fredag, februari 19, 2010

Fredagstema - livet efter döden

Det är fredag igen och dagens tema som Anna bestämt är "livet efter döden". Detta tyckte jag var ett svårt tema. Själv har jag faktiskt inga direkta drömmar eller förväntningar om vad som ska komma efter att man avslutat sin tid här. Jag vill gärna tro att det finns någon form av fortsättning, men har ändå lite svårt att tro det. Tanken på att det skulle vara helt över känns dock svindlande den med. Å andra sidan känns ju tanken på en "fortsättning" lika svindlande. Allt handlar för min del om tidsperspektiv och att en evighet som det ju handlar om oavsett hur den skulle "spenderas" känns lika svårt att greppa som oändlighet. Det går på något vis bara inte att försöka förstå.

Det är lika svårt som tankarna på hur man tillbringade tiden innan man blev till. Fanns man fast i en annan form? Eller existerade man helt enkelt inte. Att följa tidslinjen även åt detta hållet, alltså bakåt, är lika svindlande som att försöka följa den framåt. Evigheten och oändligheten breder ju ut sig även bakåt. Så för mig är frågan om "ett liv efter döden" egentligen samma sak som frågan om "ett liv före födelsen". Helt enkelt existerar man i någon form före och efter den tid man får här i detta livet? Eller finns det någon skillnad på en eventuell existens före detta livet och efter?

Ibland önskar jag att jag hade en starkare tro. En tro på ett liv efter detta. En tro som i vissa lägen kunde trösta och stärka. Eftersom jag förlorade min pappa när jag var ganska ung skulle jag verkligen önska att jag kunde få återse honom ännu en gång. Särskilt som vuxen med helt andra erfarenheter i bagaget. När man förlorar en förälder, eller någon annan som står en nära, redan i unga år så är det på något vis som att de aldrig fick lära känna en som person. Inte som "färdig" person. För som ung har man visserligen grunden till sin person, men jag kan iallafall säga att i mitt fall så har jag som person ändrat mig väsentligt, och på flera sätt utvecklats till en person som jag inte var när min pappa gick bort. Så om jag haft en tro på att jag skulle få återse honom senare hade det varit en stor tröst. Men nu tror jag inte riktigt att detta kommer att ske. På många vis känns det såklart sorgligt och ödsligt. Att inte tro på att man ska få återse sina nära och kära. Men om vi på något vis har en fortsättning efter detta livet så tror jag definitivt att det är i en helt annan form. Att det isåfall handlar om energier som ju enligt de gamla fysiklagarna man lärde sig i skolan, berättar att energi aldrig kan nyskapas eller försvinna. Endast omvandlas. Så på detta sätt kommer man självklart leva vidare, men frågan är väl om jag definierar detta som just liv?

Kanske är detta en av kärnfrågorna när man funderar över "ett liv efter döden"? Vad är egentligen liv? Vilken definition har man av liv? Menar man ett liv som liknar det man lever idag? Eller kan det röra sig om vilken form av liv som helst? Till viss del går desssa filosofiska tankar hand i hand med funderingar kring när livet egentligen uppstår? Detta är ju en fråga som är högst aktuell här i USA både politiskt och "privat". Här där abortmotståndet är otroligt stort debatteras just denna fråga ofta och intensivt. Räknas livet från och med den millisekund då en spermie brfruktar ett ägg? I den stund då två uppsättningar gener smälter samman till en och på så vis bildar en helt ny individ? Ja, självklart är detta liv. Tycker jag. Men är detta den form av liv vi i dagligt tal skulle tänka oss som liv? Just i sammanhanget "liv efter döden". För vissa är det nog det. För andra inte. Att denna fråga inte är ny utan något som jag tror följt med mänskligheten så länge som vi varit tänkande och framförallt reflekterande varelser visar hur otroligt viktig den är för vårt förhållande till livet. Här och nu. Jag tror även att detta är en av orsakerna till att människor genom tiderna ofta hoppas och tror att vi i detta livet kan påverka vad som ska hända i nästa. Att man genom handlingar nu kan förändra sin situation i livet efter detta. Och detta är något som medfört både hopp och skräck.

Jag tror verkligen att tanken och tron på ett liv efter detta är såpass grundläggande och nödvändigt för oss människor att det är något som på många vis definierar oss som just människor. Att vi begraver våra döda. Att vi har speciella ceremonier för de som avlidit. Såvitt jag vet är vi den enda arten som verkligen begraver våra döda och som på något vis tar farväl av dem. Detta innebär självklart inte att alla tror på ett liv efter döden, men jag tror att det är viktigt för de flesta av oss att få ett slags avslut. Det är trots allt lika märkvärdigt, stort och fascinerande att någon försvinner från denna världen som att någon kommer till den. Att födas och att dö är ju på något vis förutsättningarna för våra liv här.

