Men som förälder på 2000-talet måste jag säga att det kan bli lite smått jobbigt och komplicerat att läsa de här äldre texterna för sin snart 3-åring. Inte för att själva språket i sig är lite mer svårförståeligt för en liten knodd, utan kanske mer för att synen på så många saker har förändrats sedan Elsas dagar.Häromkvällen när jag som vanligt läste:
"Far är stark och modig och mor är blid och rar." tittade Lill-Skruttan mycket uppfordrande på mig och sa "Men mamma mamma vänta! Kanske är mor stark också?!?" Sådana gånger är det svårt att inte skratta. Jag sa självklart att jag trodde att Tomtebobarnens mamma var stark hon med. Synen på hur en mamma och en pappa "ska vara" har definitivt förändrats med tiden.
Särskilt inte som det ett par sidor längre fram i boken står att om barnen inte lär sig alla namnen på svamparna ordentligt kan far ge dem smäll: "Han lär dem namn på smörsopp, på ticka, kantarell. Sen får de ej ta miste, för då kan det bli smäll." I ärlighetens namn ska jag säga att jag inte brukar läsa just den meningen. Nu tror alltså Lill-Skruttan att "få smäll" betyder att slå sig. Så häromdagen när hon ramlade satte hon sig upp, tittade på mig och sa "Aj, jag har fått smäll!". Hm, hoppas hon glömmer det gamla hemska uttrycket snart!!
En annan favoritdel i boken är Mor Ugglas skola. Inte själva skolan utan det visade sig en kväll när jag läste att Lill-Skruttan plötsligt avbröt mig och berättade att fågeln till höger är en hackspett. Sedan fortsatte hon med att berätta och visa hur den hackar i träden efter mat. Jag blev verkligen förvånad, men insåg att det så klart måste varit M som berättat detta för henne någon av de kvällarna han nattat henne. Nedan är en film från någon vecka sedan när M läste just Tomtebobarnen för Lill-Skruttan i soffan. Jag passade på att filma lite då eftersom det är så roligt att ha detta på film också. Den är lite längre, men om ni orkar se den så kan ni få höra och se och lära lite om hackspettar!
Tomtebobarn och hackspettar
Som sagt, vissa av de här äldre barnböckerna kan på många vis kännas gammaldags och förlegade. Ändå kan jag inte låta bli att fortsätta älska dem. De är helt klart en riktig litteraturskatt, sitt föråldrade synsätt och överblommade moralkakor till trots. Och jag är faktiskt glad över att Lill-Skruttan tycker det är mysigt att vi läser dem. Som Tomtebobarnen. Kanske är det till viss del nostalgi? Eller kanske är det ett sätt för mig som förälder att försöka bygga åtminstone en liten gemensam plattform till oss? En plattform där vi faktiskt kan referera till samma saker. Samma historier. Samma figurer. Samma äventyr. En plattform som är mer än Cat in the Hat, Maisy, Dora & Diego och Mickey Mouse. Inte för att de på något vis är dåliga. Utan helt enkelt för att jag själv inte har några direkta "känslor" för dem. Alltså vill jag försöka bygga en annan, gemensam plattform. En plattform som skimrar lite i blågult. Där även Spöket Laban, Alfons, Pettson & Findus och Pippi ryms. Så småningom hoppas jag att även Madicken, Barnen i Bullerbyn, Mio & JumJum, Skorpan & Jonatan Lejonhjärta och andra av mina gamla barndomsvänner och hjältar ska få vara med på den plattformen. Vi får se hur det blir. Men jag hoppas verkligen.
Inlägg
28 kommentarer:
Vet du, jag tycker också att språket är gammaldags :) Jag ser det som en fin start att prata om att det har förändrats i världen sedan boken skrevs. I alla fall med mina klasser. Någon gång läste jag Lotta på Bråkmakargatan, den gamla boken, och det stod att Lotta såg ut som en negerslav. Först bytte jag ut det ordet och sen förklarade jag varför...det är intressant hur det har förändrats. Nu skulle man aldrig skriva sånt i en barnbok! Tack och lov! Men förr var det andra tider som sagt!
