tisdag, juni 15, 2010

AJ do it!

Så låter det nästan hela tiden hemma nu.
Lill-Skruttan har helt klart kommit på att HON minsann kan göra en massa saker själv! Att hon klarar av mycket utan hjälp.

Som att klä på sig vissa klädesplagg. Eller skrapa ur sin "fruit cup" nästan helt. Eller bära sin väska till/från dagis. Eller öppna och stänga burkar. Eller trycka på hissknappen. Eller ringa på dörrklockan. Eller låsa upp dörren med nyckeln.

Jätteroligt!
Fast en klar nackdel är att hon faktiskt inte alls klarar allt det där hela tiden. Ofta skulle hon behöva en liten liten gnutta hjälp på traven. Från oss. Men se, det går oftast INTE! Frågar man blir hon rosenrasande arg! Ibland börjar hon gråta. Ilsketårar. Ofta viftar hon hätskt iväg en med sin lilla arm! "Gå bort!" "No mamma!" eller "No pappa!" "I do it!"

Häromdagen var hon på ett solskenshumör hela morgonen. Jag gick hemifrån och M skulle ta Lill-Skruttan till dagis. När jag pratade med M senare under dagen och frågade om allt gått bra på morgonen visade det sig att det hade det gjort. Ända tills hon började sätta på sig skorna själv. Första skon gick tydligen bra. Efter lite knep och knåp. Det var värre med andra skon. Den ville tydligen inte alls. Dumma sko! Enligt M blev det ett himla tjohej. Först var hon arg som ett bi på skon som var så otroligt dum att den inte ville gå på hennes fot. Sedan blev hon om möjligt ännu argare på M som försiktigt frågade om han kunde hjälpa henne lite lite lite. Inte skulle hon ha någon hjälp inte! Hur dum kan man vara som frågar något så korkat!?! Efter ungefär en halvtimme tog M ändå tag i det hela eftersom klockan började bli mycket och han ju ville till jobbet. Det var inte populärt! Hon var tvärilsk hela vägen till dagis. Men väl framme var det bara glada miner igen. Tur!

Vad hon däremot lyckades med alldeles själv härom morgonen var att sätta på sig sina shorts! Jättebra gick det. Enda "felet" var väl att hon redan hade leggings på sig. Men det gick ju fint det med. Hon fick helt enkelt ha sina leggings under shortsen när hon glad i hågen stegade iväg till dagis. Hennes lärare E tyckte hon såg otroligt cool ut när hon kom med sina svart- , vit, och orangemönstrade shorts över sina svart- och vitrandiga leggings....!

Det är faktiskt himla kul nu tycker jag. Hon pratar verkligen mer och mer. Har många åsikter vilka hon vädrar mycket friskt. I söndags var första gången hon talade om för mig att hon inte gillade mig. Vi var i lekrummet på bottenvåningen av huset och jag tyckte det var dags att gå hem för att äta middag. Det tyckte inte hon. När jag upprepade detta igen efter atthon redan sagt "nonono" tittade hon allvarligt på mig och sa väldigt lugnt "I don´t like you mamma." Hm, jag hade faktiskt svårt att hålla mig för skratt. Än har hon inte lärt sig skilja på att inte tycka om en person jämfört med att inte tycka om vad personen gör. Men jag förstod självklart varför hon inte tyckte om mig just då. När jag frågade om hon inte tyckte om mig på grund av att jag ville att vi skulle gå hem nickade hon på sitt huvud så att håret flög. var det minsann!

Hon har även börjat reflektera över vad andra har och gör. Den senaste tiden har hon ofta jämfört saker med andras. Vi köpte t ex en ny pyjamas till henne i helgen. Den är lite lik kompisen W´s pyjamasar i stilen. Genast sa hon "Like W´s" när hon fick på sig den. Och i morse ville hon ha en klänning på sig. När hon fått på sig den sa hon nöjt "Like flicka" och drog lite i klänningskjolen.

Något som jag själv personligen tycker är otroligt skönt är att den där mammigheten verkar över för denna gången. Visst vill hon helst "gosa mamma" på kvällarna när det ska nattas. Men nu frågar hon ofta och mycket efter pappa också. Hon följer mig inte längre som en svans. Jag får gå på toaletten ifred. Med andra ord går pappa i stort sett lika bra som mamma numer vilket är oerhört skönt för både mig, M samt den allmänna husfriden! Nu hoppas jag bara att det ska fortsätta vara så länge länge!

26 kommentarer:

Katarina sa...

Va duktig hon är, men jag kan tänka mig att det kanske är svårt ibland att hålla fingrarna i styr också..

Skönt om du ser att hennes mammighet blir mindre och mindre.. Jag tycker hon ser ut att vöxt mycket de senaste månaderna.

olgakatt sa...

