söndag, februari 14, 2010

Mammahjärtats Dag


Så har det återigen varit helg. En bra sådan tycker jag. Det började ju med en middag ute på tu man hand i fredagskväll. Vi gick till ett relativt nyöppnat ställe här på Upper East Side: "Sojourn". Vi promenerade dit och när vi kom fram insåg vi att det låg i samma lokal som en f d mexikansk restaurang som vi besökt ett par gånger tidigare. Nu var det dock helt ändrad inredning och nytt kök. Maten var mycket bra och det var helt klart ett ställe vi gärna skulle återvända till. Portionerna var större än "tapas" men de var menade att delas, så vi tog in fem olika rätter. En otroligt god butternut squash sallad, en rätt med scallops, en prosciuottotallrik med mozarella samt varsin kötträtt. Till detta ett gott rödvin. På det hela en väldigt bra födelsedagsmiddag. Värd att vänta på. I går lördag så var vädret sisådär. Men vi begav oss ut på en promenad på eftermiddagen och det blev bl a ett stopp i lekparken där Lill-Skruttan fick undersöka isen. Hon halkade runt en del men verkade tycka det var roligt. Och att kasta iskockor var tydligen skoj.


Idag söndag var vädret bättre och vi beslöt oss för att ta en tur till Central Park Zoo. Vi köpte där ett årsmedlemskap vilket känns jättebra. För ett helt år kostar det knappt 95 dollar men då får man inträde för mig och M under hela året (Lill-Skruttan går gratis eftersom hon är så liten). Detta gäller både i Central Park Zoo samt på det stora Zoo:t i Bronx. För vår del känns det som en otroligt bra "investering" för året. Nu kommer vi ha tillgång till zoot i Central Park närhelst vi vill. Det känns som om zoot nu plötsligt blivit en del av Central Park för oss. Lill-Skruttan har ju just kommit upp i en ålder när hon verkar intressera sig för djur, så jag tror det blir jättefint att kunna besöka zoo:t lite då och då när vi ändå är i Parken.

Jag tycker faktiskt att Central Park Zoo är riktigt fint. Det är såklart litet, men det känns välskött. Självklart kan man fråga sig hur pass bra djuren har det om man ser till yta. Ett av de nya djuren var snöleoparden. Jag tänkte först att det kändes som om ett sådant djur skulle behöva klart mer yta än vad man kan få i en djurpark på Central Park. Och kanske är det så, men jag måste säga att när vi fick se den ena av de två så var jag helt överväldigad över det magnifika djuret! Och leoparden såg ut som om den mådde riktigt bra. Men som sagt, jag är ingen som helst expert på vare sig djurvård eller snöleoparder så jag säger detta helt från ett amatörmässigt perspektiv. Fast som sagt, det var nog det absolut vackraste kattdjur jag sett. Någonsin. Här nedan är lite fler bilder från vårt Zoo-besök.


M´s bild på samma snöleopard. Lite finare och bättre fotokvalitet än min haha...!
Och visst är han (snöleoparden alltså) helt otroligt vacker och magnifik!


Det såg lite roligt ut med palmer mitt i snön.


På uteserveringen satt inga den här dagen. men det var en del snöskuplturer på vissa av borden. Bland annat denna lilla ren.


Sjölejonen är fina tycker jag. De kan man även se om man står utanför Zoo:t.


Hopp.


Mamma med barn i famnen.


Pappa med barn i famnen.

Det var idag inte bara en vanlig söndag utan den 14 februari, vilket också är Valentines Day här i USA. Hemma i Sverige heter det väl fortfarande Alla hjärtans Dag, vilket jag egentligen tycker mycket bättre om eftersom det då innefattar alla i ens närhet som man tycker om. Här är det i stort sett helt fokuserat på "parrelationer" och att man ska uppvakta sin fru/man, flickvän/pojkvän. Jaja, det spelar i praktiken inte så stor roll för oss eftersom jag och M aldrig har firat vare sig Alla Hjärtan eller Valentine. För oss blev dock denna dag lite mer speciell i och med förra året. Det var nämligen på Valentines Day förra året som vi åkte och hämtade Tazo! Idag har vi med andra ord haft vår minsting i ett helt år. Det konstiga är att det känns så mycket längre. Jag tycker det känns som om vi alltid haft honom, och kan knappt minnas att vi en gång enbart hade Lipton...
Det är förresten lite lustigt att vi råkat hämta våra katter på lite speciella dagar. Lipton på Thanskgiving och Tazo på Valentine´s Day. Jag minns att vi faktiskt pratade om att kalla Tazo för Valentine men detta var mest på skoj.