Trillingnöten,
visst är det så att tiderna förändras och med det även synsätt och språk. Men det jag tycke är svårt är att det känns som om en 3-åring inte riktigt greppar de här sakerna än? Men det kanske är fel`Jag tycker det är jättebra att du utgår från de "gamla" texterna för att sedan förklarar varför man ändrat i nutida böcker när du läser för dina skolelever. Men de är ju rätt mycket äldre än 3 så jag tror det är en helt annan sak att diskutera sådant här då?
Jag tycker annars rent generellt att det är lite intressant detta att ord får så olika betydelser i olika tidsepoker. Just "negerslav", eller som det ju står i gamla Pippiböcker "Negerkung" (som jag har för mig att det står att hennes pappa är) var ju inga skällsord då när Astrid Lindgren skrev dem. Men det är de idag. Tyvärr tycker jag att det oftast bara handlar om att man bannlyser vissa ord och kommer på "nya" men som efter ett tag även de får en "negativ klang" och då byter man igen. Fast man kanske egentligen borde fundera mer på vad det är som GÖR att de här orden (med ungefär samma betydelse) hela tiden återför den negativa klangen?? Egentligen handlar det väl inte om orden i sig, utan om att vi som personer måste börja fundera över HUR vi använder dem och även över vår syn på det orden representerar. Inte förrän vi förändrat vår SYN tror jag att orden kommer att sluta få den "negativa klang" som de kan få. Ta ord som "städare" t ex. Som blev "lokalvårdare" och sedan när det inte heller ansågs bra så bytte man till "hygientekniker". Men det förändrar ju inget i grund och botten så länge folk inte slutar att "se ner" på själva städyrket och de personer som utför detta!
Kram!!
Ja det ar verkligen tur att tiderna har forandrats!! :-) Pa nagot satt tror jag att barnen anda kanner att det ar sa. Med tanke pa de saker barnen (lite storre som Nils) ser pa TV - ta Tom och Jerry som exempel - dar det mest handlar om att slass. Jag tror att de ar ratt bra pa att skilja pa verklighet och historia!
Det ar sa himla roligt att lasa de har gamla bockerna for sina egna barn. Jag undrar om vi som bor i utlandet tycker att det ar annu roligare med en gammal svensk klassiker? Astrid LIndgrens filmer gar varma hemma just nu. Sarskilt ar det Lotta filmerna som Sofia alskar just nu. Nils har alltid alskat Pippi! Och om man tanker efter sa ser ju aven familjerna i de filmerna valdigt olika ut dagens familjer. Jag tror att mammaorna ar hemma med barnen i stort sett alla Astrid filmer??
Kram och ha en fin dag!
Millan
Millan,
ja jag tror också att de kan förstå att det är skillnad. Men jag kände nog mest att jag inte orkade gå in på förklaringar om aga riktigt än. Så just detta "att få smäll" känns som jag hellre skippar att läsa just för tillfället. Kanske om ett tag när hon är lite äldre. Och att läsa gamla barnboksklassiker tycker jag känns fantastiskt mysigt! Kanske borde vi önska oss Lotta-filmerna också? Om Sofia gillar dem kanske även vår tjej skulle göra det? Och visst är det en helt annan tid i alla Lindgrens böcker och filmer. Både Lotta, Madicken och Bullerbyn är ju helt annan tid än "modern nutid". Vilket kanske är en del av charmen med dem också? :-)
Kramar!
Det gör inget att språket är lite föråldrat.
Inget alls. Det är en del av arvet.
Karolina har samtliga bilderböcker av Elsa Beskow och dem läste vi ofta, ofta...
Jag med största välbehag.
Astrid Lindgrens böcker är ju också ganska förlegade om vi ska tala PK. Emils pappa tex, Nilsson som super etc, etc...
men vad fasiken, allt behöver inte vara PK, inte alls.