18 kommentarer:

Fritt ur hjärtat sa...

Kloka funderingar.

Annika sa...

Ja, mycket kloka funderingar och fina bilder!

underytanjag sa...

MVG! Kram på dig.

Saltistjejen sa...

Fritt ur hjärtat,
tac!


Annika,
tack! Bilderna är från vårt besök i Philly med omnejd för ett par år sedan.


underytanjag,
tack!!

Millan sa...

Svart svart (inte fargen, tank dig en ring over a'et ;-). For det ar ju sa att vi verkligen inte vet vad som hander efter doden. Ingen levandes sjal vet ju. Man kan tro och kanna sig overtygad.. men veta till hundra procent.. nej det kan ingen! Jag tror ocksa att det maste vara en oerhord trygghet att kanna sig saker pa att det finns ett liv efter detta. Sarskilt nar nagon nara gar bort sa inbillar jag mig i alla fall alltid att vi ju ses igen. Det gar liksom inte att tanka sig nagot annat for da blir det for jobbigt.

Det dar med definitionen liv ar ocksa svar... jag som alltid varit helt for abort kande att nagot hande med mig nar jag gjort UL i vecka 12 med NIls och vi kunde se fingrar och valdigt detaljerade kroppsdelar.. och det till och med sag ut som om han vinkade till oss. Pltosligen kandes det lite lurigare att veta vad som ar ratt...

Ja som sagt... svart svart.. men valdigt intressant! Tank om man kunde fa nagot tecken sa att man kunde vara helt saker pa att det finns ett liv efter detta!!
Kram!

Nilla sa...

Vilket bra inlägg du har skrivit, trots detta svåra ämne! Jag håller med dig om att livet efter döden även betyder livet innan födseln. Mycket att tänka på... Ha en fin helg.

Suzesan sa...

Bra tänk det där och jag beklagar att du förlorade din far i tidiga år.

Jag tänker på det ibland att jag vill gärna stanna på jorden så länge som det bara går så ingen skall sörja så väldans. Jag är ibland lite rädd för döden om hur det kan vara då jag tycker om att leva till 125%.
Om nåt skulle hända mig så skulle mina barn bli förkrossade och det vill inte jag.
Lite då och då så tränar jag dem på det att inte bli det. Vi pratar ibland om döden och jag har berättat att när jag går bort (jag brukar säga när jag blir hundra år och det är dags) vill jag ha en glad begravning med ovanliga ceremonier och sånt så det inte blir svart och tungt. Vi har bara småpratat om det och det är när det har varit såna tillfällen.

Ha en härlig helg

Kram
/Susanne

Annika sa...

Otroligt intressant ämne denna vecka. Verkligen.
Jag läser och tar in det ni alla har skrivit.
Ingen vet ju, det är den stora hemligheten.
Ja, jag tror ju att vi levt flera liv innan detta.
Ett tag var jag ganska insnöad på astrologi och gick till flera astrologer och de sa samma sak...vill inte gå in mer här. Men, visst...
Detta är omöjligt att tänka på. Liksom att rymden aldrig tar slut...
man kan liksom inte ta in det.
BRA skrivet och tänkt, Saltis.
Stora kramar!!!!

Desiree sa...

Otroligt svårt ämne men wow du har verkligen lyckats sätta ord på det på ett jättebra sätt Saltis! Du tänker precis på pricken så som jag gör. Jag funderar också lika mycket på vad som fanns innan man föddes som på det som är efter man dör. Jag tror att båda dessa tillstånd är kopplade samman till ett och samma ställe. Visst är det svindlande tankar då man ska försöka tänka i dessa tidsperspektiv. Du har verkligen skrivt både klokt och fint. Du är verkligen bra på att beskriva saker och ting på ett konkret sätt. Jag förstår att det måste varit svårt att mista en förälder då man är så ung. Men jag hoppas att du får träffa din pappa igen någonstanns på andra sidan på något sätt. Ha en fin helg och hoppas att du känner dig bättre och piggare idag.

Kram

Saltistjejen sa...

Millan,
ja det är ett väldigt knepigt ämne detta. Alla har sin tro och övertygelse som du säger. De flesta säger att de inte vet, men vissa har ju en sånda tro att de "nästan vet". :-)
och visst är det svårt att definiera liv. För att förtydliga mig något så vill jag säga att jahg är helt för aborter!!! Och detta att det ÄR ett liv efter befruktningen det är helt klart sant i min definition av liv. MEN jag har aldrig ifrågasatt aborter rent generellt. Sedan kan man säkert hitta individuella fall där man personligen kan känna att det var en tragisk abort eller liknande, men jag skulle aldrig kunna säga att jag itne tycker att man ska få göra abort. Och jag har en klar skiljelinje mellan detta att ta livet av en "redan befintlig person" och ett mycket tidigt embryo. Så att göra en tidig abort tycker jag inte alls är ngt slags "mord" eller så, trots att det såklart är ett liv.
Kram!!