Lipton var ju inte direkt välkomnande när vi kom hem med Tazo, men det gav sig ganska snart. Redan efter ett par dagar var det inga som helst problem. Och en vecka senare togs bilderna nedan där Lipton kärleksfullt putsar Tazo.




Kvällen avslutades med en god middag. Laxpudding och bubbel. En riktigt fin Valentines Day/Alla Hjärtans Dag där Lill-Skruttan bidrog med kanske den allra mest hjärtknipande stunden.
Jag sitter tillsammans med henne i soffan innan middagen och hon fick sin vanliga kvällsflaska mjölk. Hon tittar då plötsligt upp på mig och säger, med blicken stadigt fäst i min "Lavjo" och ler med hela ansiktet. Först är jag inte helt säker på att jag hört rätt. Men när jag smeker henne över kinden upprepar hon det igen "lavjo" och när jag då säger "I love you too" så blundar hon och böjer sig framåt mot mig på sitt alldeles egna vis. Så som hon gör när hon vill gosa. För fram sin panna och säger "mmmmm". Jag böjer med ner mot henne och så gnuggar vi pannorna mot varandra. Just där och just då stannar tiden en liten liten stund. Ett snapshot. Klick. För alltid bevarat i mitt minne. Mitt mammahjärta sväller, jag blir varm i hela kroppen. Från hjärtat och magen sprider sig en sådan Kärlek och Glädje att det inte går att beskriva. Mitt lilla Gosetroll. Min underbara Dotter. 14 februari har i min värld från och med idag blivit "Mammahjärtats Dag".

Jag hoppas och önskar innerligt att alla alla alla hjärtan någongång ska få uppleva den Lyckan och den Kärleken jag kände i det ögonblicket. Om så bara för en millisekund.



20 kommentarer:

Suddrik sa...

"Pappa med barn i famnen." HAHAHAHAHA!!!

Härliga bilder!!

Trillingnöten sa...

Men så fantastiskt att få höra det! Just denna dag. Jag fick en tår i ögat när jag läste det :)En underbar stund för dig och illan!

Och Central Park zoo :) Ni fick se snöleoparden. Vi var där i somras men den gömde sig. Jag tror att den kommit ganska precis så de var väl lite skygga (kommer inte ihåg om det är en eller flera)...så tack för bilden! Nu vet vi att den finns på riktigt :p

Saltistjejen sa...

Suddrik,
japp "pappa med barn i famnen"
:-)


Trillingnöten.
ja det känns verkligen jätteroligt! Ett sådant minne ma alltid kommer bära med sig. :-)
Och snöleoparden finns. Vi såg två stycken.
Den tora (på bilderna här) var den som var riktigt aktiv. Han hoppade omkring, rullade sig i snön och var så otroligt fin! Den andra (som jag tror var en hona) låg stilla.

KARLAVAGNEN sa...

ååååå!!!

Victoria sa...

Åh, såna ögonblick av kärlek minns man för evigt. Kram!

olgakatt sa...

Vilken fin bild på snöleoparden - katternas katt!

Lavjo allihop!

Desiree sa...

Härligt med en tur till zooet , söndagen såg ut som ni fick jättefint väder med blå himmel och snö. De små snöskulpturerna var roliga samt att se palmen som såg helt felplacerad ut i snön men snöleoparden var vacker. Du har allt ett litet charmigt gossetroll i lillskruttan, låter underbart. Jag förstår att mammahjärtat smälter extra vid sådana stunder. Ni verkar för övrigt ha fått en fin helg med både bubbel och resturangbesök. Ha en bra start på veckan.

Kram

Saltistjejen sa...

Karlavagnen,
:-)


Vic,
ja det känns otroligt härligt!
Kram!


Olgakatt,
visst var den vacker!


Desiree,
ja det var en fin helg och gårdagsvädret var härligt!
Lill-Skruttan är verkligen ett charmtroll bara hon vill ;-)
Kramar!

Annika sa...

ÅÅÅ vad passande på Valentindagen och ALLT!!
Klart att du smälte till en liten PÖL!!!
Underbart. Gullfian!
BRA med årskort på zoo!! DET kommer att betala sig massor för er!
Smart!!
Kramar!!