Det är bara att förklara att detta var förr, det är annorlunda idag OCH ATT Det är sagor. Tror nog att se små kan skilja på saga och verklighet. men, visst, hoppa över det där med "snäll" lite till du :-)
Jag tror nog att du kommer att lyckas föra in ditt svenska arv med sagor. det gjorde jag, det är ju rätt lätt nu med alla DVD-filmer och sagoböcker.
en annan plattform till de amerikanska sagorna. Inget mer rätt eller fel. Bara lite olika.
Sen får du se till att hon läser sådana ameriaknska böcker som jag var galen i i 10 årsålern då jag PLÖJDE samtliga böcker av Laura Ingalls Wilder. De böckerna tycker jag är ett amerikanskt kulturarv som heter duga.
Eller då jag grät åt "ett träd växer i Brooklyn" under mina bokslukarår i barndomen.
Precis som jag slukade ALLA Barbro Lindgrens och Gunnel Lindes böcker mfl, mfl, mfl.
Ja, de är roligt att läsa, och det är roligt med högläsning och sagor...
Sen har jag fått upp ögonen för en massa nya svenska barnböcker genom åren, och det komemr du också att få!
Böcker hemifrån är det bästa man kan önska sig åt sin lilla tvåspråkiga dotter!
KRAMAR!!!
Annika,
ja jag tycker att språket i sig inte gör något alls, däremot har jag ju lite problem med vissa av de föråldrade synsätten nu när E fortfarande känns lite för liten för att förstå. Men kanske är det mer jag som är känslig? ;-)
Visst det med Emils papp är en grej jag och M reagerade på när vi såg Emil igen för ett tag sedan. E blev jätterädd för honom och vi sa att det i dag skulle räknats som klar barnmisshandel!
Ja, jag ska självklart se till att hon även får del av amerikanska barnboksskatterna. Om vi blir kvar här så lär ju inte detta bli ngt problem direkt. Jag älskade många av de amerikanska böckerna också. Och nu finns även många nya barn- och ungdomsböcker både i Sverige och här i USA som är strålande! Jag tycker det är fantastiskt att man faktiskt kan ge sitt barn BÅDA världarna vad gäller bokskatter! Att de faktiskt kommer kunna läsa både svenska och engelska böcker! Häftigt!!! :-)
KRAM!!
Vad mysigt!!
Syster i söder,
mmmm det är himla mysigt med just de här stunderna! :-)
Vart sjutton tog min kommentar vägen i förra inlägget??? Blir sa sur på blogger ibland.
Dessa inlägg om E är ju bara så bra! En dag får du skriva ihop en hel bok.
Jag håller med dig om dessa gamla klassiker. Det är kul att läsa om Alfons. Inte för att jag läste den när jag var liten, men Albert växte upp med Alfons och det är ju snart 25 år sedan!!! Sedan blir det ju Pippi och Madicken också såklart.
Filmen var helt underbar och så duktig och förståndig hon är, lilla E!
KRAMAR!!!
Taina,
ja Bloggger är itne så bra nu tycker jag. Så mycket fel hela tiden. Tröttsamt!
haha kul att du gillar inläggen om E. Det känns säkert roligare för er som faktiskt träffat henne på riktigt. :-)
Och just Alfons är ju riktigt bra! tar upp en massa "svåra" saker på ett jättebra vis för små barn.
Kramar till dig och er lilla konstnär!!!!
Ha ha, alltså vilket ett extremt sammanträffande!! I tisdags hittade jag Tomtebobarnen på holländska i en butik här i Bryssel och var bara tvungen att köpa den! Inte för att jag känner något holländskt / flamländskt barn för tillfället men hoppas att våra vänner får barn någongång i framtiden och då ska de få den fina boken!! Jag kom dokc inte ihåg att det var prat om aga etc i den boken men samtidigt - jag läste ju den som barn och då var ju inte heller aga tillåtet så jag tror att mina föräldrar förklarade, OM jag inte redan visste, att barn förr i tiden agades precis som i Emilböckerna. Jag var ju antagligen lite äldre än Lill-Skruttan när vi läste böckerna...? Jag förstår att du inte ville ta agadiskussionen NU med henne, hon är ju lite för liten för sådant.
