måndag, april 15, 2013

Drakar, skorpioner och andra besökare

Idag var det återigen dags för Nature of Things att besöka Lill-Skruttans dagis. Jag hade tur som jobbade hemifrån idag (normalt åker jag annars alltid in till jobbet på måndagar) så jag kunde komma förbi och titta jag med. Himla kul! Både att se djuren men också att se och höra på barnen och deras reaktioner när de får träffa de här besökarna.

En "Dragon"


Den kallades för en Bearded Dragon eftersom den kunde blåsa upp sina kinder så det såg ut som om den hade skägg

Den kändes lite taggig på ryggen

Så till något "sötare" nämligen en degu (släkting till chinchillan och finns vilt i t ex Peru)


Vi fick lära oss att degun kan tappa sin svans om den är jagad av ett rovdjur. Men svansen växer inte ut igen så detta är endast ett nödgrepp som kan användas en gång i livet.

Mjuk päls

Vi fick också stifta bekanskap med en skorpion! Men den fick vi inte klappa...

En majsorm (eller heter det majssnok på svenska?)

Jag tycker att majsormar är så otroligt vackra! Som ung var jag väldigt nära att köpa en men man fick inte ha ormar i studentkorridoren så det blev ingen.

Spännande att känna på en orm

Lill-Sruttan tyckte den kändes skön att ta på


Magen ser nästan ut att ha schackrutor medan ryggen är vackert rödorange



Så den sista av besökarna - en iller (ferret)


Illern blev många av barnens favorit trots att den luktade lite "skunkigt"

Ett kort men roligt besök på dagiset. Återigen kan jag konstatera att det är ett fantastiskt dagis hon går på Lill-Skruttan. och jag själv känner mig extra lyckligt lottad eftersom vi bor så nära att just sådana här besök är genomförbara. Inte alltid men ibland. Just de här besöken är dock inte organiserade av dagiset självt utan just av "Föräldraföreningen" (The Parent Association Board) som jag berättat om förut. Där jag själv var aktiv under förra året. Våra insamlingar (fundraising event) går bland annat till att sponsra sådana här extra aktiviteter som skolans egen budget inte skulle kunna täcka. Amerikanskt javisst, men faktum är att än så länge gillar jag det. Att man som förälder själv kan vara med att påverka och jobba för att barnen ska kunna få upplevelser utöver den "vanliga läroplanen".

Imorgon blir det en annorlunda dag på jobbet. Vi ska inte vara på min arbetsplats utan ha en kvartalsgenomgång på ett ställe intill. Det kommer bli väldigt intressant. Jag hoppas att kunna få veta ännu lite mer om allt runtomkring (inte enbart det medicinska) utan även överblick av budget, mer långsiktiga planer etc. Det ska gå riktigt intressant.

9 kommentarer:

missanki sa...

Så roligt att de har dessa besök, och ännu roligare att du kunde vara med. Vilket tillfälle för barnen att lära sig mer och prata om djur. Finns inget som slår själva upplevelsen när man ska lära sig saker. Som sagt, ni verkar ha ett toppendagis!
Er föräldraförening verkar funka riktigt bra också. Ni verkar ha ett bra samarbete med lärarna och jag tror också att det kan vara bra att få föräldrarna engagerade i barnens skola på det här sättet. Till en viss gräns förstås. Får ni några riktlinjer av lärarna för hur många extra aktiviteter ni får anordna, eller bestäms det helt enkelt bara tillsammans och från gång till gång?
Kanske skulle inte just insamlingsdelen funka i Sverige, pga tradition, men det skulle vara kul tycker jag om föräldrarna nåt vis visade mer intresse för att hjälpa till med olika gjerer i skolan. Visserligen är det ju väldigt individuellt hur man orkar och vill engagera sig, men för tillfället verkar det som att "våra" föräldrar litar lite för mycket på att skolan är så bra, och fixar det roliga själv.

Kul att få se lite bilder från Ellas dag. Förresten, en bearded dragon hade vi i klassrummet i Scranton. Dom blir rätt stora till slut! :)

Ha en fin vecka!
Kram

Martina sa...

Modiga E som vagar klappa pa alla dessa djur!
Själv hade jag nöjt mig med att titta, haha!
Men det är verkligen roligt för barnen att de hittar pa sa mycket roligt pa dagiset.
Kramar

Desiree sa...

