fredag, juni 04, 2010

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

Vi har varit mitt uppe i "planera-kalas-och-fixa-förbereda-till födelsedagen-tagen". Jag har här skrivit om mina känslor och tankar som bubblat upp i och med att årsdagen av Lill-Skruttans födelse närmat sig. Det har självklart varit glada tankar om än ibland med ett stänk av vemod.

Sent igårkväll fick M dock väldigt tråkiga nyheter hemifrån. Ibland händer saker i livet man inte rår på. Svårt och sorgligt. När det händer utan förvarning är det lätt att tappa fotfästet en stund. Någon har plötsligt ryckt undan mattan under ens fötter. Man hinner knappt reagera. Och man faller handlöst handlöst. Och hårt.

Detta handlar inte om oss. Vi har vår matta kvar.
Men några som står oss nära befinner sig just nu i fallet.
Många egna minnen har väckts till liv.
Vi vet vad ni går igenom.
Jag ska inte skriva så mycket mer här utan ville mest bara säga att vi tänker på er!
Och vi känner med er.


4 kommentarer:

Victoria sa...

Ledsamt att få tråkiga nyheter hemifrån! Det är då man känner sig så långt bort, när man inte kan komma över på en fika och en kram...
Jag hoppas att det ordnar sig!!
Många kramar//Vic

Saltistjejen sa...

Vic,
du om någon vet ju hur det är att vara långt ifrån.
Och detta är ändå för OSS inget jämfört med vad du går igenom nu. Du och din goa familj! För de nära vi har där hemma i Sverige som drabbats är det däremot otroligt jobbigt och svårt. Och jag känner så med dem.
KRAM!

Syster i söder sa...

Tack! Det värmer. Och jag känner mig som dig när pappa dog tror jag. Nu står ju jag på andra sidan lite grann.

Anna, Fair and True sa...

Nej, vad tråkigt. Skönt att det inte var er nära familj men ändå så ledsamt att någon annan drabbas hur som helst. Kram!