vi handla i affären så det får nog bli en tur dit under morgondagen. Det kommer nog att bli en lite annorlunda jul i år, men jag ser fram emot den! 


17 kommentarer:

Nenne Nennelainen sa...

Önskar er alla en riktigt GOD JUL!
Puss på er! :-)

Saltistjejen sa...

Nenne,
å DU DETSAMMA!!!
Ni kommer få en förträfflig jul där hemma med familj och framförallt en Prick som lär bli huvudpersonen under julen gissar jag! :-)
KRAAAM!

bettankax sa...

Jag tycker det ser så julmysigt ut hemma hos er:)
Önskar dig och familjen en riktigt God Jul!!

Annika sa...

Meget julmysigt hos er, Saltis!!
Det där med att ta in granen tidigt har jag helt kommit över. I början tyckte jag också det var galet att ta in den tidigt, men med åren har jag insett hur bra det känns, trots allt.
Däremot måste allt pynt och gran och rubbet ut så fort det är nytt år. Direkt den tredje.
Julen är ju då så slut den kan vara i detta land.
Men just nu känns det bara MOJJ!!!
Ska strax bege oss in till Vita Huset och se granen där. Bilder kommer på bloggen imorrn.
OCH visst är det skönt att slippa resa i jul SÅ skönt.
KRAMAR!!!

Victoria sa...

Vad mysigt ni haqr gjort det i lägenheten, och så fina kort! Jag tycker särskilt om kortet med ljuset (efter det första lilla collaget), så otroligt fint och stämningsfullt foto!!
Många kramar och GOD JUL!!

Saltistjejen sa...

bettankax,
tack! Jo lite julmys har vi ju fått till.
:-)
Hoppas du får en riktigt mysig jul du med!
Kramar!


Annika,
haha jo jag är ju inte emot att ta in granen heller. För som jag skrivit här så ÄLSKAR jag att ha haft den inne nu och ha kunnat njuta av den! Det är SÅ MYSIGT! Det är bara det att jag liksom känner att julen redan kommit in i hemmet och det inte riktigt är så mycket mer man kan "toppa med" inför julafton på ngt vis. och DET kan jag sakna.... :-)
Coolt med Vita husets gran!!! Ser fram emot bilder!
Kramar!


Vic,
tack vad gullig du är!
Hoppas nu att du och familjen får en riktigt härlig och fin jul tillsammans!!!
KRAAAM!

Anne-Marie sa...

Mysigt har ni! Söta prydnader har ni också. Eftersom varken Michael eller jag firade jul har jag inte haft något julfirande på många år - inte ens jag och mina föräldrar firade jul "på riktigt" sedan jag blev vuxen. Jag känner emellertid igen mig i mycket av det du skriver - hemlighetsmakeriet innan julen då klapparna skulle slås in, doften av granen som togs in dagen innan (det gjorde vi också) osv. Jag brukade också "tillverka" nejlikapelsiner! :) Det var verkligen en härlig doft. Kram!

Saltistjejen sa...

Anne-Marie,
tack! ja det förstår jag att det blir lite annorlunda ifall man i te firar jul under många år. Då kommer man ju ifrån det lite.
Jag hoppas iallafall att du får en riktigt fin julledighet nu innan skolorna börjar igen!
Kramar!

Trillingnöten sa...

Tänk vad det är så mycket roligare att fira jul när man har några små som också firar :) Jag håller med dig om att det är mysigt att börja skapa egna traditioner! Vi tar lite varje år nu när N är så pass stor att hon kan hänga med på ett annat sätt.
Visst är det också så att man förknippar olika högtider med en viss person, som din pappa. Han var nog ganska färgstark kring jul och när han gick bort blev det inte samma sak längre! Hoppas ni får fina dagar nu fram till julen och att julkortet jag skickade kommer fram före jul. Borde göra, eftersom jag skickade det måndag förra veckan! Kram!

Ulla sa...