Nilla,
tack!


Suzesan,
ja självklart vill de flesta av oss tanna så länge vi bara kan. Iallafall så länge man får vara frisk. Men jag måste säga att jag också tycker det känns skönt att vi itne har evigt liv. Jag tror det skulle bli ganska hemskt faktiskt. På något sätt kan man finna skönheten och livskraften i livet just för att man vet att det är förgängligt. Lite som att jag älskar våren så mycket just för att det inte är sommar jämnt utan att man vet att det kommer en vinter igen. Men då kan man njuta desto mer av vår och sommar när den väl är här.
Kramar!!


Annika,
visst är det intressant ämne. jag har inte hunnit in och läsa några andra tolkningar men det ska bli roligt att göra det!
Intressant att du tror på "pånyttfödelse". Det är väldigt intressant tycker jag. Nu blev jag så nyfiken på om du har några särksilda händelser och erfarenheter som gör att du tror på just detta? men som sagt, jag ska kolla din tolkning först. kanske står det mer där?
KRAM!


Desiree,
tack vad gulligt!
Och visst känns det ust så att det tillstånd som var innan man föddes borde vara det tillstånd ma på något vis kommer tilbaka till när man dör? men detta är såklart bara en tanke och en känsla jag har.
Kramar!!

Anne sa...

Åh, vilket tänkvärt och mycket klokt inlägg. Jag läste det långsamt, med eftertanke och riktigt började fundera efter sista meningen. Jättebra!
Jag tror precis som du säger att dessa frågor har alltid (nästan) sysselsatt människan och kommer så alltid att göra. Klart att man inte kan generalisera, det finns massor med människor med naturvetenskaplig bakgrund som t.ex. är aktivt kristna, muslimer med mera. Men för mig representerar ditt inlägg ett synsätt, tankar och tänkande som många av de jag känner och som har en liknande bakgrund som du.
Nu behöver ju inte det ena utesluta det andra, tvärtom. Men min känsla, utgående från mina högst personliga erfarenheter, är överlag att de som jobbar inom naturvetenskapliga områden mer sällan är aktivt troende i bemärkelsen religiösa.
Nu kommer jag bort från ämnet livet efter döden, sorry för det.
I alla fall, vet att min M ibland varit förundrad och försökt förstå hur man t.ex. kan jobba med fysik (som ju är mycket i hans jobb) och samtidigt tro att jorden är 2000 år gammal och Gud skapade allting med sin hand.
Men som sagt, alla får ju ha sin tro och sitt sätt att se på liv, världen, döden. Respekt åt alla.

Får önska dig en trevlig helg!
Hoppas du mår riktigt bra nu! kram

Saltistjejen sa...

Anne,
tack!! ja jag tror också det är ganska vanligt att många med naturvetenskaplig bakgrund kanske inte är lika troende som andra. om man nu tänker att troende betyder just religiös tro. För min del går dock tro på ett liv efter detta bra att kombinera med naturvetenskapligt synsätt. Det jag inte kan förstå är dock om man inte tror på evolutionen men samtidigt forskar i naturvetenskapliga ämnen. För DEN kombon är svårare att förstå tycker jag själv. Men det finns ju de som tror så också. Allt handlar ju om den egna personliga övertygelsen och inställningen till just liv och död och vi har ju alla en väldigt individuell syn på detta.
Ha en riktigt bra helg du med!
Kramar!!

Musikanta sa...

En mycket fin och intressant tolkning av ett svårt ämne...Och så fina bilder du har illustrerat inlägget med!

Du har ju läst mitt inlägg så du vet ju hur jag tänker...
Många kramar till dig och lilla Ella från Musikanta!

Saltistjejen sa...

Musikanta,
tack!! Ja jag tycker ditt inlägg var väldigt bra.
Kram!

Taina sa...

Otroligt bra skrivet! Jag var ju inte med på fredagstemat, men visst är det ett intressant ämne. Vet faktiskt inte vad jag skulle ha skrivit om mer än att jag tror på ett liv efter döden. Kommer att få återse mamma. Jag är övertygad. Vilken form det sedan blir är inte så viktigt.

Kramar!!

Saltistjejen sa...

Taina,
tack! Vad roligt att du tyckte tolkningen var fin.
Ja det är verkligen ett intressant ämne det här. Skulle gärna sitta och prata om det med dig över ettglas rött en kväll! :-)
Välommen tillbaks till vardage och bloggvärlden igen också! Ni verkar haft en superhärlig om än väääldigt aktiv semester!
KRAM!

Erica Pettersson sa...

Jättebra inlägg på fredagstemat! Det var riktigt intressant att läsa, och riktigt välformulerat.

MVH /Erica Pettersson

Saltistjejen sa...

Erica,
tack!!