Jag minns en arbetskamrat, ensam mamma med två små barn. Hon kunde knappast tänja på tiderna på morgonen och kallade sina morgnar "Cirkus X-son" när bägge barnen "kunde fälv!"
Hon kom till jobbet genomsvettig och tyckte det var lugnt och skönt att börja arbeta. Tack och lov kan dom faktiskt "fälv" allt mer ganska fort!
Grattis till en begåvad och temperamentsfull dotter!

Millan sa...

Haha sa sot hon ar!! Sofia pratar inte alls sa mycket som Ella, men hon har valdigt latt att fa oss att forsta vad hon vill och INTE vill gora! Hon har borjat kasta huvudet bakat och vrala om hon inte far som hon vill. Fast det gar snabbt over igen... Ah denna frustration!! :-)

mammigranten sa...

Vad gullig hon är!
Det där med att kunna själv och mammighet går verkligen i vågor.
Ett tag vill de göra allt själva för att känna sig stora och oberoende. Sen kommer en period med mammighet och ha hjälp med allt.
Sen kommer kan själv och sen mammighet igen.
Vet inte vilken vända det är nu, men WIlda vill ha hjälp med mycket just nu och hela tiden vara nära mig. Lämna på dagis går bra, men annars...
Men Noah är ju helt ifrån mammigheten, om han nu inte råkar slå sig...
Så jag vet ju att det går över någon gång mellan 4-6 år ;)

Kram

Annika sa...

GULLIGT det där. KAN SJÄLV! I DO IT!!
Jag kan se den lilla Ellan framför mig!
Bestämd och söööt!!
HON är ju skitduktig på att prata. Imponerande för en 2 åring!
OCH på två språk!
Keep up the good work!
Och vad skönt att mammigheten mattats av litegrann. Vilken lättnad för er ALLA!!
KRAMAR!!

Marianne sa...

Hahaha, ja den där kan-själv-perioden är både rolig och prövande. Skönt då att mammigheten är över så att ni inte har två perioder på en gång : )

KRAM!

Saltistjejen sa...

Katarina,
ja ibland vill man ju gärna hjälpa lite. Inte göra det ÅT dem men om man ser att ngt aldrig kommer gå så vill man görna fixa till det så att de ska kunna göra resten själva. Men numera är det ofta så att hon itne vill ha någon hjälp alls! ;-)


Olgakatt,
haha! DU jag kan förstå att det blir cirkus om ma är ensam med två barn!!!!
Kram!!


Millan,
nej men det där md talet kommer ju så olika. Sofia är ju dessutom yngre också. Huvudsaken är ju att de på ngt vis kan kommunicera. Då blir de ju något mindre frustrerade vilket är skönt för oss alla inblandade. :-)
Kram!


Mammigranten,
ja jag har förstått att allt går i perioder och att de kommer in och ur faser. Just nu är det dock otroligt skönt att den där enorma mammigheten är över för denna gången.
Kram!!


Annika,
haha jo det är gulligt och roligt, men ibland kan det även bli lite jobbigt. Men oftast är det faktiskt kul att se hur de kämpar och framförallt hur STOLTA de blir när de väl klarar av något själva!
Kram!!!


Marianne,
japp det är skönt att hon inte är så mammig längre. Det här med att "göra själv" tycker jag är lättare även om det också kan bli prövande ibland. Men vi är ju två föräldrar och när hon accepterar M lika mycket som mig så är det så mycket lättare tycker jag.
Kramar!

anna of sweden sa...

Jag kan riktigt se henne framför mig. Ella Kavat! :)

Saltistjejen sa...

Anna of Sweden,
haha! Ja något i den stilen är det nog ja! :-)

Lena sa...

Vill bara påtala att här hemma ( I storstan Malmö) så går tonåringarna med shorts över sina leggings.....alltså: Ella e hipp! :0)

Saltistjejen sa...

Lena,
hahahahaaaa! Japp där ser man! En riktig Malmö-Hipp-Tjej alltså!! :-)
Det måste varit hennes skånska gener som talade till henne den där morgonen...! ;-)

Livet enligt Jenny sa...

Hahaha ja den åldern längtar jag inte tillbaks till!! Dessvärre verkar de komma in i någon trotsfas när de närmar sig övre tonåren och även om sakerna trotset handlar om är olika då och nu så är utbrotten likadana... hahaha Annars tror jag att man inte skall vara rädd för att styra upp situationen tidigt men samtidigt noga välja sina slag. Man vill vinna kriget inte bara slaget som min kloka syster brukar säga. Kämpa på! Kramen

Saltistjejen sa...

Jenny,
haha du det trot jag säkert om tonåre. Alltså att det blir en ny "trotsålder" då! :-)
Och visst ahr du rätt om kriget vs slaget. Men i detta fallet har det inte varit så många slag än ändå ycker jag. Oftast kan det mest roa mig att se hur hon håller på. Och att de slänger sig på golvet emellanåt och är tvärarga är ngt man börjar bli van vid nu haha! :-)
kram!

Trillingnöten sa...