KRAM!
Petra,
hahaha otroligt! :-) Tänk jag hade ingen aning om att den var översatt till holländska!
Ja det känns som om hon snäppet för ung för att man ska vilja börja förklara detta med aga nu redan. Men självfallet när hon lite äldre.
Kramar!!!
Oj, ja det tänkte man inte på när man var liten att det var vissa sådana där konstiga saker. Men då kanske det inte var konstigt, på 50- och 60-talen. Då fick man ju smäll ... TUR att barnen slipper det i dag, och TUR att mammor får vara starka i dag.
Jag älskade också just Tomtebobarnen, ja alla de där, men jag tror att Tomtebobarnen var den jag tyckte mest om.
Är övertygad om att E kommer att älska de svenska barnböckerna också, har du inte skrivit om hur hon älskar Laban redan nu?
Kramar!
Förresten, det du skriver på slutet om att ha en gemensam plattform: läs det här blogginlägget http://emmasofiadedorson.wordpress.com/2011/05/17/lite-gratt-och-mulet/ Mycket tänkvärt om utlandssvenskars barn... Emma har mycket tänkvärda tankar i sina inlägg.
Kram!
Haha! Kul med "fått smäll" :) Håller med om att man måste censurera de värsta meningarna i de gamla böckerna. Kul att E är så observant att hon inser att även mor är stark!
Jag kommer ihåg att jag tyckte att Tomtebobarnen var ganska läskig och att jag var rädd för några av teckningarna. Jag gillade Putte i blåbärsskolen och Tanterna bäst.
Kram!!!
Fint med en plattform som "skimrar lite i blågult". Jag älskade Astrid Lindgrens alla böcker med också Elsa Beskow. Precis som Annika läste jag Laura Ingalls böcker, allihopa och kunde inte få nog OCH Barbro Lindgren och Gunnel Linde, ja med flera. Så härligt att läsa och bra att ni läser mycket tillsammans!
Kram
Lotta,
ja jag läste också Gunnel Linde och Barbro Lindgren! :-)
Dock läste jag faktiskt aldrig Laura Ingalls böckerna utan såg endast "Lilla huset på prärien" på TV.
Kram!
Marianne,
haha nej tiderna förändras och synsätt och värderingar likaså. Och ja, idag är många mammor starka! :-)
Laban älskar hon, och Pettson & Findus likaså. Samt Alfons Åberg!
Kram!!!
Petra,
å ska klla upp det! :-) Tack för tipset!
Kram!
Karin,
japp jag tyckte själv det var väldigt roligt faktiskt att hon uppmärksammade just det att "mamma också kan vara stark" :-) Kanske för att hon iten har någon "fjollmamma"... hahaha! ;-) :-D
Hon är lite rädd för teckningen där Bergtrollet sticker fram huvudet. Fast det är inte alla gånger. Ibland talar hon om för mig att hon inte är rädd för trollet för "han är bara på pretend." :-)
Och ja Putte gillade jag mycket också, samt Hattstugan.
Kramis!!
Å så klok du är!
Man får göra som du gör...Det väcker många tankar och det är ju skönt och bra och naturligtvis får du utesluta långa förklaringar som hon inte förstår---än.
Men om mamman har starka känslor för en bok så känner barnet det. Bilderna är ju underbara. Vackrast i gamla upplagor. på 70-talet är de suddiga och på dåligt papper. Jag har god kännedom om detta för jag har haft hand om skolbibl i många år....Kram och fortsätt!
Jag tycker absolut ni ska onska er Lottafilmerna at Ella. De ar riktigt roliga och Sofia alskar dem! Kram
Eva,
tack! Ja jag tror också att barnen märker om man själv tycker om en bok och att man på det viset förmedlar det till dem. :-)
Kram!!