Så roligt att läsa om era julförberedelser. Ser fint ut!! Kände också din saknad när du beskriver din pappa.Jag känner att våra jular ännu söker sin form - förr var jag noga med att allt skulle vara jättestädat och fint på julafton, saker och ting skulle göras i en viss ordning etc. Nu känner jag ingen stress, rutinerna är helt brutna och i år kommer också ett av flyktingbarnen att fira med oss. Med barn blir det annorlunda och Daniel har blivit så stor att han plockar fram det ena med det andra (som ajg kanske intemera skulle ha velat ha framme :) - han formar vår jul vartefter. Vill önska dig och din familj en riktigt, riktigt, glad, stämningsfull och avslappnad juletid! Stor kram, Ulla

Saltistjejen sa...

Trillingnöten,
ja det är annorlunda när man återigen kan "uppleva" julen genom ett barns ögon på ngt vis. Jag tycker det är roligare! :-) Och min pappa saknar jag ju i stort sett hela tiden på ngt vis, men man har ju lärt sig leva med att han inte finns längre och jag tänker oftast inte på det mer än till kanske speciella ögonblick då och då. Ja vi får se om julkortet dyker upp. Det gör det säkert och vi har ju postutdelning även imorgon på själva julafton! :-)
Hoppas även ni får en härlig jul!!
kramar!


Ulla,
tack!!! Jag önskar dig och er detsamma!!! Visst är det så att Daniel redan harSIN uppfattning om traditioner och saker han vill ha på jul! ;-) Och som sagt traditioner utvecklas ju under årens lopp. Förändras gör de ofta också ibland såpass omärkligt att man knappt tänker på det förrän efteråt.
Vad fint att ett av flyktingbarnen ska fira med er i år också! Hoppas ni alla får en riktigt fin mysig och lugn jul!
Kramar!!!

Pettas sa...

Ett så finstämt och innerligt inlägg. Jag blev mycket mera bekant med dig nu:D. Förstår också din känsla när du beskriver om den första julen utan din far...
Jag kunde skriva så mycket mera om ditt inlägg men ord är bara ord...
Tack Saltistjejen!

Varm julkram till er alla!

Saltistjejen sa...

Pettas,
tack vilka fina ord!! :-) Jag blir jätteglad!
Hoppas att ni får en riktigt fin jul med god mat och härligt vinterväder!
Kramar!!!

Anna, Fair and True sa...

Vilket härligt julinlägg! Att du orkar skriva och berätta så mycket :)

Låter härligt att du börjar återfå lite av den där julkänslan från när du var liten. Fina minnen du har av din pappa. Förstår att det måste ha varit så tomt utan honom, särskilda såna här speciella tillfällen. Men som du skrev, det var nog i kombination med att du blev äldre. Vad mysigt att du pysslade och tillverkade presenter i smyg när du var liten och vad kul det lät med din pappa som slog in pennor :)

Kram!

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
tack! ja det är roligt att känna mer för julen nu än vad jag gjort under flera år.Och ja jag kan fortfarande sakna min pappa under jularna men det känns annorlunda nu såklart. Så många pr har gått sedan han dog och själv har jag ju verkligen ett helt nytt liv nu så det är på många vis väldigt annorlunda jämfört med de första åren efter hans död.
Kram!

Bejla sa...

Förståeligt att ditt julfirande fick en törn efter din pappas bortgång. Men härligt att den nu är på väg tillbaka. Visst är det härligt att fira med sina små och sprida vidare familjens gamla och nya traditioner.
Kram!

Saltistjejen sa...

Bejla,
ja det är som det är med att förlora sina föräldrar. Det känner du ju till det mesta om du med. Men som sagt, jag tror det var en kombination av att bli äldre också och liksom inte se julen likadant som när man var yngre. Inte heller ha samma tid till att fixa och dona kanske? Men det ÄR verkligen fantastiskt att få uppleva den igen genom ett barns ögon! Så mycket roligare!
Kramar!