Men åh vilken sötnos! Det är så kul när de kan en massa själv! Och att man ser framstegen! Hon är verkligen mycket framåt er lilla tjej också. Och envis, på ett bra sätt! För då går det minsann!
Vi hör av oss i helgen tänkte vi så kan vi pussla ihop våra scheman lite :) Ska verkligen bli så spännande! :)
Kramar!!

Saltistjejen sa...

Trillingnöten,
ÅÅÅ vad ROOOLIGT!!!
Shit jag ser verkligen fram emot at träffa er!!!!
Hör av er som sagt. Email och/eller telefon är bra! :-)
Kramar!

Suzesan sa...

GULLIGT Jag skrattar så tårarna rinner. Känns igen. Vilken vilja. Min dotter kom alltid till dagis med -What ever- i kläder för hon GALLSKREK och blev pinne om hon inte fick klä sig som hon ville. När man måste iväg kan det vara TÅLAMODSPRÖVANDE...haha. Dagmmamman sa alltid guuu' vad du klär henne konstigt. jag sa JAAAG...hon gör haha. Men som sagts tidigare det är hipp nu med shorts och leggings:)Hon är cool.

Haha min dotter håller på så än och hon är trettioett iår.
Haha "I don´t like you mamma"Ord och inga visor.

Om kalaset så MYSIGT ni hade det.

Kram
/Susanne

Unknown sa...

Hihi, det där med kan själv, kan nog följa med ganska länge. Synd bara att de ska bli så arga när vi bara vill hjälpa dem på lite traven.

Viktigt för storebror just nu är att själv klättra upp i bilbarnstolen... Kan ta lång tid vissa dagar.

Du verkar ha en underbar liten tjej!
Kram

Saltistjejen sa...

Suzesan,
ja det kan verkligen vara tålamodsprövande. Trixet är såklart att aldrig ha bråttom.... ;-) Men som sagt vi lever ju inte i en ideal värld så man får göra det bästa av situationen de gånger man ju faktiskt HAR en tid att passa... vilket tyvärr är alltför ofta....
Kram!!


Lele,
tack!!!!
ja man vill ju inte göra sakerna ÅT dem bar hjälpa dem lite så att de sedan ska kunna göra det själva. Men men vill man göra allt 100% själv så vill man. ;-)
Kram!

bettankax sa...

Du skriver bara sååå UNDERBART!! Målande och som man ser Ella framför sig..:) Det är en fröjd att läsa även om innehållet sannerligen kan vara tålamodsprövande. Finns inte mycket som slår den envishet och framåtanda som tvååringar besitter.
Men så tar de sig också fram i världen.
Underbart när "lugnare perioder" infinner sig.
KRAM!!

Saltistjejen sa...

bettankax,
å TACK! Vad roligt! Och vad glad jag blir! :-)
Ja visst kan det vara tålamodsprövnde alltid, MEN jag måste säga att jag oftast (obs HITTILLS!!) tycker att det är roligt faktiskt! :-) Det var mycket "värre och jobbigare" med mammigheten.
Kram!

Anonym sa...

Ville bara berätta,att vi också fått en liten Ella i familjen.
Tycker namnet är så fint.

"Kände" ingen Ella innan jag började läsa här :)
Hur valde ni Ella?

Ella låter precis,som vilken 2åring som helst!
Njuuuut av denna lilla fina tjej.
Man hinner knappt blinka så är de 21 :)

Saltistjejen sa...

Anonym,
vad roligt!!! ja jag tycker Ella är ett fint namn och det var ett namn vi pratade om lång tinnan vi började fundera på barn faktiskt. Och "på den tiden" var det ovanligt. Idag har jag förstått att det är vanligt i Sverige. Vi tyckte namnet var bra också för att det fungerar internationellt. Vi bor ju här i USA och ville då ha ett namn som låter bra och inte är krångligt även på engelska. Sedan var det ngn som sa att det ju var bra även på spanska (vilket är som andra språket här nästan) så det blev ju en bonus, och var inget vi tidigare tänkt på.
Och självklart njuter vi av vår lilla Ella. Hoppas ni gör detsamma med er lilla dotter!!
Kramar!

Bejla sa...

Åh vad skönt att mammigheten har blivit mindre besvärande. Sånt svänger ju som oftast, men båda ytterligheterna kan vara jobbiga på var sitt sätt, ävenom man vet att det är en del av den naturliga processen. Kram! :-)

Saltistjejen sa...

Bejla,
Jo det där m manlighet går upp o ner en del. Dock tycker jag överlag att hon är mindre mammig nu vilket är skönt.

Emma sa...

Haha, vad det påminner om lilla O nu! Stor,stor igenkänning.

Söta Lill-Skruttan "I don't like you" haha

Saltistjejen sa...

Emma,
jag trodde nog du skulle känna igen en hel del!!! :-) Ni är ju nästan exakt där nu.
Och ja, I don't like You var en period. Numera tycker jag att man oftare får höra "I don't like THAT" eller "Sluta mamma!" eller ibland även "Nu får du stanna kvar här så går jag" som protester till saker och ting hon inte gillar. ;-)