Millan,
vad bra! Tack för tipset!!!
Kramar!
Jag gillar också Beskows böcker. Mycket nostalgi, och E kommer också få läsa dem just för att det ger oss en gemensam grund. Men det är sant, språketnär gammaldags, och synen på famijen. Men jag tycker du gjorde det bra när ni läste, och det ger ju samtidigt utrymme för lite samtal om hur det var förr jämfört med nu. Sen kan man alltid undvika, och ge en alterntiv förklaring, så länge de inte läser själv alltså. men visst är det mysiga och fina böcker. En riktig litteraturskatt kan jag ändå tycka, svensk litteratur är och har varit bra och det är viktigt att hitta nåt som knyter an samman mellan generationerna.
Kram
Anki,
ja visst är det mysigt och mycket nostalgi. OCH jag ÄLSKAR verkligen hennes illustrationer. De ÄR ju liksom boken. Egentligen. :-)
Kramar!
Älskade Bekows böcker och te´ckningarna. Tomtebobarnen var en av dem. Lite l'äskig och sen hillad jag HATTstugan. Vad söt hon ä'r. Bugs och maskar. Och så -Hackspettar är lite "jedda" för bilar-. Tänkte om hon själv tyckte ljudet var lite otäckt. Vad bra hon hanterar svenskan. Duktig. Bra att hon tänker själv analyserar och inte "köper allt ur sagorna. Jag fnissade åt nä'r hon sa hon ftt en smäll:)
Jag tropr det är bra att läsa gamla klassiker så som du gör. Föra sagoberättande vidare. Annars glöms ju böcker och dessa sagor bort. Haha ja var försiktig med var du lär Lillskruttan Nu snappar de små åt sig allt i den åldern.Kan ju bli hur som helst:)
Kram
/Susanne
Jag tror det är bra om man läser böckerna som de är och förklarar hur det var DÅ. Gör inget att språket är föråldrat. Fint på nåt sätt. Så blir så som en gammal bok. Ordvalet är ju stryrt efter hur det var då och så var det ju.
Jag håller med om det att ord numera läggs på en negativ klang so då INTE var skrivet i negativ form. Finns andra nya ord nu SOM är ännu värre. VÄRRE. Fråga de yngre. Det finns inga gränser alls och om de finns så är de till för att "gås" över. De som då skrevs i den formen..används numera som skällsord och kränkningar. Eller bra som gränsöverdragande svordomar. Ordet "negerslav tillexempel. Jättepoppis av ungdomar.
kram
/Susanne
Suzesan,
japp jag tror att vi är många som älskat de här gamla bokskatterna. Och bugs och maskar äter hackspetten hahaha! ;-)
Och nej man får ju läsa på det vis böckerna är skrivna men det kan ibland göra att man måste förklara lite mer när det handlar om saker eller synsätt som känns helt förlegade och som man själv inte längre tycker är rätt. Och just olika ord och definition av ord kan vara lite knepigt.
Kramar!
Det är ju av och till en hel del debatt om äldre böcker, om man ska ändra eller liknande i nya upplagor. T ex ta bort "negerkung" från Pippi. Jag är kluven. Böckerna är ju ändå från en viss tid. Jag tror att man som förälder kan förklara ganska mycket för barn (och välja att hoppa över vissa stycken till de är äldre och kan läsa själva och då förstår mer). Vi har också fått Elsa Beskow-böcker men har inte börjat läsa dem ännu.
Anna Fair and True,
jag tycker inte man ska skriva om böckerna faktiskt. Språket och användandet av det är ju också en del av vårt kulturarv så att så länge man förstår vad som skrivs tycker jag det är bra att det får stå i original. Även om många ord och uttryck är sådant som inte är politiskt korrekt och rumsrent idag. Det kan ju vara ett gyllene tillfälle att verkligen berätta om och förklara de här orden och varför det inte är ok idag att använda dem.
Skicka en kommentar