Ja nog är det ett kanondagis som E går på. Det är ju toppen att kunna organisera och genomföra sådana här aktiviteter. Jag tror detta är superlärorikt för barnen. Så mycket roligare att se och få klappa på djuren än att enbart läsa om dem i någon bok. Har fattat att PTA är stora och viktiga föreningar i USA.
Låter även spännande med de aktiviteter ni har inplannerande på jobbet. Ha en bra dag.
Kram!

finelinan sa...

Det verkar som om er föräldraförening funkar jättebra. Jag önskar att man hade lite mer av sånt där i Sverige, men fundraising är ju inte så typiskt för Sverige, så jag vet inte om det hade funkat. Men önska kan man ju alltid!

Saltistjejen sa...

missanki,
haha så ni hade en sådan bearded dragon! Skoj! :-) Och ja jag gillar att man som förälder kan och får engagera sig i skolverksamheten. Vi har inga direkta riktlinjer men i PÅ Board finns även lärarrepresentanter så när vi diskuterar nya event som vi ev skulle vilja göra så är de med och ger lärarnas syn på det hela. Både ur utbildnings och praktisk synvinkel.
Kram!


Martina,
haha ja hon vågade faktiskt klappa alla. De flesta barnen vågar oftast det även om vissa väljer att inte klappa alla.
Kram!


Desiree,
ja att barnen lär sig mycket från detta är helt klart. Redan tidigt började E använda ord som habitat och hibernate. Ord som jag själv knappt kände till haha!
Och föräldraföreningar är otroligt viktiga i skolorna här. På gott och ont såklart, men hittills har jag gillat det. Jobbdagen ska bli spännande. Ser fram emot den. Hoppas du har en fin tisdag!
Kram!


finelinan,
ja den fungerar otroligt bra faktiskt. Enda problemet är väl att vi (eller de snarare nu när jag själv inte är aktiv längre) skulle behöva ännu fler föräldrar som engagerade sig. :-) Men så är det nog med de flesta frivilligorganisationer gissar jag. Man behöver alltid fler. Och personligen kan jag tycka att detta är något Sverige och svenska skolor skulle ha mycket att vinna på. I en försvenskad variant såklart, men det ger mycket till både skola och familjer. Och lärare!
:-)

Annika sa...

PTA har jag bara betalat in till i alla år, aldrig engagerat mig i.
My loss kanske?
De är iaf jätestora, och jätteviktiga för skolorna. Men, ja vi behöver inte gå in mer på det eftersom både du och jag vet att det finns det som är bra med dem, och det som är mindre bra.
Att vara aktiv där var iaf aldrig min grej.

Ert dagis är fantastiskt.
Vilket ställe.
Nu ska vi hoppas att KG blir lika bra i höst, men det blir det säkert.

KRAMAR!!

Mrs Clapper sa...

Vad skoj! Och ormen hade verkligen ett vackert mönster på undersidan. Hade jag sett den i det fria hade jag dock inte stannat för att titta närmare kan jag säga brrr!!

Suzesan sa...

Vad bra idé och barnen får en bra inställning till djur. Majsorm var den allra första ormen som jag höll i. Min granne hade en och jag sa att jag kunde släppa den från balkongen om de ville. Ha ha för de skojade om att släppa den i min brevlåda. Men sen kom jag på att det var deras gosedjur. Så jag bestämde mig för att bli sams. De har så vackra ansikten de ormarna. Det var okey allt utom magen. Jag skakade. Varför är man sån. Man får träna sig. Fina ormar.

ödlor tycker jag om. I djuraffären fick jag hålla alla de hade. COOLT. Vi har haft en chinchilla. Den stannade hos oss i tretton år. Underbara men lite jobbigt då de är nattdjur. För då vill de ju ha sällskap och är aktiva.

Härligt inlägg

kram
/Susanne

Saltistjejen sa...

Annika,
här betalar vi ju inte in till vår PA Board alls utan alla pengar vi har där är sådana vi samlar in via olika fundraising event. Men det är säkert olika i olika skolor.
Jag tror KG kommer bli bra det med.
Kram!


Mrs Clapper,
hahaha så du gillar inte ormar. Men man behövde inte klappa de djur man inte ville. :-)
Kram!


Suzesan,
ja det är super! De har lärt sig mycket om olika djur under de här besöken. Och det är så roligt att de verkligen får se dem på nära håll och känna på dem också. Kul att de du känt på en majsorm! Jag tycker de är så otroligt vackra och jag gillar känslan av att hålla en orm! Ödlor är häftiga de också. Chinchillor verkar himla gosiga. Tänk att de kan bli såpass gamla. tretton år är ju länge för ett husdjur.
Kram!