Saltistjejen sa...

Annika,
ja visst var det så roligt att det råkade bli just igår!
Och årskortet känns gjutet.
Kram!

Malin sa...

Åh vilken härlig känsla när ens barn säger och gör så!! Något man minns resten av livet (perfekt dag också :) )
Vilken härlig helg ni har haft! Det är kanppt två år sedan vi var i New York, vi skulle gå till Central Park Zoo, men tiden blev för knapp. Vår minsta var ca ett år då och väldigt intresserad av djur, så att det had nog varit uppskattat. Skönt med ett välskött zoo, är det inte det mår man ju bara dåligt när man går runt och tittar på djuren.

Petra H sa...

Ååååh, vilken härlig berättelse på slutet med lillskruttan. Jag blir alldeles tårögd, så underbart söt hon är och jag gillar ju verkligen hennes panngnuggningar! Jag förstår att det var en helt underbar stund för dig som du alltid kommer att komma ihåg, och så kul att det var just den 14 februari!!
Ha ha, men du, var det inte M som inte gillade pilgrimsmusslor?? Eller hur var det nu igen, var det inte vi skåningar som hade samma smak ;-)
KRAM!

Marianne sa...

Åh, jag blir alldeles rörd och rörd-i-hjärterötterna-tårarna rinner.

KRAMAR!

Emmama sa...

Ååååh jag smälter! Vilken gullegriskommentar! Där har ni ju en som firar alla hjärtans dag när ni andra i familjen inte firar.. ;) Kul också med årskortet, verkligen en bra investering! Kram!

Anna, Fair and True sa...

Vilken härlig stund, som på ett sätt varar för evigt

Saltistjejen sa...

Malin,
ja det är verkligen något som kommer finnas kvar i minnet resten av mitt liv! :-) Det kändes så speciellt och så innerligt.
Och ja, zoot är fint här tycker jag. Men det stora i Bronx är ännu bättre, men dit kommer vi inte så lätt och så ofta. parken ka vi ju promenera till vilket gör att vi troligen kommer besöka det rätt mycket nu under året.
Kram!!


Petra,
Ja den stunden kändes verkligen speciell. och jag kommer bära med mig den! :-)
Ang pilgrimsmusslor så GILLAR M faktiskt de. Jättemycket! BARA det inte blir FÖR MYCKET av dem, som t ex en hel entrérätt (alltså varmrätt). Då tycker hhan det blir för mycket. Men 1-2 stycken gillar han. :-)
Kram!


Marianne,
:-)
Ja jag grät nästan själv....
Kram!!


Emmama,
ja det kändes så speciellt! Haha, jag för tårar i ögonen nu när jag tänker tillbaks på gårdagen!
Kram!


Anna Fair and True,
ja det kommer den göra.
Kram!!

Suzesan sa...

Åhhh Saltis det var det finaste mammahjärtadagsinlägget jag läst. Lavjo. Tårarna kom till mig och jag färdades bakåt i tiden när ungarna var små. Eller hur DET är kärlek. Precis så.

Snölepardbilden är ju fantastisk. WOW. Säkert skulle de ha det mycket bättre i frihet men de här anpassar sig till den miljön de är i. Skulle man släppa dessa fria skulle de aldrig bli accpeterade i flocken OM det finns nån indirekt för de är utrotningshotade. Just där tycker jag djurparker fyller en bra funktion. De här behöver aldrig slåss för att överleva. Med revir och flocktänk och för mat. De kan bara njuta av livet om de bor bra.

Åhhh Lavjo så fint....och gnugga pannan som en katt hihhihi.

En allahjärtanskram
/Susanne

Västmanländskan sa...

Åh, vilket härligt ögonblick! Jag blir alldeles tårögd. Kram!

Saltistjejen sa...

Suzesan,
ja det var ett sådant där ögonblick som kommer leva kvar hos mig! :-)
och ang djurparker så håller jag med dig om just det att när det gäller utrotningshotade djur så fyller parkerna en viktig funktion. I att bevara.
Stor Kram!!


Västmansländskan,
:-)
Kram!

Millan sa...

Aaaaaaa vad jag kanner precis hur du maste ha kant nar lillan plotsligen sager Lavjo!! Underbart! Kram